Human Rights: An Interdisciplinary Approach

Kursen, Human Rights: An Interdisciplinary Approach, 15 hp, är en programkurs som ges inom masterprogrammet i socialt arbete och mänskliga rättigheter inom Samhällsvetenskapliga fakulteten. Kursen är en kärnkurs.

To be eligible for the coursea Bachelor's Degree in Social Work, or in related topics, and proficiency in English are required.

Kursen lägger grunden för ett brett tvärvetenskapligt förhållningssätt till mänskliga rättigheter i samband med socialt arbete, både som yrke och som akademiskt område. Den ger en introduktion till det internationella systemet för mänskliga rättigheter och transnationellt socialt arbete genom huvudteman i det övergripande masterprogrammet,
dvs. välfärdssystem, globalisering, fattigdom, ojämlikhet och socialt arbete. Kursen ger i synnerhet fördjupade kunskaper om de mänskliga rättigheternas relevans för frågorna
kön, etnicitet/ras, barns välbefinnande, människor som är olika funktionshindrade,
migration, konflikter och krig, sexuell läggning samt folkhälsa.

Efter avslutad kurs förväntas studenten:

Kunskap och förståelse

• har uppnått en djupare kunskap om det internationella systemet för mänskliga rättigheter och dess begränsningar, möjligheter och tillämpningar
• har uppnått en djupare förståelse för transnationellt socialt arbete ur ett människorättsperspektiv
• har uppnått en djupare kunskap om diskurser om mänskliga rättigheter ur historisk synvinkel
• har uppnått en djupare kunskap om juridiska aspekter av systemen för mänskliga rättigheter och deras begränsningar och möjligheter
• har uppnått en djupare kunskap om genomförandet, övervakningen, framstegen, bakslagen och misslyckandena i samband med mänskliga rättigheter.

Färdigheter och förmåga

• på ett jämförande sätt kunna beskriva och kritiskt reflektera över centrala instrument för mänskliga rättigheter (t.ex. 1948 års allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna, 1966 års internationella konvention om medborgerliga och
politiska rättigheter, 1966 års internationella konvention om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter och 1950 års europeiska konvention om de mänskliga rättigheterna)
• hitta och kritiskt granska olika aktörers roll för de mänskliga rättigheternas område och det transnationella sociala arbetets sammanhang, samt kunna presentera detta muntligt och skriftligt
• självständigt och kritiskt analysera och värdera styrkor och svagheter i diskursen
om mänskliga rättigheter ur historisk synvinkel
• hitta och använda rättsliga instrument om mänskliga rättigheter för deras potentiella användning i transnationellt socialt arbete
• formulera och kritiskt reflektera över lagar och socialt arbete som är avsedda att skydda, främja och genomföra mänskliga rättigheter
• beskriva och kritiskt reflektera över olika instrument i systemet för mänskliga rättigheter, inklusive deras begränsningar och möjligheter, för att främja social utveckling, social sammanhållning och människors egenmakt och frigörelse

Värderingsförmåga och förhållningssätt

• utveckla sina egna tvärvetenskapliga värderingar, attityder och analytisk kompetens i skärningspunkten mellan mänskliga rättigheter och socialt arbete.

Undervisning sker i form av föreläsningar och seminarier. När det gäller aktiviteter ska studenterna genomföra självständiga studier, grupparbeten, muntliga och skriftliga presentationer; som alla ska genomföras genom ett problem- och lösningsorienterat förhållningssätt.

Undervisningsspråk: engelska

Lärandemålen examineras utifrån fem seminarier med tillhörande uppgifter. Seminarierna kräver obligatorisk närvaro och aktivt deltagande, som kan innebära en skriftlig uppgift. Vid frånvaro eller otillräckligt deltagande ska en ersättande uppgift lämnas in. Vid frånvaro från eller otillräckligt deltagande vid fler än två obligatoriska tillfällen räcker det inte med en ersättningsuppgift. I detta fall måste studenten delta i motsvarande tillfälle vid ett kommande kurstillfälle.

Seminarierna betygsätts med Godkänd (G) eller Underkänd (U). Examinationsuppgifterna, som betygsätts separat från de sista två seminarierna, bedöms med Väl godkänd (VG), Godkänd (G) eller Underkänd (U). Om en tentamen får betyget Underkänd (U), men bedöms ligga nära gränsen för betyget Godkänd (G), ska komplettering tillåtas.

En student, som utan godkänt resultat har genomgått två prov för en kurs eller del av en kurs, har rätt att få en annan examinator utsedd, om inte särskilda skäl talar mot det. (HF 6 kap 22 §). En sådan begäran ska inlämnas skriftligt till kursansvarig institution.

Om en student har fått en rekommendation från Göteborgs universitet om särskilt pedagogiskt stöd kan examinator, om det är förenligt med kursens lärandemål och under förutsättning att otillräckliga resurser inte krävs, besluta att ge studenten anpassad examination eller alternativ examinationsform.

I det fall en kurs har upphört eller genomgått större förändringar ska studenten garanteras tillgång till minst tre provtillfällen (inklusive ordinarie provtillfälle) under en tidsperiod av åtminstone ett år, dock inte senare än två år efter kursen har avslutats/reviderats. När det gäller fältstudier och verksamhetsförlagd utbildning gäller motsvarande men med begränsning till endast ett ytterligare examinationstillfälle.

På kursen ges något av betygen Väl godkänd (VG), Godkänd (G) och Underkänd (U).

För betyget Godkänt (G) krävs att kursens lärandemål har uppnåtts och att studenten aktivt deltagit i alla obligatoriska moment. För betyget Väl godkänd (VG) krävs också att betyget Väl godkänd (VG) har erhållits för de två senaste examinationsuppgifterna.

Kursen utvärderas individuellt genom en anonym skriftlig blankett med frågor om kursadministration, undervisning, litteratur, bedömning, studenternas arbetsbörda och förslag till förbättringar. Muntliga utvärderingar kan också genomföras med huvudhandledarna. Utvärderingsresultaten kommer att kommuniceras till studenterna
och fungera som en vägledning för att utveckla kursen vidare.

De huvudsakliga formerna för lärande sker genom föreläsningar och seminarier.