Litteraturlista

Skoljuridik och myndighetsutövning

School Law and Exercise of Public Authority

Kurs
REP011
Avancerad nivå
10 högskolepoäng (hp)

Om litteraturlistan

Giltig fr.o.m
Hösttermin 2024 (2024-09-02)
Beslutsdatum
2024-05-22

Obligatorisk litteratur

Berg, G. (2020). Hur kan rektor klara av korstrycket? I U. Blossing (Red.), Rektor i fokus: kunskap, värden och verktyg (s. 83-104). Studentlitteratur. (21 s.)

Bejstam, L. (2023). Offentlighet och sekretess i skola och förskola. I L. Lerwall & S. Scheutz (Red.), Skoljuridik och myndighetsutövning: Några rättsvetenskapliga uppsatser om skolan (s. 131-150) (andra uppl.). iUSTUS förlag. (20 s.)

Enkvist, V., Lerwall, L., Lundin, O., & Wall, G. (2023) En likvärdig utbildning. I L. Lerwall & S. Scheutz (Red.), Skoljuridik och myndighetsutövning: Några rättsvetenskapliga uppsatser om skolan (s. 97-128) (andra uppl.). iUSTUS förlag. (31 s.).

Fredriksson, A. (2024). Läraryrket och den politiska styrningen av skolan. I M. Jarl & J. Pierre (Red.), Skolan som politisk organisation. (s. 157–179) (fjärde uppl.). Gleerups. (22 s.)

Gustafsson, A., & Wrethander, M. (2020). Hur kan arbetet mot kränkningar ledas? I U. Blossing (Red.), Rektor i fokus: kunskap, värden och verktyg (s. 55-82). Studentlitteratur. (25 s.)

Gustafsson, A. (2023). Kränkande behandling och trakasserier – Begreppsbildning och ersättningsnivåer. I L. Lerwall & S. Scheutz (Red.), Skoljuridik och myndighetsutövning: Några rättsvetenskapliga uppsatser om skolan (s. 191-207) (andra uppl.). iUSTUS förlag. (17 s.)

Hirsh, Å., Liljenberg, M., Jahnke, A., & Karlsson Pérez, Å. (2023). Far from the generalized norm: Recognising the interplay between contextual particularities and principals’ leadership in schools in low-socio-economic status communities. Educational Management Administration & Leadershiphttps://doi.org/10.1177/17411432231187349. (18 s.)

Jarl, M., Nordholm, D., & Wermke, W. (2024). Rektors arbete och autonomi. I Jarl, M. & Pierre, J. (Red.). Skolan som politisk organisation (s. 131–153), (fjärde uppl.). Gleerups. (22 s.)

Jarl, M. & Pierre, J. (2024). Decentralisering, styrning och värdekonflikter. I M. Jarl & J. Pierre (Red.). Skolan som politisk organisation (s. 11–28) (fjärde uppl.). Gleerups. (17 s.)

Jarl, M., Stafhammar Kjellgren, H., & Quennerstedt, A. (2024). Skolans organisation och styrning. I M. Jarl & J. Pierre (Red.), Skolan som politisk organisation (s. 31–65) (fjärde uppl.). Gleerups. (34 s.)

Lerwall, L. (2023). Skola. I L. Lerwall & S. Scheutz (Red.), Skoljuridik och myndighetsutövning: Några rättsvetenskapliga uppsatser om skolan (s. 15-55) (andra uppl.). iUSTUS förlag. (40 s.).

Lerwall, L. (2023). Skolplikt och rätt till utbildning. I L. Lerwall & S. Scheutz (Red.), Skoljuridik och myndighetsutövning: Några rättsvetenskapliga uppsatser om skolan (s. 57-95) (andra uppl.). iUSTUS förlag. (38 s.).

Lerwall, L. (2023). Tuggummiförbud och krav på artigt bemötande – Om skolors ordningsregler och disciplinära åtgärder. I L. Lerwall & S. Scheutz (Red.), Skoljuridik och myndighetsutövning: Några rättsvetenskapliga uppsatser om skolan (s. 221-251) (andra uppl.). iUSTUS förlag. (31 s.).

Melander, J. (2024). Trygghet och studiero: en skola fri från kränkningar. (femte uppl.). Norstedts Juridik. (126 s.)

Nilsson Rådeström, N., & Sidenhag, L. (2021). Juridisk metod i skolan: En handbok för rektorer. Liber. (106 s.)

Nordholm, D., Wieland, W., & Jarl, M. (2022). In the eye of the storm? Mapping out a story of principals’ decision-making in an era of decentralisation and re-centralisation. Journal of Educational Administration and History.https://doi.org/10.1080/00220620.2022.2104823. (21 s.).

Regeringskansliet. (2019). Offentlighetsprincipen och sekretess. Kortfattat om lagstiftningen. Elanders Sverige AB. (40 s.). https://www.regeringen.se/informationsmaterial/2019/06/offentlighetsprincipen-och-sekretess--kortfattat-om-lagstiftningen/

Ryffé, D. (2019). Omöjligt uppdrag. Om rättslig styrning och normkollisioner i skolans kompensatoriska uppdrag. (s. 241-302 samt 321-357). Göteborgs universitet. (97 s.).

Scheutz, S. (2023). Garantier för rättssäker betygssättning. I L. Lerwall & S. Scheutz (Red.), Skoljuridik och myndighetsutövning: Några rättsvetenskapliga uppsatser om skolan (s. 151-190) (andra uppl.). iUSTUS förlag. (40 s.)

Skolforskningsinstitutet. (2021). Främja studiero i klassrummet, lärares ledarskap. Systematisk forskningssammanställning 2021:02. (s. 1-56). Skolforskningsinstitutet. (56 s.)

Skolverket. (2022). Kommentarer till Skolverkets allmänna råd om arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram. (42 s.)

SOU 2020:28. En mer likvärdig skola – minskad skolsegregation och förbättrad resurstilldelning. Betänkande av Utredningen om en mer likvärdig skola. (s. 71-98). Utbildningsdepartementet (27 s.)

Statskontoret. (2019). Den statliga värdegrunden. Gemensamma principer för en god förvaltning. Ordförrådet. (34 s.)

Svedberg, L. (2020). Hur kan skolledaren orientera sig i olika värdesystem? I U. Blossing (Red.), Rektor i fokus: kunskap, värden och verktyg (s. 377-400). Studentlitteratur. (23 s.)

Söderström. Å., & Forssten Seiser, A. (Red.) (2023). Etiska perspektiv på skolledares arbete (s. 13-55) (andra uppl.) Studentlitteratur. (13 s.)


Tillkommer:
Studier av läroplaner, kursplaner, myndighetsskrifter samt inläsning av litteratur såsom vetenskapliga artiklar inom kunskapsområdet kan tillkomma med en omfattning om maximalt 400 sidor.