Förvaltningsprocess

A1N.

Kursen ges som fördjupningskurs på juristprogrammet. För att kunna läsa kursen måste studenten vara registrerad på juristprogrammet

150 högskolepoäng varav allt från termin 1-5 på juristprogrammet.

Förvaltningsprocessen är den tredje processformen jämsides med civil- och straffprocessen, som hanterar rättstvister mellan det allmänna (stat och kommun) och enskilda (fysiska och juridiska personer). Denna kurs i förvaltningsprocess består av tre delar. Insprängt i dessa tre delar löper också en skriftlig individuella uppgift.

De tre delar består av följande:

Bassteget

Den första delen ("Bassteget") ägnas den s.k. allmänna förvaltningsprocessrätten. Med utgångspunkt i den internationellt erkända rätten till domstolsprövning studeras och problematiseras framförallt det svenska systemet för överprövning av förvaltningsbeslut. Uppmärksamheten riktas huvudsakligen mot processen vid förvaltningsbesvär enligt förvaltningsprocesslagen och därtill knutna allmänna rättsprinciper. Även rättsprövning enligt rättsprövningslagen samt laglighetsprövning enligt kommunallagen behandlas, om än översiktligt. Perspektivet är genomgående processrättsligt, vilket innebär att förvaltningsprocessen kontrasteras mot den allmänna processen. Rättegångsbalken och de principer som ligger till grund för den allmänna processen utgör således frekvent nyttjade jämförelseobjekt. Syftet med bassteget är tvåfaldigt: För det första att studenterna skall erhålla fördjupad kunskap om förvaltningsprocessens struktur och regelverk samt förståelse för förvaltningsprocessens funktion(er) och de problemställningar som är gemensamma för samtliga måltyper; för det andra att studenterna skall erhålla fördjupad förståelse för skillnaderna och likheterna mellan förvaltningsprocessen och den allmänna processen.

Breddsteget

Den andra delen ("Breddsteget") ägnas den s.k. speciella förvaltningsprocessen, det vill säga processen i ett urval av de vanligast förekommande måltyperna hos förvaltningsdomstol. Under en löpande serie, där föreläsningar varvas med seminarier, studeras de särskilda processuella regler som aktualiseras inom, liksom de problem som är förbundna med, dessa utvalda specialprocesser. Syftet med breddsteget är att vidga perspektivet för att därigenom nå fördjupade kunskaper om processen i de utvalda måltyperna, men också att nå färdigheter i att föredra och diskutera förvaltningsprocessuella problem.

Djupsteget

Den tredje delen ("Djupsteget") utgörs av ett rättegångsspel där en utav de måltyper som studerats under breddsteget fungerar som verktyg. Syftet med djupsteget är att utifrån olika roller applicera erhållna kunskaper på ett verklighetstroget fall, för att därigenom skapa en ytterligare brygga mellan teoretiska kunskaper och praktiska färdigheter/förmågor.

Individuell skriftlig uppgift

Under kursen ska studenten författa en individuell skriftlig uppgift där de själva väljer ett förvaltningsprocessrättsligt problem, som de undersöker och analyserar. Denna uppgift löper parallellt med kursens övriga delar.

Kunskap och förståelse

Efter genomförd kurs ska studenten kunna

• redogöra för den rättsliga reglering och principer som ligger till grund för den allmänna förvaltningsprocessen;
• redogöra för den rättsliga reglering som ligger till grund för den speciella förvaltningsprocessen i ett urval vanligt förekommande måltyper;
• redogöra för förvaltningsprocessens funktion(er), både på individ- och samhällsnivå;
• redogöra för principiella likheter och skillnader mellan förvaltningsprocessen och den allmänna processen.

Färdigheter och förmåga

Efter genomförd kurs ska studenten kunna

• självständigt och kritiskt identifiera förvaltningsprocessuella problem; 
• använda processuella regler och principer vid analysen av förvaltningsprocessuella problem vid muntlig och skriftlig presentation; 
• såväl individuellt som i samverkan med andra applicera teoretiska kunskaper på ett verklighetstroget fall.

Värderingsförmåga och förhållningssätt

Efter genomförd kurs ska studenten kunna

• reflektera över förvaltningsprocessen funktion på både individ- och samhällsnivå. 
• motivera hur olika intressen och perspektiv kan påverka processens utformande, exempelvis frågor som, den materiella rättens genomslag, Access to justice, individens – och särskilt sårbara gruppers – rättssäkerhet/rättsskydd i relation till det allmänna samt grundläggande maktdelning i samhället.

Undervisningen på kursen sker genom föreläsningar och seminarier.

Deltagande under vissa föreläsningar och seminarier är obligatoriskt. Dispens kan ges av kursansvarig lärare.

Kursens examineras genom skriftlig salstentamen (motsvarande 5 hp), individuell skriftlig uppgift (motsvarande 5 hp) samt genom skriftlig medverkan respektive muntlig medverkan och muntlig närvaro vid ett rättegångsspel (5 hp). Helkursbetyg sätts genom sammanställning av delkursresultaten.

Om student som underkänts två gånger på samma examinerande moment önskar byte av examinator inför nästa examinationstillfälle, bör sådan begäran inlämnas skriftligt till institutionen och ska bifallas om det inte finns särskilda skäl däremot (HF 6 kap 22§).

Om student fått rekommendation från Göteborgs universitet om särskilt pedagogiskt stöd kan examinator, i det fall det är förenligt med kursens mål och förutsatt att inte orimliga resurser krävs, besluta att ge studenten en anpassad examination eller alternativ examinationsform.

I det fall en kurs har upphört eller genomgått större förändringar ska student garanteras minst tre examinationstillfällen (inklusive ordinarie examinationstillfälle) under en tid av minst ett år, dock som längst två år efter det att kursen upphört/förändrats. Vad avser praktik och verksamhetsförlagd utbildning gäller motsvarande, men med begränsning till endast ett ytterligare examinationstillfälle.

På kursen ges något av betygen Med beröm godkänd (AB), Icke utan beröm godkänd (BA), Godkänd (B) och Underkänd (U).

Juridiska institutionen är skyldig att utvärdera samtliga kurser som ges vid institutionen. Kursvärdering ska därför sammanställas i enlighet med den gällande ordningen vid Juridiska institutionen. Student som är behjälplig med sammanställandet av kursutvärderingen har rätt till viss ersättning samt intyg.

Resultatet och eventuella förändringar i kursens upplägg ska förmedlas både till de studenter som genomförde värderingen och till de studenter som ska påbörja kursen.