Kandidatprogram i samhällsplanering

Om utbildningen

Samhällsplanering är ett brinnande aktuellt ämne som behandlar frågor om hur städer och samhällen kan utformas och organiseras i en mer hållbar riktning – socialt, ekologiskt, och ekonomiskt. Det handlar om att omsätta politiska mål och visioner till verklighet i en komplex värld som förändras snabbt. Detta kräver förmåga att sätta samman insikter från olika kunskapsområden och att kunna göra avvägningar och prioriteringar mellan olika intressen.

På Samhällsplanerarprogrammet vid Göteborgs universitet får du en bred analytisk grund inom geografiska, ekonomiska och sociala perspektiv. Utbildningen ger kunskap om hur samhällen utvecklas och förändras utifrån faktorer som klimatförändringar, migration och urbanisering, teknisk utveckling, människors transportbehov, ekonomiska processer, och fördelningsproblematik. Du lär dig förstå och analysera hur geografiska förutsättningar påverkar människors livssituation och samhällsutvecklingen i stort. Frågor om jämställdhet, inkludering och social hållbarhet är en naturlig del av utbildningen, liksom ekonomiska processers betydelse för samhällsutveckling. Utbildningen ger generalistens överblick samtidigt som studenterna får möjlighet att fördjupa kunskaper inom specifika teman som intresserar dem.

Programmet kombinerar teoretiska studier med praktiska verktyg för samhällsplanering. Vi bjuder regelbundet in yrkesverksamma inom planering som gästföreläsare på våra kurser, är ofta ute i fält genom övningar, exkursioner, och en valbar praktiktermin.

Eftersom samhällsplanerare ofta bedriver planering i projektform och samarbetar med personer med olika specialistkompetenser övas studenterna att både självständigt och i grupp arbeta med konkreta planeringsproblem.  

Utbildningen är treårig, på heltid, campusbaserad och undervisningen sker på både svenska och engelska. Under utbildningen fördjupas kunskaperna successivt och du väljer inriktning inför programmets fjärde termin; kulturgeografi, ekonomisk geografi eller ekonomisk historia. Under femte terminen kan du välja att göra en praktik, utlandsstudier eller läsa andra valbara kurser innan utbildningen avslutas med en kandidatuppsats.

Vem ska läsa denna utbildning?

Programmet riktar sig till dig som är intresserade av hur städer, regioner och samhällen utvecklas och som vill vara med och forma framtidens hållbara livsmiljöer. Utbildningen passar dig som:

• Vill arbeta med hållbar samhällsplanering och samhällsutveckling.
• Är intresserad av frågor som rör stadsutveckling, ekonomisk utveckling, transporter, krisberedskap, och välfärds- och fördelningsfrågor.
• Tycker om att få en bred förståelse, analysera komplexa samhällsfrågor och hitta praktiska lösningar.
• Vill kombinera samhällsvetenskapliga perspektiv med konkreta planeringsverktyg.
• Trivs med samarbete, kommunikation och arbete som involverar många olika aktörer.

Efter examen är du väl förberedd för arbete inom kommuner, regioner, statliga myndigheter, konsultföretag och andra organisationer som arbetar med samhällsplanering och hållbar utveckling. Du kan exempelvis arbeta med stadsutveckling, regional utveckling, transportplanering, hållbarhetsfrågor, samhällsanalys eller strategisk planering.

Utbildningens upplägg

Programmets tre första terminer är obligatoriska för samtliga studenter och erbjuder kurser inom ämnena kulturgeografi, ekonomisk geografi, ekonomisk historia samt juridik. Fjärde terminen väljer studenterna fortsättningskurser inom den valda inriktningen: kulturgeografi, ekonomisk geografi, eller ekonomisk historia. Termin 5 är en valbar termin där studenterna väljer egna kurser och under termin 6 skriver studenterna sin kandidatuppsats inom valt ämne.

Våra inriktningar

Kulturgeografi

Studenter som väljer inriktning kulturgeografi fördjupar sig under programmets fjärde termin i sociala frågor om välfärd, inkludering/exkludering och fördelning, provar på olika konkreta arbetssätt och metoder inom samhällsplanering, och kan välja mellan ytterligare fördjupning i GIS eller en kurs med fokus på geopolitik. Kursen Välfärdens geografier och inkluderande rum belyser geografiska aspekter av välfärdssamhället och hur platsers utformning och funktion kan inkludera eller exkludera olika samhällsgrupper. Inom kursen Tillämpad metod för samhällsplanerare arbetar studenterna praktiskt med kvantitativa och kvalitativa metoder i en planeringskontext, exempelvis i relation till medborgardialoger och platsanalys. På kursen Planeringsmetoder för social hållbarhet fortsätter studenterna att arbeta praktiskt, under handledning av lärare och med inspiration från yrkesverksamma gästföreläsare, och provar på att genomföra en social konsekvensbedömning (SKB). I slutet på terminen kan studenterna välja att genomföra ett självständigt arbete i GIS eller gå en teoretiskt inriktad kurs om geopolitiska perspektiv på klimatförändringar, naturresurser och hållbar försörjning. 

Programmets kurser i kulturgeografi ges på svenska och delar av litteraturen är på engelska.

