Scenografins påverkan på våra upplevelser i fokus för ny kurs

Rum, ljud, ljus, kostymer och annat material inom scenkonsten sätter ramarna för hur vi tolkar en föreställning. Men scenografiska händelser finns inte bara på teatern, de påverkar också hur vi upplever offentliga och kommersiella miljöer. Tänk på hur dofter och ljud skapar en viss känsla i en butik, eller hur vissa produkter drar till sig mer uppmärksamhet beroende på vilken färg de har. Eller var de placerats.  

Den nya kursen i scenografikonst är ett av tillskotten bland flera kurser som ges i konst- och bildvetenskap på avancerad nivå på Humanistiska fakulteten under höstterminen 2026. Den vänder sig till de som tidigare har studerat konst- och bildvetenskap och teaterstudier, liksom kurser i andra humanistiska och konstnärliga ämnen.  

Astrid von Rosen är professor i konst- och bildvetenskap med inriktning scenografi och kursansvarig, är förväntansfull inför kursstart:

Hej Astrid, varför ville du utveckla den här kursen?

– Jag har länge velat utveckla en kurs som handlar om scenografi som forskningsområde, med utgångspunkt i konstvetenskap. Scenografi finns överallt där det görs scenkonst och påverkar publiken hela tiden. Trots det är det ganska få personer utanför teatern som har kunskap om hur scenografi fungerar, hur den påverkar rum och människor och varför den gör det. Scenografin berättar något redan innan en aktör kommer in på scenen. Den skapar stämningar, känslor och upplevelser som är viktiga att granska. En scenografisk händelse påverkar publiken mycket mer än vad som ofta syns i till exempel recensioner.

Du ses som en av pionjärerna inom scenografiforskningen i Sverige. Kan du berätta lite om hur forskningsfältet vuxit fram.

– Egentligen är alla som forskar om scenografi pionjärer, vi är fortfarande ganska få. Jag har arbetat hårt för att introducera ny - det vill säga mångsinnlig - scenografiteori i Sverige. Den teorin hjälper oss att förstå både scenografi inom teatern och hur scenografibegreppet kan användas utanför teatern. Därutöver arbetar jag med att utveckla metoder för att analysera scenografi ur ett mångsinnligt perspektiv och för att använda arkivmaterial på nya sätt inom scenografiforskningen. Dessutom startade jag Sveriges första och hittills enda vetenskapliga tidskrift om scenografi, Scenography Journal. Scenografi har länge haft en ganska liten plats inom konstvetenskapen. Jag tror att det håller på att förändras. Det beror bland annat på ny teori som lyfter fram scenografins mångsinnliga kapacitet, betydelsen av samspelet mellan människor och miljöer samt framväxten av konstnärlig forskning.

Varför behövs den här kursen just nu?

– Kursen är viktig eftersom den ger en grund för att uppleva, analysera och tolka scenografi på en avancerad nivå. Den öppnar också dörren till ett kreativt och samhällsviktigt fält. Kursen behövs vidare för att den ger verktyg för att förstå hur rum och miljöer utanför teatern fungerar scenografiskt. På så sätt kan man förstå hur olika miljöer påverkar människor och utövar makt över dem, både på positiva och negativa sätt. En scenografisk händelse kan studeras ur många perspektiv, till exempel rumslig design, konstnärliga kopplingar, ljus, ljud, kostym, kropp eller hur en helhet skapar en särskild atmosfär. Tanken är att kursen ska ge alla studenter historisk kunskap, teoretisk förståelse och metodiska färdigheter.

Hur är undervisningen upplagd?

– Den består av föreläsningar, seminarier, och moment där studenterna är aktiva på andra sätt. För att kunna analysera scenografiska processer och händelser, både historiska och samtida, behöver studenterna träna sin förmåga att uppleva och tolka med flera sinnen samtidigt. Detta ska kopplas till teori och systematiska analysmetoder. Att kunna beskriva och tolka en scenografisk upplevelse är både en vetenskaplig färdighet och en konstform.

Vad har du för råd till de som är intresserade av att forska om scenografi?

– Fältet har enorm utvecklingspotential, och scenkonstens scenografer ofta är otroligt skickliga konstnärer och kvalificerade utövare. Jag rekommenderar alla intresserade att skaffa sig tillgång till scenkonstens rum och arbetsprocesser. Upplev många olika föreställningar inom teater, dans, opera, performance och konst. Försök att få inblick i arbetet med föreställningarna eller händelserna. Ta dig bakom scenen när det är möjligt. Prata med scenografer och andra som arbetar inom scenkonsten. Var nyfiken och medveten om vilket perspektiv du själv har.  

Av: Erik Pedersen