Kursplan

Praktisk filosofi: grundkurs

Practical Philosophy: Introductory Course

Kurs
FP1101
Grundnivå
30 högskolepoäng (hp)

Om kursplanen

Diarienummer
2025/1965
Ikraftträdandedatum
2025-07-01
Beslutsdatum
2025-05-15
Gäller från termin
HT25
Beslutsfattare
Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori

Betygsskala

Tregradig skala

Kursens moduler

Moralfilosofins historia, 7,5 högskolepoäng
Normativ etik, 5 högskolepoäng
Politisk filosofi, 5 högskolepoäng
Metaetik, 5 högskolepoäng
Breddning i filosofi, 7,5 högskolepoäng
Introduktion till filosofi, 7,5 högskolepoäng

Inplacering

Kursen ges som fristående kurs

Huvudområde med fördjupning

HNPFA Praktisk filosofi - G1N Grundnivå, har endast gymnasiala förkunskapskrav

Behörighet

Grundläggande behörighet.

Innehåll

Grundkursen i praktisk filosofi består av följande obligatoriska moment: Moralfilosofins historia, Normativ etik, Metaetik och Politisk filosofi

Därutöver läses antingen Introduktion till filosofi, för studenter som inte tidigare läst motsvarande moment, eller Breddning i filosofi.

Introduktion till filosofi (Introduction to Philosophy), 7.5 hp

Betygsskala: Väl godkänd (VG), Godkänd (G) och Underkänd (U)

Momentet visar på karaktären hos specifikt filosofiska frågor och filosofiska resonemang och ger en grundläggande filosofisk verktygslåda i form av elementär argumentationsanalys, logik, retorik och semantik samt en översikt över filosofins områden. Momentet ägnas således både åt färdighetsträning och åt kunskapsorientering. Teoretiska översikter kombineras med övningar gällande argumentvärdering, begreppsanalys, definitionslära, tolkning med mera.

Breddning i filosofi (Complementary Studies in Philosophy), 7.5 hp

Betygsskala: Väl godkänd (VG), Godkänd (G) och Underkänd (U)

På detta moment tillämpas grundläggande filosofiska verktyg på historiska eller samtida filosofiska texter.

Moralfilosofins historia (History of moral philosophy), 7,5 hp

Betygsskala: Väl godkänd (VG), Godkänd (G) och Underkänd (U)

Momentet behandlar den västerländska moralfilosofins historia från antiken fram till modern tid. Hur har filosofer i historien tänkt kring frågor som: Vad är lycka? Vilken roll spelar dygder – t.ex. generositet, mod och rättvisa – för våra möjligheter att leva goda och lyckliga liv? Hur beskrivs och samspelar förnuft och känsla imoraliskt tänkande? I kraft av vad är handlingar moraliskt rätta? Momentet består av föreläsningar samt textseminarier som kretsar kring utdrag ur några moralfilosofiska klassiker.

Normativ etik (Normative ethics), 5 hp

Betygsskala: Väl godkänd (VG), Godkänd (G) och Underkänd (U)

På detta moment introduceras den samtida normativa etikens grundläggande frågeställningar, begrepp och teorier. Särskilt fokus ägnas frågor om vad som kan göra handlingar moraliskt rätta eller felaktiga. Konsekventialistiska, deontologiska och dygdeetiska teorier presenteras och problematiseras både teoretiskt och i relation till aktuella, konkreta moraliska problem (t.ex. dödshjälp och djurs rättigheter).

Metaetik (Metaethics), 5 hp

Betygsskala: Väl godkänd (VG), Godkänd (G) och Underkänd (U)

Momentet ger en grundläggande introduktion till den gren av moralfilosofin som undersöker frågor om moralens natur i form av språk, tänkande, kunskap och sanning. Några exempel på metaetiska frågeställningar som behandlas är: Syftar moraliska utsagor till att säga någonting om hur verkligheten, oberoende av oss själva, är beskaffad? Eller är moraliska utsagor enbart uttryck för emotioner? Finns det moraliska fakta? Hur, om alls, kan vi förvärva moralisk kunskap? Vilket samband råder mellan våra moraliska övertygelser och hur vi är motiverade att handla?

