Masterprogram i folkhälsovetenskap

Folkhälsovetenskap studerar hur olika samhällsstrukturer påverkar hälsan i befolkningen. Särskilt fokus ligger på hur politiska, ekonomiska och kulturella faktorer påverkar hälsan genom kartläggning av hälsoläget och de bestämningsfaktorer och processer som påverkar hälsoutvecklingen. Utifrån detta bearbetar disciplinen frågor om huruvida fördelningen av hälsa inom en befolkning, och hur variationer mellan olika gruppers hälsa, kan härledas till sociala faktorer och därför är möjliga att förändra.

Syftet med utbildningsprogrammet är att ge studenterna de fördjupade kunskaper och färdigheter som krävs för att framgångsrikt verka i strategiskt- och praktiskt folkhälsoarbete inom regionala, nationella och/eller internationella institutioner. Programmet förbereder också studenterna för fortsatta studier på forskarutbildningsnivå.

Behörig att antas till programmet är den som har yrkesexamen/kandidatexamen om minst 180 högskolepoäng inom något av områdena hälsovetenskap, samhällsvetenskap, naturvetenskap, ekonomiska vetenskaper, humaniora eller ingenjörsvetenskap samt Engelska: Engelska 6. Eller: Engelska nivå 2

Förkunskapskrav för kurser inom programmet finns angivna i respektive kursplan.

Utbildningen leder till medicine masterexamen (120 hp) med huvudområdet Folkhälsovetenskap (Degree of Master of Medical Science (120 credits) with a major in Public Health Sciences)

Masterprogrammet sträcker sig över fyra terminer heltidsstudier (120 hp) och består av tre terminer med kurser (60 hp obligatoriska och 30 hp valbara) samt en avslutande termin med examensarbete (30 hp).

Inledningsvis läser studenterna obligatoriska kurser om folkhälsovetenskapens utgångspunkter, tillämpningsområden och forskningsmetoder. Efter detta följer kurser som fokuserar på hälsoekonomiska utgångspunkter, tillämpningsområden och metodik samt på socialepidemologi och dess teorier, metoder samt praktiska implikationer.

Obligatoriska kurser

• Folkhälsovetenskapens utgångspunkter och tillämpningsområden 15 hp
• Epidemiologi och biostatistik 15 hp
• Kvalitativ forskningsmetodik 7,5 hp
• Jämlik hälsa och rätten till hälsa 7,5 hp
• Socialepidemiologi 7,5 hp
• Hälsoekonomi 7,5 hp
• Examensarbete 30 hp

Den tredje terminen inom programmet utgörs av valbara kurser, vilka erbjuds inom ramen för institutionens kursutbud. Dessa kurser ligger inom huvudområdet folkhälsovetenskap eller inom angränsande huvudområde. De valbara kurserna vid institutionen för medicin inkluderar ett antal alternativ, till exempel strategiskt arbete för jämlik hälsa, avancerad hälsoekonomi, arbete och hälsa, migration och hälsa, avancerade metodkurser, samt avancerade biostatistikkurser, kurser med särskilda tillämpningsområden samt olika praktikkurser. Praktikkurserna ger möjlighet att tillämpa teoretiska perspektiv inom valt fördjupningsområde i praktiskt arbete hos en nationell eller internationell organisation. Vilka valbara kurser som ges kan variera från termin till termin.

Generella mål för masterexamen

Kunskap och förståelse

För masterexamen ska studenten

• visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet såväl brett kunnande inom området som väsentligt fördjupade kunskaper inom vissa delar av området samt fördjupad insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, och
• visa fördjupad metodkunskap inom huvudområdet för utbildningen.

Färdighet och förmåga

För masterexamen ska studenten

• visa förmåga att kritiskt och systematiskt integrera kunskap och att analysera, bedöma och hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer även med begränsad information,
• visa förmåga att kritiskt, självständigt och kreativt identifiera och formulera frågeställningar, att planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar och därigenom bidra till kunskapsutvecklingen samt att utvärderadetta arbete,
• visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt klart redogöra för och diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa i dialog med olika grupper, och
• visa sådan färdighet som fordras för att delta i forsknings- och utvecklingsarbete eller för att självständigt arbeta i annan kvalificerad verksamhet.

Värderingsförmåga och förhållningssätt

För masterexamen ska studenten

• visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter samt visa medvetenhet om etiska aspekter på forsknings- och utvecklingsarbete,
• visa insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, och
• visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att ta ansvar för sin kunskapsutveckling.

