Idrott och hälsa för gymnasielärare (ingår i Lärarlyftet II)

Kursen ges som uppdragsutbildning.

Kursen ges som uppdragsutbildning inom Lärarlyftet II.

Behörighetsgivande lärarexamen, anställning som lärare samt undervisning i Idrott och hälsa i gymnasieskolan eller kommunal vuxenutbildning. Huvudmannens godkännande.

Kursen är organiserad i sex moment om 15 högskolepoäng:

Moment 1: Idrott och hälsa 1, 15.0 högskolepoäng

Detta delmoment ger en introduktion till kunskapsområdet idrott och hälsa. Hälsa och välbefinnande behandlas med utgångspunkt i styrdokument, aktuell forskning och beprövad erfarenhet. Ämnesdidaktiska perspektiv på idrott och hälsa introduceras och läroplanen för gymnasiet samt kursplanerna för idrott och hälsa utgör grunden. Kropp och kroppslighet i pedagogisk praktik och teori uppmärksammas. Frågeställningar relaterade till hälsopromotion, hälsosam livsstil, fysisk aktivitet och idrottspraktiker av betydelse för ämnet diskuteras. Skolämnets framväxt behandlas liksom ämnets roll relaterat till begrepp som hälsa, livsstil, lärande, fysisk bildning, fysisk aktivitet och olika idrottsliga praktiker.

Delmomentet ger också en introduktion till normkritisk undervisning i idrott och hälsa, och behandlar mekanismer där normer och maktordningar produceras och reproduceras. Mer specifikt uppmärksammas och analyseras kön/genus, sexuell läggning, etnicitet, religion, funktionsnedsättning, klass och ålder ur ett intersektionellt perspektiv och genom fallstudier.

Vidare behandlas ämnesteoretiska och idrottsdidaktiska kunskaper med fokus på inomhusverksamhet, exempelvis rörelse till musik och dans. Innehållslig planering relateras till målen för skolans undervisning i ämnet idrott och hälsa. Ett ytterligare tema är friluftsliv, där exempel på rörelseaktiviteter och rekreation i utemiljöer behandlas generellt, och där vinterfriluftsliv diskuteras och planeras specifikt.

Moment 2: Idrott och hälsa 2, 15.0 högskolepoäng

I detta delmoment uppmärksammas olika former av idrott och fysisk aktivitet som kan ingå i ämnet idrott och hälsa, med särskild betoning på utomhusaktiviteter. Fysisk aktivitet och idrott relateras till didaktiska frågeställningar om hur de kan organiseras, behandlas och bedömas inom ämnet i gymnasieskolan.

Ytterligare ett inslag som behandlas är traditioner och trender inom friluftsliv, där exempel på rörelseaktiviteter och rekreation i utemiljöer under vår- och sommartid tas upp. Som ett genomgående tema i delmomentet aktualiseras arbetssätt och arbetsformer, där även specialpedagogiska arbetssätt ingår.

Delmomentet fokuserar även på fysiologiska perspektiv av betydelse för ämnet idrott och hälsa. Grundläggande anatomi, fysiologi och rörelselära behandlas, medan träningslära för skolanpassad verksamhet beskrivs och analyseras. Rörelseanalyser med fokus på rörelse- och kroppslig förmåga samt utveckling av färdigheter i idrott och hälsa introduceras. Vidare diskuteras relationen mellan rörelsetester och lärande i idrott och hälsa. Digitala medier och hjälpmedel, samt användning av informations- och kommunikationsteknologi, kommer att vävas in i samtliga delmoment av kursen.

Moment 3: Idrott och hälsa 3, 15.0 högskolepoäng

I detta delmoment uppmärksammas idrotts- och hälsopedagogiska modeller anpassade för gymnasieelever. De studerande antar både lärar- och lärandeperspektiv när de utvecklar individuella planer för hur ämnet idrott och hälsa kan behandlas. De ges även möjlighet att reflektera över olika undervisningsupplägg och organisatoriska förutsättningar samt den påverkan detta kan ha för att nå uppsatta idrotts- och hälsorelaterade lärandemål.

