Hon utforskar bilden av Arktis genom litteraturen

Lena Leimgruber Haraldsson är tillbaka på Humanisten för att presentera sin forskning på ett öppet seminarium. Runt Näckrosdammen har träden börjat skifta i gult och rött, men eftermiddagen är mild och det behövs ingen jacka. Lena konstaterar att hösten har kommit en bra bit längre i Umeå som numera är hennes hemstad.
– Där räknar vi de åtta samiska årstiderna och har gått över från höstsommar till höst. Jag har fått jobba mycket i trädgården med alla nedfallna blad och löv.

Stark kulturell koppling till Arktis

Det var för drygt två år sedan som flyttlasset gick norrut och hon lämnade Göteborg för Umeå universitet och en doktorandtjänst i engelska. I sitt avhandlingsprojekt tittar hon närmare på föreställningar om Arktis i samtida engelskspråkig litteratur – framför allt romaner men också en del dikter och noveller. Genom flytten har hon alltså kommit närmare den region hon forskar om. 

– För mig var det viktigt att vara på plats där man forskar, inte minst för att få nya kompisar. Och även om inte Umeå tillhör Arktis finns en stark kulturell koppling till regionen. Universitetet är också en del av en allians som heter Arctic Six som det finns mycket utbyte mellan. 

Enligt Lena Leimgruber Haraldsson finns flera olika definitioner av Arktis och det är inte helt lätt att ringa in vad som utgör platsen. Men geografiskt brukar man säga att det är området norr om polcirkeln. Det omfattar de nordligaste delarna av åtta länder, däribland Sverige, Norge och Finland men också USA (genom Alaska) och Ryssland. De smältande havsisarna förändrar miljön och livsbetingelserna, samtidigt som globala stormakter visar ett växande intresse för regionens strategiska läge och naturresurser.

– Det som händer i Arktis är någonting som påverkar oss alla. Som klimatförändringarna. Det är någonting som kanske börjar där och sedan, för att använda en metafor som passar med Arktis, börjar droppa över till oss. Det talas mycket om Arktis nu, men det är oftast naturvetare och inte så många humanister. Och vi behöver alla perspektiv.

Vilka perspektiv på Arktis kan litteraturen bidra med? 

– Det mänskliga, kanske. Att man kan läsa en roman och få ett helt annat perspektiv än man själv har. Det kan handla om en plats man aldrig har besökt, och kanske aldrig kommer att besöka, men genom litteraturen får man ändå en liten sneak peek. Genom att läsa olika berättelser får vi ta del av andra perspektiv och lyssna på andra röster. Även om det är berättelser på papper är de på något sätt kopplade till en verklighet som någon faktiskt lever i.

Byggde sin egen examen

Det var i samband med studierna på avancerad nivå vid Göteborgs universitetet som Lena Leimgruber Haraldsson började intressera sig för klimatfiktion, ibland kallad cli-fi (climate fiction). Det är en litterär genre där klimatförändringar och deras konsekvenser spelar en central roll i berättelsen. Hon tilltalades också av ekokritik och postkolonial teori, perspektiv som hon fortfarande använder i sin forskning.

– Jag gjorde som många gör och byggde min egen magister- och sedan masterexamen. Jag tyckte det var väldigt roligt att skriva och forska och fick bekräftat att det verkligen var det jag ville hålla på med.

När en doktorandtjänst sedan dök upp på Umeå universitet började hon fundera på hur hennes tidigare erfarenheter och kunskaper skulle kunna passa in där. Hon upptäckte att det fanns en stark forskningsmiljö kring Arktis.

– Först tänkte jag: Vad har jag med Arktis att göra? Men sedan insåg jag att det finns en kolonial historia, eller flera om man tittar på hela regionen, som jag kunde knyta an till. Jag fick läsa in mig på ett helt nytt område, men kunde samtidigt bygga vidare på sådant jag redan kunde. Ibland måste olika pusselbitar falla på plats, helt enkelt. 

Hennes tips till den som är nyfiken på att doktorera är att ta egna initiativ, knyta många kontakter och vara aktiv. Samtidigt gäller det att ha tålamod och vara beredd på att det kan ta tid att få den tjänst man vill ha. Själv är hon säker på att hon vill fortsätta inom akademin och ägna sig åt forskning efter disputationen.

– Vi får hoppas att det kan bli någonstans i Sverige, eller i alla fall i Skandinavien. Vi får se, men det hade ju varit nice att komma tillbaka till Göteborgs universitet.

Text: Janna Roosch

Litteraturtips: Fyra romaner om Arktis

För den som vill utforska Arktis genom skönlitteraturen kommer här fyra romaner som ingår i Lenas avhandling.

• Dan Simmons, The Terror (2007)
• Ian McGuire, The North Water (2016)
• Sam J. Miller, Blackfish City (2018)
• Michelle Min Sterling, Camp Zero (2023)

Tips på kurser: 

English: Introductory Course. Literary and Cultural Studies, 15 hp 
English: Climate Change Fiction, 7,5 hp
Profilkurs: Det föreställda Arktis  7,5 hp (distanskurs till våren på Umeå universitet)