Läs- och skrivutveckling och läs- och skrivsvårigheter: svenskdidaktiska och kognitiva perspektiv
Literacy Development and Difficulties for Swedish Language Teachers: Cognitive and Educational Perspectives
Om kursplanen
Betygsskala
Kursens moduler
Huvudområde med fördjupning
Behörighetskrav
För tillträde till kursen krävs:
Ämneslärarexamen (eller motsvarande) med minst 90 hp svenska. I de fall ämnet är delat mellan de båda disciplinerna/huvudämnena Litteraturvetenskap och Svenska språket ska fördelningen mellan dessa vara i huvudsak jämn. (Kombinationen 60 hp svenska och 30 hp litteratur, eller tvärtom, anses på GU vara jämn.)
Eller:
Ämneslärarexamen (eller motsvarande) med minst 45 hp svenska som andraspråk.
Innehåll
Kursen belyser aktuell forskning om språk-, skriv- och läsutveckling, samt om svårigheter som kan uppkomma i relation till dessa. Förankringen ligger i såväl språkpsykologi och kognitionsvetenskap som i svenskdidaktik. Stort utrymme ägnas åt evidensbaserade förhållningssätt och metoder som främjar lärandet för elever i klassrummet med fokus på språk-, läs- och skrivförmåga. I kursen belyses även kartläggning och digitala redskap för läsning och skrivning samt hur pedagogen kan stödja elevens lärande både i samarbete med specialpedagog/speciallärare och med andra professioner, som t.ex. logoped.
Moment 1 - Grundläggande läs- och skrivutveckling, 2,5 hp
Moment 1 belyser läs- och skrivutveckling ur ett kognitivt perspektiv och tar bland annat upp språklig medvetenhet, läsning och skrivning som språkliga och kognitiva processer samt olika redskaps inverkan på de olika processerna.
Moment 2 – Språk-, läs- och skrivsvårigheter/Dyslexi, 2,5 hp
Moment 2 bygger vidare på moment 1 och fokuserar på var i utvecklingsprocesserna svårigheter typiskt uppkommer. Begreppen språkstörning, läs- och skrivsvårigheter och dyslexi introduceras och problematiseras och aktuell forskning om dessa behandlas.
Moment 3 – Praktisk tillämpning: fältuppgift 2,5 hp
Moment 3 syftar till att omsätta de lärdomar som momenten 1 och 2 gett genom att i en självständig fältuppgift observera och dokumentera en utrednings- eller undervisningssituation relaterad till läs- och skrivsvårigheter, samt att intervjua en specialpedagog eller speciallärare om hur de arbetar med läs- och skrivsvårigheter. Praktiska kartläggningsmaterial introduceras och kunskaperna om digitala redskap fördjupas och utökas. Momentet varvar enskilt arbete med undervisningsprojektet, och med gruppvisa avstämningsseminarier om både litteratur och studenternas pågående projekt.
Mål
Efter godkänd kurs ska studenten kunna:
Kunskap och förståelse
- redogöra för aktuell forskning om läs- och skrivutveckling, och om språk-, läs- och skrivsvårigheter/dyslexi,
- visa kännedom om centrala styrdokument som berör anpassningar och särskilt stöd i undervisningen,
- visa kännedom om aktuella forskningsbaserade utredningsmaterial, arbetssätt och digitala redskap som används för att förebygga, identifiera, åtgärda och kompensera för läs- och skrivsvårigheter,
- visa kännedom om vart man kan hänvisa elever för utredning och eventuell diagnos.
Färdighet och förmåga
- utifrån ordinarie klassrumsaktiviteter kunna genomföra en grundläggande analys av elevens läs- och skrivförmågor och erbjuda undervisning i relation till elevens förmågor,
- kunna använda adekvat terminologi i diskussioner med andra professioner i arbetet med elever i behov av stödinsatser
Värderingsförmåga och förhållningssätt
- diskutera och problematisera centrala begrepp, såsom dyslexi, läs- och skrivsvårigheter och språkstörning,
- utifrån språkpsykologiska och språkdidaktiska perspektiv analysera och kritiskt granska modeller för bedömning och metoder för att upptäcka och åtgärda läs- och skrivsvårigheter.
Hållbarhetsmärkning
Former för undervisning
Hybrid: Campus/distans. Kursen innehåller två obligatoriska träffar på campus, en i början och en i slutet av kursen. Däremellan ges kursen via Göteborgs universitets lärplattform. Studenten måste därför ha tillgång till dator för att delta. Kursen omfattar föreläsningar och seminarier.
Examinationsformer
Moment 1 och 2 examineras muntligt i seminarieform samt omfattar även ett antal smärre inlämningsuppgifter. Moment 3 examineras genom en skriftlig uppgift och ett obligatoriskt ventileringsseminarium.
Endast hjälpmedel som godkänts av examinator får användas vid examination. Det gäller såväl digitala som analoga hjälpmedel eller samarbete.
Examinator kan medge komplettering inom överenskommen tidsfrist för den student som av examinator bedöms ligga nära gränsen för godkänt resultat. Frånvaro från examinerande och/eller obligatoriska moment kan fullgöras med uppgifter som examinator avgör utgör adekvata. (Ersättningsuppgifterna kan ibland kräva att kursdeltagaren utför dem efter formellt kursslut.)
Om en student som har underkänts två gånger på samma examinerande moment önskar byta examinator inför nästa examinationstillfälle ska en sådan begäran bifallas om det inte finns särskilda skäl däremot (6 kap. 22 § HF).
Om en student har fått besked om pedagogiskt stöd från Göteborgs universitet med rekommendation om anpassad examination och/eller anpassad examinationsform kan examinator, i det fall det är förenligt med kursens lärandemål och förutsatt att inte orimliga resurser krävs, besluta att bevilja studenten anpassad examination och/eller anpassad examinationsform.
Om en kurs har avvecklats eller genomgått en större förändring ska studenten erbjudas minst två examinationstillfällen, utöver ordinarie examinationstillfälle. Dessa tillfällen fördelas under en tid av minst ett år, dock som längst två år efter det att kursen avvecklats/förändrats. Vad gäller praktik och verksamhetsförlagd utbildning (VFU) gäller motsvarande, men med begränsning till endast ett ytterligare examinationstillfälle.
Om en student har fått besked om att denne uppfyller kraven för att vara student vid Riksidrottsuniversitetet (RIU-student) har examinator rätt att besluta om anpassning vid examination, om detta görs i enlighet med Lokala regler gällande RIU-studenter vid Göteborgs universitet.
Betyg
På kursen ges något av betygen Väl godkänt (VG), Godkänt (G) och Underkänt (U). Moment 1 och 2 betygsätts med antingen U eller G. Moment 3 betygsätts med U, G eller VG. För VG på hela kursen krävs VG på moment 3 och G på moment 1 och 2.
Kursvärdering
Resultatet och eventuella förändringar i kursens upplägg ska förmedlas både till de studenter som genomförde värderingen och till de studenter som ska påbörja kursen.
Övriga föreskrifter
Studenten förutsätts vara verksam lärare med tillgång till undervisning i kursadekvat elevgrupp.