Delmomentet ger de studerande möjlighet att vidareutveckla sina ämnesdidaktiska kunskaper. Vad kvalificerad undervisning i ämnet idrott och hälsa för gymnasieskolan innebär problematiseras. Dessutom behandlas ansvar, ledning, pedagogik och didaktik i och för friluftsliv, med särskilt fokus på sommar- och höstperspektiv.

Vidare behandlas människokroppens fysiologi med särskild tonvikt på hälsa och fysiska krav inom idrott. Kursen ger också kunskap om människans (och i synnerhet ungdomars) anpassning till träning och miljö, med betoning på idrottsfysiologi och träningslära. Med dessa perspektiv som grund behandlas cellfysiologi, nervsystem, muskelfysiologi, energiomsättning, motorisk kontroll, hjärta, cirkulation, endokrinologi och respiration.

I delmomentet ges de studerande möjlighet att utveckla sina idrottsdidaktiska kunskaper med fokus på utomhus-, inomhus- och friluftsverksamhet. Olika former av rörelse, idrott, fysisk aktivitet, naturupplevelser uppmärksammas och relateras till målen för skolans undervisning i ämnet idrott och hälsa i gymnasiet. Det pedagogiska ämneskunnandet och den ämnesspecifika didaktisk-metodiska kompetensen står i fokus. Strävan att skapa glädje och engagemang genom och i fysisk aktivitet utgör ett övergripande tema med kopplingar till hållbarhetsfrågor som hälsa och välbefinnande, mångfald och inkludering, etik och moral, aktivt medborgarskap och likabehandling. Varierande undervisningsupplägg uppmärksammas med fokus på inkluderande förhållningssätt, bemötande av elever i behov av särskilt stöd, medvetenhet om genusperspektiv, individanpassad undervisning och reflekterande samtal med eleverna.

Moment 4: Idrott och hälsa 4, 15.0 högskolepoäng

Detta delmoment behandlar idrott- och hälsa lärarens roll, lärarutbildningen, internationalisering och teknologi. Ett annat tema är bedömning och betygssättning samt lokala pedagogiska planer i relation till idrott och hälsa. De studerande ges möjlighet att vidareutveckla sina ämnesteoretiska och idrottsdidaktiska kunskaper med fokus på inomhusverksamhet. Planering, organisering, genomförande, utvärdering och bedömning praktiseras, med fokus på genomförandet av undervisning, vilket sker genom att de studerande får uppgifter att planera och genomföra i idrott och hälsa på sin skola.

Delmomentet behandlar även matens roll i samhället samt kunskaper om samband mellan fysisk aktivitet, kost och hälsa. Hur mat bör vara sammansatt för att uppfylla näringsbehov hos personer i olika åldrar och med olika aktivitetsmönster är en central fråga.

Avslutningsvis behandlas begreppet ergonomi och ergonomi som kunskapsområde, med huvudsaklig inriktning på belastningsergonomi. Kopplingar mellan biomekanik, ergonomi och arbetsmiljö behandlas, och kursen problematiserar hur ergonomi som undervisningsinnehåll kan utformas.

Moment 5: Idrott och hälsa 5, 15.0 högskolepoäng

Delmoment V fokuserar på samhälls- och beteendevetenskapliga perspektiv samt teorier om ledarskap som är relevanta för ämnet idrott och hälsa. Utveckling av ett personligt ledarskap i samspel med andra och tillämpning av hälsocoaching utifrån ett elevcentrerat perspektiv relateras till lärarskapet i idrott och hälsa. Vidare introduceras teorier, begrepp och metoder inom området idrotts- och hälsopsykologi.

Delmomentet är professionsinriktat och innehåller även verksamhetsförlagda moment som utvecklar den studerandes handlingskompetens inom ämnet. Den studerande ska utveckla sin förmåga att analysera elevers lärandepro och omsätta analysen i egen praktik. De vetenskapliga teorier och perspektiv som behandlats i tidigare didaktiska och ämnesteoretiska kurser utgör en viktig grund för detta.