Politisk filosofi (Political philosophy), 5 hp

Betygsskala: Väl godkänd (VG), Godkänd (G) och Underkänd (U)

Momentet ger en introduktion till centrala frågeställningar, begrepp och teoribildningar inom den politiska filosofin. De frågor som tas upp rör bland annat statsmaktens legitimitet, hur staten bör styras, vilken uppgift den bör ha och var gränserna för dess makt bör gå. Därigenom sätts fokus på begrepp som demokrati, jämlikhet, frihet och rättvisa. Utöver föreläsningar och litteraturstudier ges studenterna tillfälle att analysera och diskutera de teoretiska resonemang som presenteras, bland annat genom att koppla dem till aktuella samhällsfenomen såsom klimatförändring och migration.

Mål

Efter avslutad kurs ska studenten kunna:

Kunskap och förståelse:

  • redogöra för och använda sig av centrala filosofiska begrepp och frågeställningar inom delmomentens områden,
  • redogöra för och jämföra viktiga teoribildningar på kursen,

Färdigheter och förmåga:

  • tolka, kritiskt granska och självständigt återge argumenterande text i allmänhet och filosofisk text (såväl historisk som samtida) i synnerhet,
  • göra kopplingar mellan ställningstaganden i filosofiska frågor ochställningstaganden i praktiska, samhälleliga och vetenskapliga frågor,
  • identifiera samt kunna förklara relationen mellan en argumentations centrala delar,

Värderingsförmåga och förhållningssätt

  • på ett prövande och resonerande sätt bedöma arguments och teoriers styrka, särskilt satta i relation till andra argument och teorier,
  • ge prov på en öppen och prövande attityd till såväl egna uppfattningar rörande filosofiska frågor som till historiska och samtida teoribildningar rörande dessa.

Hållbarhetsmärkning

Ingen hållbarhetsmärkning.

Former för undervisning

Undervisningen ges i form av föreläsningar, övningar, seminarier och enskilt arbete eller arbete i grupp, med tillgång till lärares handledning, samt redovisning av uppgifterna förövriga kursdeltagare.

Undervisningsspråk: engelska och svenska

Examinationsformer

Kursen examineras genom skriftliga eller muntliga prov. Rättande lärare kan begära komplettering av examination. Obligatorisk närvaro på lektioner kan krävas för examinationen av vissa lärandemål. Vid frånvaro i utsträckning som försvårar examination av lärandemålen har examinator rätt att ersätta momentet med skriftlig eller muntlig uppgift.

Om en student som har underkänts två gånger på samma examinerande moment önskar byta examinator inför nästa examinationstillfälle ska en sådan begäran bifallas om det inte finns särskilda skäl däremot (6 kap. 22 § HF).

Om en student har fått besked om pedagogiskt stöd från Göteborgs universitet med rekommendation om anpassad examination och/eller anpassad examinationsform kan examinator, i det fall det är förenligt med kursens lärandemål och förutsatt att inte orimliga resurser krävs, besluta att bevilja studenten anpassad examination och/eller anpassad examinationsform.

Om en kurs har avvecklats eller genomgått en större förändring ska studenten erbjudas minst två examinationstillfällen, utöver ordinarie examinationstillfälle. Dessa tillfällen fördelas under en tid av minst ett år, dock som längst två år efter det att kursen avvecklats/förändrats. Vad gäller praktik och verksamhetsförlagd utbildning (VFU) gäller motsvarande, men med begränsning till endast ett ytterligare examinationstillfälle.

Om en student har fått besked om att denne uppfyller kraven för att vara student vid Riksidrottsuniversitetet (RIU-student) har examinator rätt att besluta om anpassning vid examination, om detta görs i enlighet med Lokala regler gällande RIU-studenter vid Göteborgs universitet.

Betyg

På kursen ges något av betygen Väl godkänd (VG), Godkänd (G) och Underkänd (U). För betyget Väl godkänd på hel kurs krävs betyget Väl godkänd på moment omfattande minst 20 hp och betyget Godkänd på övriga moment.

Kursvärdering

Studenter som deltar i eller har avslutat kursen ges möjlighet att anonymt framföra erfarenheter av och synpunkter på denna i en kursvärdering. En sammanställning av kursvärderingen och kursansvarig lärares reflektion tillgängliggörs för studenterna inomrimlig tid efter kursslut. Nästa gång kursen ges presenteras sammanställningen och eventuella genomförda åtgärder.

Övriga föreskrifter

Kursen får ej tillgodoräknas/ingå i examen tillsammans med kurserna PF1000, FP1100, FI1110, FI1111, FI1120, FI1140, FI1160, FI1180, FI1181 eller PPE110