”Redovisning är mer än debet och kredit”
Anna-Karin Pettersson vill få studenter att upptäcka hur roligt redovisning är. Genom verklighetsnära exempel, dialog och fokus på djupinlärning arbetar den prisbelönta läraren för att göra ämnet engagerande.
Anna-Karin Pettersson undervisar i externredovisning på olika nivåer, bland annat på ekonomie kandidatprogrammet. Hon medverkar också på kursen i skatterätt med redovisning på juristprogrammet.
– Nackdelen med redovisning är att det kan vara ganska tråkigt på grundnivå. Jag vill inte fastna i debet och kredit och att redovisning är lika med bokföring. Mitt mål är att få studenter att vilja fortsätta, för sedan är ämnet superintressant. Det som är så spännande med redovisning är att siffrorna inte bara är siffror. Det finns alltid bedömningar bakom, och hur den ekonomiska verkligheten beskrivs påverkas av regler, människor och situationer, säger hon.
För två år sedan tilldelades hon Svenska revisionsakademins pedagogiska pris för sin pedagogiska förmåga och sitt stora engagemang för studenters lärande. Motiveringen understryker styrkan i hennes gedigna praktiska erfarenhet, och hennes förmåga att hålla undervisningen uppdaterad och relevant.
Hon har också gjort en viktig insats genom att författa flera läroböcker i redovisning.
Pandemin förändrade hennes undervisning
Anna-Karin Pettersson har varit verksam vid Handelshögskolan sedan 2002. Hon har tidigare arbetat som auktoriserad revisor och redovisningsspecialist på bland annat Deloitte, PwC och Volvo Group, och har under perioder kombinerat arbete i näringslivet med forskning och undervisning. Hon har även lång erfarenhet av att hålla utbildningar för yrkesverksamma.
Omställningen av universitetsundervisningen under pandemiåren gav hennes pedagogiska utveckling en rejäl skjuts. Hon införde bland annat veckovisa möten med studentrepresentanter för att förstå vad som fungerade och inte fungerade i undervisningen.
– Det jag lärde mig av utmaningen under pandemin har lagt basen för hur jag lägger upp mina kurser idag. Då hade jag en väldigt nära dialog med studenterna för att utforma undervisningen på nya sätt, och det har jag fortsatt med. Min mission är att engagera dem så att det jag lär ut verkligen landar, säger hon.
Speglar studenternas verklighet
För att göra undervisningen mer levande använder hon exempel från verkligheten, aktuella händelser och situationer som studenterna kan relatera till.
– Jag kan säga: ”Tänk att ni ska köpa en bostadsrätt.” Då behöver man kunna läsa en årsredovisning. Jag försöker hela tiden sätta in studenterna i sammanhang där de förstår varför kunskapen behövs.
I undervisningen använder hon också digitala verktyg som Menti för att fånga upp vad studenterna förstår och vilka frågor de har. Hon är mån om att anpassa undervisningen efter dem som sitter i rummet.
– Jag anstränger mig alltid för att verkligen ta reda på vem det är som lyssnar. Då kan jag ta exempel som de kan relatera till för att fatta poängen med att förstå redovisning.
Hon bjuder ofta in tidigare studenter som gästföreläsare för att visa vad ämnet kan leda till och hur de använder redovisning i sina yrken idag.
Forskar om djupinlärning och studenters lärande
Anna-Karin Pettersson utvärderar och utvecklar sin undervisning för att den på bästa sätt ska rusta studenterna inför arbetslivet.
– Sen är det så klart upp till studenterna att göra jobbet för att lära sig. Jag kan skapa bra förutsättningar, men själva lärandet kräver eget ansvar och engagemang, säger hon.
Tillsammans med lärarkollegorna Kristina Jonäll och Malin Brus driver hon ett pedagogiskt projekt där de går igenom tentafrågor för att analysera om de är formulerade för att främja ytlig eller djup inlärning. De tittar också på hur aktiva studenterna har varit på den digitala lärplattformen Canvas, och hur den aktiviteten sedan påverkar tentaresultatet.
– Vi vill ta reda på om vi har en optimal kurs för det vi vill att studenterna ska lära sig. Målet är att premiera den djupa inlärningen, säger hon.
Genom projektet får de nya insikter om hur kurser kan utformas för att stärka studenternas lärande. Efter pandemiåren har det uppstått en ny utmaning som påverkar högre utbildning både i Sverige och internationellt.
– Som lärare utvecklas man genom utmaningar. Det vi ser nu är att det kommer färre studenter till föreläsningarna. Hur ska vi få fler studenter att delta? Jag tror att det är väldigt svårt att hitta passion för ett ämne när man inte tar del av undervisningen i sal, säger Anna-Karin Pettersson.