Möt Teodor som jobbar som samhällsplanerare
Teodor har läst kulturgeografi med inriktning mot samhällsplanering, som är en rekommenderad studiegång på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet. Han tog examen i juni 2017 och har just avslutat ett vikariat som samhällsplanerare på Länsstyrelsen i Jönköpings län.
Det är väldigt intressanta ämnen som behandlas i utbildningen och som är högst relevanta att ha med sig som samhällsplanerare.
Vad hade du för arbetsuppgifter som samhällsplanerare på Länsstyrelsen?
Mina arbetsuppgifter har främst varit att handlägga detaljplaner från länets kommuner tillsammans med en kollega. I detaljplaneprocessen har länsstyrelsen ansvar för att företräda och samordna statens intressen och bevakar riksintressen, miljökvalitetsnormer, strandskydd, regional samordning och frågor som rör hälsa och säkerhet. Vid behov ska vi även ge råd, utifrån PBL. I arbetet har jag ofta haft kontakt med sakkunniga handläggare inom till exempel kulturmiljö, beredskap eller klimatanpassning. Därefter sammanställer jag synpunkterna i ett yttrande till kommunen för beaktande under det fortsatta arbetet. Arbetet på Länsstyrelsen innefattar både utredning samtidigt som det är socialt och man jobbar med många kunniga människor.
Hur har du haft nytta av din utbildning?
Dels kräver de flesta planerarjobb en genomförd akademisk examen på minst tre år inom t.ex. samhällsplanering. Men sen har praktiken som jag fått genom utbildningen lett till arbetslivserfarenhet som öppnat för nya jobbmöjligheter. Kunskaperna som man får med sig från utbildningen – de teoretiska bitarna från de flesta kurserna och de praktiska bitarna från GIS- och fältkurserna har varit meriterande och till stor nytta i de arbetsuppgifter som jag sedan haft.
Hur blev du intresserad av att studera kulturgeografi med inriktning mot samhällsplanering?
Jag hade många tankar kring samhället och hållbar utveckling och var sedan innan intresserad av städer, arkitektur och hur samhället påverkas av digitalisering, global ekonomi och klimatförändringarna. När jag hittade den rekommenderade studiegången kände jag att den passade och lät spännande.
Vad var det bästa med utbildningen?
Flera saker, men bredden som ämnet innebar, bra lärare och så studieresan till Hamburg under andra året.
Vilka är de största utmaningarna när man läser kulturgeografi med inriktning mot samhällsplanering?
Det är en delvis hög studietakt på universitetet och mycket av studentlitteraturen är på engelska, vilket är lärorikt men kräver tid och ihärdighet.
Var det någon specifik kurs som du tyckte var extra rolig eller som du har haft stor nytta av i ditt yrkesliv?
Jag tyckte att kursen i transportgeografi var väldigt intressant och rolig. Dels för att den hade en spännande historisk approach kring hur transportnätet utvecklats, dels för att mobilitetsfrågor är högaktuella för att minska våra koldioxidutsläpp.
Varför skulle du rekommendera andra studenter att läsa programmet?
För att det är jätteintressanta ämnen som behandlas och som är högst relevanta att ha med sig som samhällsplanerare. Jag upplever att kulturgeografer får lite mer samhällsanalys i sin utbildning, jämfört med de som pluggar fysisk planering (som istället blir lite mer spetsade på de praktiska bitarna).
Har du något tips till dem som funderar på att läsa den rekommenderade studiegången?
Om man som mig inte hade någon direkt studieteknik innan man började på universitetet så kan det ju vara till hjälp för att plugga effektivare inför tentor. Och så är det klokt att vara ute i god tid med ansökan till praktikplats.
Har du tips på kurser och erfarenheter inför kommande yrkesliv att tänka på under utbildningens gång?
I första hand skulle jag tipsa om att söka praktik på ett par ställen som man verkligen skulle vilja arbeta på, och drömma stort. Min praktik på Boverket gav mig mycket erfarenhet på kort tid, och jag upplevde att kollegor var vänliga och öppna mot mig som student. Därtill fick jag många nya samhällsplanerare i mitt kontaktnät!
Det har vid sidan av alla teoretiska och analytiska kunskaper varit hjälpsamt med praktiska färdigheter såsom olika metoder, erfarenheten av att skriva uppgifter, uppsatser och GIS:a.
För min del har det givit mycket att välja till kursen Tillämpad miljörätt och Statistik med miljö och logistiktillämpningar när jag läste vidare till en master. Det har varit två av de tuffaste kurserna jag har läst men efteråt har det känts lite lättare att hantera PBL, Miljöbalken och annan lagstiftning, samt att analysera data och ta fram enklare statistik själv.
Vad är det bästa med att vara student i Göteborg?
Att man är student i en av Sveriges bästa städer, med många mötesplatser runt om på campus och i staden.