I delmomentet behandlas även kunskap om bedömning och betygssättning. Den kunskapssyn som genomsyrar styrdokumenten och de kunskapskvaliteter som ämnet syftar till att utveckla hos eleverna problematiseras. Ämnet idrott och hälsas mål och innehåll diskuteras och relateras till bedömning och betygssättning. Olika arbetssätt uppmärksammas som optimerar relevans och tillförlitlighet i bedömning samt effektiviserar konkretisering av och i betygsättning. Likvärdighet av bedömning och betygssättning diskuteras och varierande examinationsmetoder exemplifieras och värderas.

Moment 6: Idrott och hälsa 6, 15.0 högskolepoäng

I centrum för detta delmoment står den utvärderande och forskande läraren i idrott och hälsa. Delmomentet behandlar en projektspecifik fördjupning baserat på kursdeltagarens eget intresse och val av tema/ämne med anknytning till uppgiften som lärare i ämnet. Denna fördjupning utvecklas inom ramen för ett projektarbete. Som en integrerad del av projektet förväntas studenter uppmärksamma varierande undervisningsupplägg med fokus på inkluderande förhållningssätt, bemötande av elever i behov av särskilt stöd, medvetenhet om genusperspektiv, individanpassad undervisning och reflekterande samtal med eleverna. Inte minst förväntas projektarbetet kopplas till hållbarhetsfrågor som hälsa och välbefinnande, mångfald och inkludering, etik och moral, aktivt medborgarskap och likabehandling.

Efter genomgången kurs ska studenten kunna:

Kunskap och förståelse

1. beskriva betydelsen av fysisk aktivitet i relation till hälsa och välbefinnande med kopplingar till styrdokument, aktuell forskning och beprövad erfarenhet (moment 1).

2. redogöra för grundläggande begrepp, teorier och perspektiv på rörelselära inom idrott och hälsa (moment 2).

3. förklara den påverkan som olika undervisningssekvenser kan ha på elevers lärande med fokus på inkluderande arbetssätt (moment 3).

4. redogöra för problem och överväganden vid kunskapsbedömning och betygssättning inom ämnet idrott och hälsa (moment 4).

5. redogöra för ledarskapsteorier och motivationsteoretiska spörsmål med betydelse för ämnet idrott och hälsa i gymnasiet (moment 5).

6. på ett fördjupat sätt kunna analysera och kommunicera undervisningstema utifrån ett didaktiskt innehåll samt därtill kunna konkretisera bedömningskriterier i relation till skolans ämnes- och kursplaner (moment 6)

Färdigheter och förmåga

7. genomlysa idrott och hälsa med hjälp av teorier, modeller och perspektiv (moment 1).

8. tillämpa grundläggande färdigheter inom det ämnesdidaktiska området med fokus på verksamheten utomhus alt. Inomhus och inkluderande arbetssätt (moment 2).

9. tillämpa grundläggande färdigheter inom det ämnesdidaktiska området med fokus på verksamheten inomhus alt. utomhus och inkluderande arbetssätt (moment 3).

10. undervisa i olika former av rörelse, idrott och fysisk aktivitet i enlighet med beprövad erfarenhet (moment 4).

11. visa prov på hur man kan arbeta med bedömning och betygssättning inom idrott och hälsa (moment 5)

12. kunna utveckla, planera, genomföra ett projekt med ett valt undervisningstema där bakomliggande perspektiv och målsättning ska stimulera varje elevs lärande och utveckling (moment 6).

Värderingsförmåga och förhållningssätt

13. argumentera för betydelsen av fysisk aktivitet och olika träningsformer utifrån ett hälsoperspektiv samt reflektera över idrott och hälsa på basis av normkritiska perspektiv (moment 1).

14. överväga hur olika rörelsetester kan användas för lärande i idrott och hälsa (moment 2).

15. värdera betydelsen av elevers fysiska aktivitet för elevers hälsa och välbefinnande utifrån ett humanbiologiskt perspektiv med stöd i kollegialt lärande (moment 3).

