Klinisk teori och praktik 2

Kursen är obligatorisk i Läkarprogrammet, 360 högskolepoäng och utgör termin 6.

Institutionen för neurovetenskap och fysiologi

Godkänt betyg i kurs Basvetenskap och klinisk introduktion 2, 30 hp, och dessutom ska samtliga kurser placerade före terminskurs 4, enligt läkarprogrammets utbildningsplan, vara godkända. Vidare krävs godkänt betyg på följande kursmoment på kurs Klinisk teori och praktik 1: motsvarande hälften av VFU med ingående praktiska moment.

Ämnen som ingår i kursen är allmänmedicin, akutmedicin, endokrinologi och diabetologi, gastroenterologi och hepatologi, hematologi, kardiologi, lungmedicin, njurmedicin, klinisk farmakologi, klinisk kemi, klinisk fysiologi, radiologi/strålskydd samt dess koppling till listan över kliniska situationer som en legitimerad läkare självständigt ska kunna handlägga (bilaga 1). Kursen innehåller även moment under professionell utveckling och vikt läggs vid interprofessionellt lärande.

Lärandet är fokuserat kring identifiering, utredning, differentialdiagnostik och behandling av vanliga, allvarliga eller akuta internmedicinska tillstånd. De olika ämnesområdena integreras i varandra och ingår i flera gemensamma moment. Under kursen utvecklas kommunikativ förmåga och ledarskap, etisk kompetens, vetenskapligt förhållningssätt, förståelse för olika kulturer, likarättsperspektiv och självkännedom.
Kursen introducerar författningar som är av betydelse för läkemedelsförskrivning.

Kursen ger vidare kunskap i sjukvårdens organisation och prioriteringar samt principerna för säker vård/patientsäkerhet. VFU ingår med placeringar inom öppen-och slutenvård på sjukhus samt primärvård.

Kunskap och förståelse

Efter godkänt kurs ska studenten utifrån de centrala kliniska situationerna kunna:

• redogöra för vanliga internmedicinska sjukdomar avseende etiologi, patofysiologi, utredning, diagnostik och behandling av dessa
• redogöra för symtom och kliniska fynd som talar för att patienten bör genomgå utredning för att utesluta allvarlig eller vanlig internmedicinsk sjukdom
• redogöra för symtom och kliniska fynd som talar för att en patient drabbats av ett allvarligt akut internmedicinskt sjukdomstillstånd
• redogöra för och värdera rationell och säker läkemedelsbehandling, läkemedelslivscykel samt föreslå lämplig farmakologisk behandling vid vanliga internmedicinska sjukdomar
• redogöra för och diskutera användningen av diagnostiska undersökningar och analyser avseende internmedicinska frågeställningar
• diskutera lämpligt tillvägagångssätt för att informera patienter som drabbats av enkronisk sjukdom eller sjukdom med mycket dålig prognos

Inom kursens ämnesområden ska studenten kunna:

• redogöra för primär- och sekundärpreventionens betydelse för internmedicinska sjukdomar
• värdera epidemiologiska och randomiserade kliniska vetenskapliga studier relevanta för terminens ämnesområden
• redogöra för författningar som är av betydelse för läkemedelsförskrivning
• diskutera etiska och juridiska aspekter på frågor som rör livsuppehållande behandling
• redogöra för samband mellan samhälle, livsstil och ohälsa samt för metoder för intervention
• redogöra för teorier kring ledarskap och medarbetarskap
• redogöra för basal strålbiologi och strålskydd

Färdigheter och förmåga

Efter godkänd kurs ska studenten utifrån de centrala kliniska situationerna kunna:

• i simulerad miljö utföra A-Hjärt-lungräddning, arteriell punktion för analys av blodgas och konstatera dödsfall
• självständigt koppla elektrokardiogram (EKG), systematiskt analysera EKG och identifiera EKG-fynd som klart avviker från det normala
• genomföra en enkel läkemedelsgenomgång tillsammans med patient
• följa upp patienter med kronisk internmedicinsk sjukdom i primärvården och föreslå relevanta utredningar och medicinändringar
• muntligt och skriftligt kommunicera fynd, åtgärder och behandlingsresultat med t.ex. patienter, anhöriga och sjukvårdspersonal

Inom kursens ämnesområden ska studenten kunna:

