Litteraturlista

Lek, lärande och omsorg 1 för förskollärare

Play, Learning, and Care 1 for Pre-School Teachers

Kurs
LÖFÖ30
Grundnivå
7,5 högskolepoäng (hp)

Om litteraturlistan

Giltig fr.o.m
Vårtermin 2025 (2025-01-20)
Beslutsdatum
2024-11-06

Broberg, M. (2017). Betydelsen av inskolning och trygghet för de yngsta barnen i förskolan. I I. Pramling Samuelsson & A. Svensson (Red.), Förskolans yngsta barn – Perspektiv på omsorg, lärande och lek. (s. 34–54). Liber. (20 sid.)

Dysthe, O., Hertzberg, F., & Løkensgard, H. T. (2011). Skriva för att lära. Studentlitteratur. (s. 99–130), (31 sid.)

Engdahl, I. (2017) Att möta toddlare som medmänniskor och med respekt. I I. Pramling Samuelsson & A. Jonsson (Red.), Förskolans yngsta barn – Perspektiv på omsorg, lärande och lek, (s. 225–244). (19 sid.)

Ekelund, T. (2021). Så vårdar du din ljuva stämma. Läraren – En tidning från Lärarförbundet, nr. 08. (s. 23). Tillgänglig på Canvas. (1 sid.)

Evaldsson, A-C. (2020). Barns lek, socialisation och kamratkulturer. I Lindgren, A., Pramling, N & Säljö, R. (Red.), Förskolan och barns utveckling: grundbok för förskollärare, (s. 111–127), (2 uppl.). Gleerups. (15 sid.)

Fryklund, E., & Wennberg, S. (2014). Gemensam sång. I Y. Holmberg (Red.), Rösträtt. Musik på barns villkor. (s.55–71) Gehrmans musikförlag. Tillgänglig på Canvas. (16 sid.)

Hwang, P., & Nilsson, B. (2019). Utvecklingspsykologi (4 uppl.). Natur & Kultur. (s.38–84; 147-156; 161-184, 186-246) (138 sid.)

Holmgren-Lind, L. (2011). Dramapedagogen i förskolan. I Österlind, E. (Red.), Drama – ledarskap som spelar roll. (s. 81–95). Studentlitteratur. Tillgänglig på Canvas. (15 sid.).

Johansson, E. (2011). Möten för lärande: Pedagogisk verksamhet för de yngsta barnen i förskolan. (2 uppl.) Skolverket. (s.7–80, 171-214) Tillgänglig på Canvas. (149 sid.)

Lillemyr, O. F. (2016). Lek som mångfald. I T. Hangaard Rasmussen (Red.), Lek på rätt väg? På spaning efter leken, (s. 11–26). Studentlitteratur. (15 sid.)

Lindqvist, G. (2001). When small children play: How adults dramatize and children create meaning. Early Years21(1), (s. 7–14). (7 sid.)

Lindström, L. (2010). Fyra estetiska lärandeformer, Lärande om, i, med och genom. I Handbok för planering av kulturprojekt i skolan. (s.34–39). Västragötalandsregionen Kultur i Väst.

https://mellanarkiv-offentlig.vgregion.se/alfresco/s/archive/stream/public/v1/source/available/sofia/ku3231-1304641699-130/native/Publikation%20Handbok%20f%c3%b6r%20planering%20av%20kulturprojekt%20i%20skolan%202015.pdf (5 sid.)

Pramling Samuelsson. (2017). Introduktion – förskolans yngsta barn. I I. Pramling Samuelsson & A. Jonsson (Red.), Förskolans yngsta barn – Perspektiv på omsorg, lärande och lek, (s. 11–28). Liber. (17sid.)

Winther-Lindqvist, D. (2016). Den sociala fantasilekens förändringspotential. I T. Hangaard Rasmussen (Red.), Lek på rätt väg? På spaning efter leken. (s. 85–103). Studentlitteratur. (18 sid.)

Öhman, M. (2016). Det viktigaste är att få leka. I T. Hangaard Rasmussen (Red.), Lek på rätt väg? På spaning efter leken. (s.149–164). Studentlitteratur. (15 sid.)

Øksnes, M., & Sundsdal, E. (2016). Lek – det som gör livet värt att leva! I T. Hangaard Rasmussen (Red.), Lek på rätt väg? På spaning efter leken. (s. 45–66). Studentlitteratur. (21 sid.)