Lokala mål

Kunskap och förståelse

För masterexamen ska studenten kunna:

• beskriva och förklara folkhälsovetenskapens etiska, teoretiska och metodologiska fundament, samt tillämpningsområden,
• beskriva och förklara regionala och sociala variationer i sjukdomsbörda, de processer somleder till dessa variationer samt hur sådan kunskap kan ligga till grund för strukturella insatser såväl som insatser riktade till specifika målgrupper,
• beskriva och diskutera olika välfärds- och hälsosystems möjligheter att främja en god och jämlik hälsoutveckling.

Färdighet och förmåga

För masterexamen ska studenten kunna:

• tillämpa kvalitativa och epidemiologiska teorier och metoder på aktuella folkhälsovetenskapliga utmaningar för att förstå, kartlägga och följa upp befolkningars hälsotillstånd samt identifiera riskfaktorer och särskilt utsatta grupper,
• sammanställa och förklara folkhälsovetenskapens utgångspunkter och evidens kring olika folkhälsoutmaningar och insatser, samt muntligt och skriftligt kunna anpassa kommunikationen till olika målgrupper såsom beslutsfattare, tjänstemän och invånare
• diskutera och förklara sambandet mellan makroekonomiska faktorer och hälsa samt applicera mikro- och makroekonomiska teorier på folkhälsovetenskapliga frågeställningar, inklusive ojämlikhet i hälsa,
• identifiera och förklara de systematiska, sociala bestämningsfaktorer och de processer som bidrar till ojämlikhet i hälsa,
• på en strategisk nivå kunna formulera och föreslå samt genomföra åtgärder som särskilt kan främja en god och jämlik hälsa på grupp- och befolkningsnivå.

Värderingsförmåga och förhållningssätt

För masterexamen ska studenten kunna:

• kritiskt granska och utvärdera politiska prioriteringar, policyer och program på lokal, nationell och internationell nivå med utgångspunkt i Rätten till hälsa som en social, ekonomisk och miljörelaterad hållbarhetsfråga,
• kritiskt värdera hälsoekonomisk forskning styrkor med avseende på teori, metod och användbarhet som beslutsunderlag inom folkhälsopolicy, 
• analysera sambandet mellan resursanvändning och övergripande välfärdsfrågor, samt jämföra och värdera strategiska och riktade folkhälsoinsatser utifrån hållbarhets-, etiska- och hälsoekonomiska perspektiv.
• analysera och förklara ömsesidiga samband mellan god och jämlik hälsa och (a) välfärdsinstitutioners funktion och organisering, (b) hälsans sociala bestämningsfaktorer såsom utbildning, genus och inkomst samt (c) människors handlingsutrymme, till exempel levnadsvanor, tillit och inflytande,
• kritiskt värdera styrkor och begränsningar hos epidemiologisk och annan folkhälsovetenskaplig forskning, både som vetenskaplig metod och som underlag för policyutveckling.

Utbildningsplanen gäller för studenter som påbörjar sina studier från och med höstterminen 2026. Student som efter studieuppehåll önskar återuppta studierna ska kontakta studievägledare för planering av fortsatta studier, som då sker utifrån gällande utbildningsplan.

Uppföljning och utvärdering av programmet sker i enlighet med gällande policy för kvalitetssäkring och kvalitetsutveckling av utbildning vid Göteborgs universitet. Studenterna erbjuds att, såväl skriftligt som muntligt, ge återkoppling på varje kurs som ingår i programmet. Dessa synpunkter ligger till grund för det kontinuerliga utvecklingsarbetet. Sammanställningar med kursledningens kommentarer återförs till studenterna. Dessutom genomförs skriftlig och muntlig utvärdering av hela programmet.

Kurser som innehåller inslag av praktik/fältstudier kan medföra kostnader för studenten, för resor, logi och uppehälle.

Undervisningsspråk är engelska. Studenter kan ges möjlighet att examineras på svenska, i enlighet med respektive kursplan.

Student som har antagits till programmet och som i föreskriven studietakt följer utbildningsplanen har generell platsgaranti till programmets obligatoriska kurser. Begränsad platsgaranti gäller för programmets valbara kurser. I båda fallen under förutsättning att studenten uppfyller förkunskapskraven för tillträde till respektive kurs.