• utifrån patientens behov och tillsammans med handledare samarbeta kring patienten med kollegor och övrig personal inom hälso- och sjukvården, samt vid behov hänvisa till och samverka med andra instanser/professioner
• tillämpa ett personcentrerat arbetssätt för att inhämta en strukturerad anamnes och genomföra ett kliniskt relevant status utifrån den aktuella situationen, samt sammanställa och skriftligt dokumentera patientmötet
• utifrån anamnes och status prioritera arbetsdiagnos bland relevanta differentialdiagnoser och i samråd med patienten upprätta en initial utredningsplan
• identifiera riskfaktorer för framtida sjukdom hos en patient, initiera preventiva åtgärder och planera för uppföljning
• diskutera utredningens resultat med patienten och tillsammans med handledare formulera en åtgärdsplan samt genomföra farmakologisk och/eller icke-farmakologisk behandling i samråd med patienten
• tillsammans med handledare identifiera patienter i behov av akut vård och genomföra ett primärt omhändertagande, inkluderande att upprätta och påbörja en initial behandlingsplan i samråd med patient och/eller anhöriga

Värderingsförmåga och förhållningssätt

Inom kursens ämnesområden ska studenten kunna:

• ta ansvar för det egna lärandet och bidra till andras lärande
• identifiera och diskutera etiska frågeställningar i relation till patientens autonomi
• identifiera och diskutera situationer där faktorer som kön, ålder och etnicitet kan spela roll för tillgänglighet till vård, bemötande, diagnostik och behandling
• diskutera innebörden av ett professionellt förhållningssätt, både i rollen som läkarstudent och blivande läkare
• reflektera över inom vilka områden behovet av egen kompetensförbättring inom det internmedicinska området är särskilt angelägen
• visa förmåga till självreflektion och empati i mötet med patienten och med övriga personalkategorier
• uppvisa ett professionellt förhållningssätt gentemot patienter, anhöriga och medarbetare

Undervisningen sker i form av:

• seminarier
• fallpresentationer/diskussioner
• föreläsningar
• fallpresentation enigt case-metodik
• simuleringsövningar
• färdighetsträning
• peer-learning: studentåterkoppling
• självstudier
• VFU

Under VFUn tränar studenten sin färdighet att utföra för läkare centrala professionella aktiviteter och får kontinuerlig återkoppling på dessa moment enligt modellerna för”Entrustable Professional Activities” (EPA) och sit-in.

Undervisningsspråk: svenska
Viss undervisning kan komma att ges på engelska

Kursen examineras genom följande moment:

• Seminarier (3 hp)
• Webbtester (1,5 hp)
• Inlämningsuppgifter (1 hp)
• VFU (totalt 15 hp)
- VFU, portföljexamination slutenvård (6 hp)
- VFU, portföljexamination specialveckor (4 hp)
- VFU, portföljexamination primärvård (3 hp)
- VFU, simuleringsövning (1 hp)
- VFU, generiska lärandemål (1 hp)
• Examinationsportfölj i professionell utveckling (0,5 hp)
• En skriftlig tentamen (6 hp)
• En muntlig tentamen (3 hp)

För godkänd VFU enligt ovan krävs obligatorisk närvaro samt genomförda moment enligt e- portfölj för professionella aktiviteter (EPA).

Eventuell frånvaro vid obligatoriskt moment innebär att momentet eller delar av momentet måste genomföras vid senare tillfälle. Detta ska ske så snart det är möjligt efter överenskommelse med terminsansvarig lärare.

Antalet examinationstillfällen vid VFU är begränsad till två (2) tillfällen.

Om student fått rekommendation från Göteborgs universitet om särskilt pedagogiskt stöd kan examinator, i det fall det är förenligt med kursens mål och förutsatt att inte orimliga resurser krävs, besluta att ge studenten en anpassad examination eller alternativ examinationsform.

Examinator kan med omedelbar verkan avbryta en students verksamhetsförlagda utbildning eller motsvarande om studenten visar sådana allvarliga brister i kunskaper, färdigheter och förhållningssätt att det föreligger en påtaglig risk att studenten kan komma att skada sig själv eller någon annan person fysiskt eller psykiskt eller att patientsäkerheten eller patienternas förtroende för sjukvården riskeras. När VFU avbryts på detta sätt innebär det att studenten underkänns på aktuellt moment och att ett VFU-tillfälle är förbrukat. Orsaken till att den verksamhetsförlagda utbildningen avbryts på detta sätta ska dokumenteras och en individuell handlingsplan upprättas, där det framgår vilka aktiviteter och kunskapskontroller som krävs innan studenten ges möjlighet till nytt VFU-tillfälle. Student som underkänts i den praktiska delen (VFU) har möjlighet att genomgå kursen ytterligare en (1) gång.