16. problematisera bedömning och betygssättning med hänvisning till läro- och kursplan och på basis av vetenskapliga modeller och beprövad erfarenhet (moment 4).

17. identifiera problem, överväganden och formativa arbetssätt vid kunskapsbedömning och betygssättning inom ämnet idrott och hälsa (moment 5).

18. kritiskt och självständigt tillvarata, systematisera och reflektera över den egna och andras strategier kring utgångspunkter för långsiktig pedagogisk planering samt i relation till vetenskapligt förankrad litteratur och vetenskapliga artiklar (moment 6).

Kursen ges som en kombination av både distans- och campusundervisning.

Undervisningsspråk: svenska

Enstaka föreläsningar kan förekomma på engelska.

Delmoment 1 examineras genom seminarium (mål 1), projektarbete (mål 7) och auskultation med loggbok (mål 13).

Delmoment 2 examineras genom muntlig examination (mål 2), praktiskt prov (mål 8) och skriftlig inlämning (mål 14).

Delmoment 3 examineras genom en skriftlig tentamen (mål 3), praktiskt prov (mål 9) och skriftlig inlämning (mål 15).

Delmoment 4 examineras genom projektarbete (mål 4), praktiskt prov (mål 10) och självskattning (mål 16).

Delmoment 5 examineras genom fallstudie (mål 5), laboration/demonstration (mål 11) och skriftlig inlämning (mål 17).

Delmoment 6 examineras genom projektarbete i mindre grupp jfr PBL, lesson study eller learning study (mål 6), demonstration (mål 12) och kollegial bedömning (mål 18).

För alla examinerande moment gäller aktivt deltagande och obligatorisk närvaro.

Vid frånvaro vid obligatoriska moment är student ansvarig att kontakta kursansvarig för att delges tidpunkt för nästa kurstillfälle eller alternativ examinationsuppgift.

Om en student som har underkänts två gånger på samma examinerande moment önskar byta examinator inför nästa examinationstillfälle, bör sådan begäran inlämnas skriftligt till institutionen och ska bifallas om det inte finns särskilda skäl däremot (6 kap. 22 § HF).

Om en student har fått besked om pedagogiskt stöd från Göteborgs universitet med rekommendation om anpassad examination och/eller anpassad examinationsform kan examinator, i det fall det är förenligt med kursens lärandemål och förutsatt att inte orimliga resurser krävs, besluta att bevilja studenten anpassad examination och/eller anpassad examinationsform.

Om en kurs har avvecklats eller genomgått en större förändring ska studenten erbjudas minst två examinationstillfällen, utöver ordinarie examinationstillfälle. Dessa tillfällen fördelas under en tid av minst ett år, dock som längst två år efter det att kursen avvecklats/förändrats. Vad gäller praktik och verksamhetsförlagd utbildning (VFU) gäller motsvarande, men med begränsning till endast ett ytterligare examinationstillfälle.

Om en student har fått besked om att denne uppfyller kraven för att vara student vid Riksidrottsuniversitetet (RIU-student) har examinator rätt att besluta om anpassning vid examination, om detta görs i enlighet med Lokala regler gällande RIU-studenter vid Göteborgs universitet.

På kursen ges något av betygen Väl godkänd (VG), Godkänd (G) och Underkänd (U). Utöver Godkänt på samtliga delkurser krävs Väl Godkänd på minst 60 % av kursens totala antal högskolepoäng för att tilldelas betyg Väl Godkänt.

Kursvärdering sker skriftligt och/eller muntligt. Resultatet och eventuella förändringar i kursens upplägg förmedlas både till de studenter som genomfört värderingen och till de studenter som ska påbörja kursen.

Validering erbjuds som en möjlighet och det är frivilligt för deltagare som antagits till kursen att ansöka om validering. Detta innebär att kursdeltagare kommer att ges möjlighet att ansöka om validering av sina befintliga kunskaper och färdigheter i relation till kursens lärandemål. Kursen ges som distansutbildning men innehåller även ett antal examinerande och därför obligatoriska campusträffar.