Specialpedagogik - samverkan och individers utveckling

Diarienummer: GU 2025/2236

Obligatorisk litteratur

Andersen, T., Bengt W., & Hopstadius, K. (2011). Reflekterande processer: samtal och samtal om samtalen. Studentlitteratur. (Kap. 3, 15 s.)

Andersson, J., & Ashby, E. (2024). Språkliga svårigheter i skolan: vad kan vi göra? Studentlitteratur. (189 s.)

Aspeflo, U., & Almsenius, E. (2019). I relation till lärande – kommunikationsstöd i undervisningen. Aspeflo & Klamas. (204 s.)

Bishop, D., Snowling, M., Thompson, P., Greenhalgh, T., & CATALISE-2 Consortium. (2016). CATALISE: A multinational and multidisciplinary Delphi consensus study. Identifying language impairments in children. PLoS ONE 11(7), https://doi.org/10.1371/journal.pone.0158753 (26 s.)

Björkman, L., & Bromseth, J. (Red.) (2019). Normkritisk pedagogik. Perspektiv, utmaningar och möjligheter. Studentlitteratur. (350 s.)

Carlsson Kendall, G. (2015). Elever med svag teoretisk begåvning. Natur & Kultur. (64 s.)

Edlund, K. (2025). Kommunikationsstödjande strategier i klassrummet. En explorativ studie av lärarcoachning och elevers muntliga deltagande i strukturerade smågruppssamtal. [Doktorsavhandling, Stockholms Universitet] https://su.diva-portal.org/smash/get/diva2:1923508/FULLTEXT03.pdf (119 s.)

Evaldsson, A-C., & Velasques, A. (2012). ”Impulskontroll nada”. Maskulina iscensättningar och sociala kategoriseringar i en ADHD grupp. Utbildning & Demokrati, 21(3), 14-33. https://doi.org/10.48059/uod.v21i3.975 (21 s.)

FN:s konvention om barnets rättigheter. (1989). Convention on the Rights of the Child.
https://www.regeringen.se/contentassets/8caaeabf49834f16aa52df2108837b2d/fns-konvention-om-barnets-rattigheter-so-199020

Hakvoort, I., & Friberg, B. (2025). Konflikthantering i professionellt lärarskap. Gleerups (5 uppl.). (240 s.)

Ineland, J., Molin, M., & Sauer, L. (2019). Intellektuell funktionsnedsättning, samhälle och välfärd. (3 upplagan). Gleerups. (201 s.)

Jakobsson, I-L., & Lundgren, M. (2013). Samverkan kring barn och unga i behov av särskilt stöd - viktigare än diagnos. Natur & Kultur. (199 s.)

Josefsson, H., & Taneja Johansson, S. (2024). Adolescent autistic girls navigating their diagnosis in Swedish secondary school. Frontiers in Education, 9 (1461054). https://doi.org/10.3389/feduc.2024.1461054 (12 s.)

Langmann, E., & Månsson, N. (2016). Att vända blicken mot sig själv: En problematisering av den normkritiska pedagogiken. Pedagogisk forskning i Sverige, 21(1-2), 79-100. (22 s.)

Lilja, A. (2013). Förtroendefulla relationer mellan lärare och elev. [Doktorsavhandling, Göteborgs Universitet] https://gupea.ub.gu.se/handle/2077/32806?locale=sv (s. 81-169). (88 s.)

Mohamad, D., Kjørholt, A.T., Pesonen, H.V., & Tateo, L. (2024). Inclusion of Syrian students in need of special support in Norwegian schools – a qualitative study with students and parents. European Journal of Special Needs Education, 1-16. (16 s.) https://doi.org/10.1080/08856257.2024.2354606

Nettelbladt, U., & Salameh. E-K. (2022). Språket hos enspråkiga och flerspråkiga barn: Utveckling och svårigheter. Studentlitteratur. (349 s.)

Norrström, A., & Rosvall, P-Å. (2016). Specialpedagogers samverkansuppdrag: En undersökning av en habiliterings samverkan med vårdnadshavare, skolor och förskolor. (Rapportserien Vetenskap för Profession, 39). Högskolan i Borås. (36 s.)

Papoudi, D., Jørgensen, C.R., Guldberg, K., & Meadan, H. (2021). Perceptions, experiences, and needs of parents of culturally and linguistically diverse children with autism: a scoping review. Journal of Autism and Developmental Disorders, 8, 195–212. https://doi.org/10.1007/s40489-020-00210-1 (18 s.)

Specialpedagogiska skolmyndigheten. (2024).
Tillgänglighetsmodellen.https://www.spsm.se/stodmaterial-for-tillganglig-utbildning/tillganglig-utbildning/tillganglighetsmodellen-fran-spsm/

Steffenburg, H., Steffenburg S., Gillberg, C., & Billstedt, E. (2018). Children with autism spectrum disorders and selective mutism. Neuropsychiatric Disease and Treatment, 14, 1163–1169. https://doi.org/10.2147/NDT.S174945 (6 s.)

Tegtmejer, T., Hjörne, E., & Säljö, R. (2023). Diagnoses and special educational support. A study of institutional decision-making of provision of special educational support for children at school. European Journal of Special Needs Education, 38(3), 363-377. https://doi.org/10.1080/08856257.2022.2089510 (15 s.)

Wallman, J., Sahlén, B. & Samuelsson, B. (2024). Developmental Language Disorder (DLD) in school. The experiences of different stakeholders. Acta Logopaedica, 1, 92-109. https://publicera.kb.se/al/article/viw/18598 (18 s.)

Obligatorisk valbar litteratur 

En av följande väljs:

Edfelt, D., Karlsson, A., Lindgren, A., & Sjölund, A. (2018). Autism och ADHD i gymnasiet. Natur & Kultur. (208 s.).

Edfelt, D., Jahn, C., Reuterswärd, M., & Sjölund, A. (2019). Tydliggörande pedagogik i förskolan. Natur & Kultur. (176 s.).

Karlsson, A., Linde, J., Molker Lovén, H., & Edfelt, D. (2024). Tydliggörande pedagogik i anpassad skola och LSS. För unga med intellektuell funktionsnedsättning. Natur & Kultur. (Kap: 1, 3-7, 10-11) (197 s.).

Nordberg, A., & Rönnerman, K. (2022). Språkstöd i förskolan genom aktionsforskning: en introduktion till ELSA-modellen. Lärarförlaget. (128 s.)

Sjölund, A., Jahn, C., Lindgren, A., & Reuterswärd, M. (2017). Autism och ADHD i skolan: handbok i tydliggörande pedagogik. Natur & Kultur. (180 s.).

Swärd, A-K., & Westman-Andersson, G. (Red.) (2022). Specialpedagogisk verksamhet – för ALLA barn i förskolan. Studentlitteratur AB. (208 s.)

Swärd, A., Reichenberg, M., & Fischbein, S. (Red.) (2020). Positiv specialpedagogik: Teorier och tillämpningar. Studentlitteratur AB. (288 s.)

Metodlitteratur 

Kvale, S., & Brinkman, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Studentlitteratur.

Vetenskapsrådet. (2024). God forskningssed. CM-Gruppen. Bromma: Vetenskapsrådet. https://www.vr.se/analys/rapporter/vara-rapporter/2024-10-02-god-forskningssed-2024.html