Om en student som har underkänts två gånger på samma examinerande moment önskar byta examinator inför nästa examinationstillfälle ska en sådan begäran bifallas om det inte finns särskilda skäl däremot (6 kap. 22 § HF).

Om en student har fått besked om pedagogiskt stöd från Göteborgs universitet med rekommendation om anpassad examination och/eller anpassad examinationsform kan examinator, i det fall det är förenligt med kursens lärandemål och förutsatt att inte orimliga resurser krävs, besluta att bevilja studenten anpassad examination och/eller anpassad examinationsform.

Om en kurs har avvecklats eller genomgått en större förändring ska studenten erbjudas minst två examinationstillfällen, utöver ordinarie examinationstillfälle. Dessa tillfällen fördelas under en tid av minst ett år, dock som längst två år efter det att kursen avvecklats/förändrats. Vad gäller praktik och verksamhetsförlagd utbildning (VFU) gäller motsvarande, men med begränsning till endast ett ytterligare examinationstillfälle.

Om en student har fått besked om att denne uppfyller kraven för att vara student vid Riksidrottsuniversitetet (RIU-student) har examinator rätt att besluta om anpassning vid examination, om detta görs i enlighet med Lokala regler gällande RIU-studenter vid Göteborgs universitet.

På kursen ges något av betygen Godkänd (G) och Underkänd (U).

Kursvärdering sker under pågående kurs i form av kursnämnd där kursens förtroendevalda diskuterar med kursledningens representant/er. Protokollet publiceras på Göteborgs universitets läroplattform. Skriftlig kursvärdering sker efter kursens första halva och igen efter kursens slut med hjälp av kursvärderingsenkät. En sammanställning av respektive kursutvärdering publiceras på läroplattformen och ligger till grund för utveckling av kursen.

Resultatet och eventuella förändringar i kursens upplägg ska förmedlas både till de studenter som genomförde värderingen och till de studenter som ska påbörja kursen.

VFU kan ske utanför Göteborgsområdet vilket kan medföra kostnader för studenten.

VFU kan ske på kvälls-, natt- och helgtid.

Vid VFU kan vissa enheter kräva att studenten ska kunna uppvisa utdrag ur belastningsregistret. Det är därför viktigt att studenterna alltid har ett giltigt utdrag som kan visas upp vid anmodan. Inom vissa verksamheter kan ID- kontroll av studerande förekomma.

Vid VFU gäller Västra Götalandsregionens och Region Hallands bestämmelser för tystnadsplikt och sekretess.

Vid VFU följs respektive verksamhets vårdhygieniska rutiner.

Inslag av distans/nätundervisning förutsätter tillgång till dator, webbkamera och uppkoppling.

Bilaga 1 – Kliniska situationer

Läkarprogrammet har definierat ett antal (ca 100) kliniska situationer som en nylegitimerad läkare kommer att möta och därför förväntas kunna handlägga. Nedanstående situationer är ett urval som är vanligt förekommande inom kursens ämnesområden. De kliniska situationerna är definierade för att studenten skall veta inom vilka områden examinationen sker. Studenten skall för nedanstående kliniska situationer kunna patofysiologiska mekanismer och klinisk bild, samt beskriva och motivera omhändertagande, inkluderande utredning, behandling och väsentliga differentialdiagnoser.
Observera att förutom de för kursen centrala kliniska situationerna ingår flertalet övriga kliniska situationer enligt utbildningsplanen som associerade kliniska situationer på denna kurs.

Kursens centrala kliniska situationer är:

Andningssvårigheter
Aptitlöshet
Avvikande diagnostiska och accidentella fynd
Blod i avföring
Blod i urinen/proteinuri
Blodiga kräkningar
Blodiga upphostningar
Blodtrycksförändringar
Blödningsbenägenhet
Buksmärta
Chock
Diarré
Feber
Förgiftningar
Förvirring
Förändrad hudfärg
Förändrad vätske- och elektrolytbalans
Förändrade avföringsvanor
Halsbränna/sura uppstötningar
Hjärtklappning/onormal hjärtrytm
Hjärtstillestånd
Hosta
Hälsofrämjande åtgärder
Illamående och kräkningar
Klåda
Långvarig smärta/värk
Medvetanderubbning
Ont i bröstet
Palpabla resistenser
Smärta vid avföring
Substansbruk och abstinens
Svimning
Svullen buk
Svullna extremiteter
Sväljningssvårigheter
Sömnstörningar
Trötthet
Törst/uttorkning
Vattenkastningsbesvär/anuri
Viktminskning
Vård i livets slutskede
Yrsel/balansstörningar
Övervikt/fetma