Ekonomisk geografi

Studenter som väljer inriktning ekonomisk geografi fördjupar sig under programmets fjärde termin i frågor om regional ekonomisk utveckling, regional integration och regionalpolitik, med fokus på Norden och Europa. Kurserna ger kunskaper i samhällsanalytiska teorier, verktyg och metoder som är användbara i analys- och planeringsarbete på olika nivåer. Fyra delkurser ges under denna termin. Första kursen Economic Geography: Economic Geography of the Nordic Countries ger en bred översikt av ekonomins utveckling och geografiska mönster i de nordiska länderna. Närings- och regionalpolitiken betydelse diskuteras också. Andra kursen Economic Geography: Economic Geography of Europe ger en bred analys av de ekonomisk-geografiska och geopolitiska förutsättningarna i dagens Europa och deras förändring. Tredje kursen Regional Growth Lab ger en översikt över centrala analysmetoder inom ekonomisk geografi och deras tillämpningar, och kopplar dem till centrala teorier. Sista kursen är ett mindre Självständigt uppsatsarbete. 

Programmets kurser i ekonomisk geografi ges på engelska. 

Ekonomisk historia

Studenter som väljer inriktning ekonomisk historia fördjupar sig i ekonomisk-historiska perspektiv. Fyra olika delkurser ger en överblick av centrala forskningsfält inom ämnet. I kursen Modern ekonomisk tillväxt studeras drivkrafterna bakom ekonomisk tillväxt samt konvergens och divergens inom världsekonomin. I kursen Arbete i ekonomisk historiskt perspektiv behandlas bland annat levnadsstandard, fördelningsfrågor, genusarbetsdelning, tvångsarbete och slaveri. I kursen Tillväxt och miljö studeras ett antal miljöekonomiska perspektiv på det långsiktiga samspelet mellan människa och natur. Fokus är ett historiskt perspektiv på hur utvidgningen av ekonomiska verksamheter, genom befolkningsökning och ekonomisk tillväxt, påverkat kvalitén och fördelningen av ekosystemtjänster. Kursen Growth and welfare in a historical perspective behandlar välfärdsstatens framväxt efter andra världskriget med fokus på den svenska utvecklingen satt i relation till andra länder. 

Programmets kurser i ekonomisk historia ges antingen på svenska eller engelska. 

Undervisning

Utbildningen kombinerar teori och praktiska moment genom föreläsningar, seminarier, workshops, exkursioner, grupparbeten och individuella projekt. 

Under utbildningen får du utveckla din förmåga att analysera samhällsutmaningar, samarbeta med andra och kommunicera lösningar till olika målgrupper. Genom muntliga presentationer, diskussioner, skriftliga uppgifter och praktiska övningar tränar du på att väga olika intressen mot varandra och argumentera för hållbara planeringslösningar.

En viktig del av utbildningen är att utveckla ett kritiskt och analytiskt förhållningssätt, samtidigt som du får erfarenhet av arbetssätt som används inom samhällsplanering. Programmet avslutas med en kandidatuppsats där du fördjupar dig inom ett område som intresserar dig och genomför ett självständigt forsknings- eller utredningsarbete.

Under utbildningen möter du yrkesverksamma samhällsplanerare som delar med sig av erfarenheter från olika delar av branschen. Gästföreläsningar och samarbeten med externa aktörer ger en tydlig koppling mellan utbildningens innehåll och samhällsplanering i praktiken. 

Hållbar utveckling 

Programmet har ett uttalat hållbarhetsfokus. Dagens, och den närmaste framtidens, samhällsplanering handlar i hög omfattning om att hantera olika samhällsutmaningar med syfte att på ett ekologiskt, socialt och ekonomiskt hållbart sätt uppnå urban och regional utveckling. En stor del av utbildningen belyser därför olika aspekter av hur detta kan genomföras. 

Efter studierna

Samhällsplanerare en erkänd yrkesgrupp som hittas bland kommunala och regionala organisationer, små och stora konsultbolag, samt statliga myndigheter som Trafikverket, Boverket och länsstyrelser. Kommuner och regioner i Sverige är enligt lag skyldiga att ta fram och uppdatera planeringsdokument såsom översiktsplaner, detaljplaner och trafikförsörjningsprogram vilket gör att samhällsplanerare har en stabil arbetsmarknad. Det innebär ett kontinuerligt behov av kvalificerade samhällsplanerare med kompetens att analysera, samordna och utveckla dessa processer. 

Beroende på val av huvudområde och val av fristående kurser, leder utbildningen till olika kompetensområden och möjliga yrkesroller, exempelvis strategisk samhällsplanerare, analytiker/handläggare inom regional utveckling, samhällsanalytiker inom GIS, trafikplanerare, planerare med inriktning social hållbarhet samt regionutvecklare.

Praktik

Programmet har ingen verksamhetsförlagd utbildning. Det har heller ingen obligatorisk praktik, däremot ges en valbar praktikkurs om 30 högskolepoäng under femte terminen. Denna kurs kan även läsas som fristående kurs efter avslutad utbildning om studentens väljer att gå en annan valbar kurs eller genomföra utlandsstudier. Notera att studenten ansvarar för att hitta en lämplig praktikplats, och att programmet ger studenterna ett väldigt begränsat stöd i detta syfte.