Det östeuropeiska arvet: idéer och kulturer från antiken till idag

Kursen ges som fristående kurs.

Kursen behandlar det östeuropeiska arvet i historia, kultur- och idéhistoria.

Östra europa, eller Östeuropa, är i sig ett svårdefinierat begrepp som dessutom förändras över tid. I mycket allmänna termer kan Östeuropa betraktas som en geografisk region som sträcker sig från Polen i väster till Ryssland i öster och från Östersjön till Medelhavet. Definitionsproblemet behandlas på kursen.

Vid sidan av geografin finns även andra förhållanden som knyter regionens olika länder och folk till varandra: de har alla ingått i stora imperier och har präglats av etnisk, kulturell och religiös mångfald. Länderna i området tillhörde den sovjetiska intressesfären under kalla kriget.

Tre stora världsreligioner sammanstrålar i regionen, vilket har satt en tydlig prägel på samhällenas och kulturernas utveckling: kristendomen (katolsk och ortodox), islam och judendom. Många av språken i området är nära släkt med varandra och hör till de slaviska språken.

På kursen studeras det historiska samspelet mellan centrala kulturella, politiska, religiösa och språkliga faktorer. Föreläsarna behandlar de olika tidsperioderna och därefter diskuterar och jämför studenterna olika perspektiv utifrån föreläsningar och kurslitteratur.

Kursen består av tre delkurser:

Delkurs 1: Antiken och medeltiden, 5 hp.

Östra Europa ingick delvis i den grekisk-romerska kultursfären, och hela regionen stod under dess starka inflytande under hela antiken och stora delar av medeltiden. Kristendomens två huvudgrenar kolliderade i östra Europa.

Under senantiken och medeltiden upplevde östra Europa starka kulturimpulser som hade sitt yttersta ursprung i Centralasien. Hunnerna, ungrarna och mongolerna omstrukturerade regionens kultur och detsamma kan sägas om osmanerna, vars erövring av Balkanhalvön har haft stor betydelse för den politiska, kulturella och religiösa utvecklingen.

Delkurs 2: Stormakternas tid, 5 hp

På denna delkurs introduceras kulturella och religiösa strömningar i Östeuropa under 1600-talet och det så kallade ”långa 1700-talet” (fram till slutet av napoleonkrigen, 1815). Perioden kännetecknades av en kamp mellan det katolska Polen, det ortodoxa Ryssland och det muslimska Osmanska riket.

Delkurs 3: Frihet och förtryck, 5 hp

Napoleonkrigen följdes av en lång fredsperiod som med kortare avbrott varade fram till första världskriget. Perioden karakteriseras av en rad nationella uppvaknanden som, beroende på de stora regionala imperiernas reaktioner, tog sig olika uttryck.

Bolsjevikernas maktövertagande i Ryssland, andra världskriget och Förintelsen har alla satt sin prägel på Östeuropa. Under kalla kriget låg regionen nästan helt inom den sovjetiska intressesfären, vilket gav upphov till många gemensamma problem under transitionen till full demokrati efter 1989.

Sovjetimperiets skugga faller fortfarande tung över regionen, som idag genomgår den största väpnade konflikten i Europa på över 80 år: Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina.

Efter godkänd kurs ska studenten kunna:

Kunskap och förståelse

- beskriva grundläggande problemställningar och utvecklingslinjer i östeuropeisk kultur- och idéhistoria;

- identifiera relevant facklitteratur på området;

Färdigheter och förmåga

- analysera centrala händelser i östra Europas kultur- och idéhistoria och reflektera över dessas betydelse för dagsaktuella händelser och företeelser;

- kritiskt granska olika synsätt och teorier om den historiska utvecklingen i regionen;

- självständigt arbeta fram text i enlighet med god akademisk standard, inklusive korrekt citationsteknik och referenshantering;

- uttrycka sig väl i tal och skrift;

Värderingsförmåga och förhållningssätt 

- resonera kritiskt och självständigt om vilken betydelse kunskaper inom ämnesområdet har i samhället och om människans ansvar för hur dessa används;

- kritiskt granska referensmaterial och förhålla sig kritiskt till det egna lärandet.

Kursen kan ges som campuskurs eller som nätkurs med föreläsningar och examinerande seminarier med obligatorisk närvaro. På nätkursen sker undervisningen digitalt via lärplattform och digitalt undervisningsverktyg.

Undervisningsspråk: svenska

Kurslitteraturen är i huvudsak på engelska.

Varje delkurs examineras muntligt genom att studenten aktivt deltar i seminarierna samt genom en skriftlig inlämningsuppgift. Komplettering av examinerad studentprestation medges. Om studenten inte lämnar in komplettering inom utsatt tid ska studenten underkännas på examinationsuppgiften. Student som inte kunnat närvara vid ett obligatoriskt moment kan göra en alternativ uppgift. Uppgiftens exakta utformning anges i kursguiden.

Om en student som har underkänts två gånger på samma examinerande moment önskar byta examinator inför nästa examinationstillfälle ska en sådan begäran bifallas om det inte finns särskilda skäl däremot (6 kap. 22 § HF).

Om en student har fått besked om pedagogiskt stöd från Göteborgs universitet med rekommendation om anpassad examination och/eller anpassad examinationsform kan examinator, i det fall det är förenligt med kursens lärandemål och förutsatt att inte orimliga resurser krävs, besluta att bevilja studenten anpassad examination och/eller anpassad examinationsform.

Om en kurs har avvecklats eller genomgått en större förändring ska studenten erbjudas minst två examinationstillfällen, utöver ordinarie examinationstillfälle. Dessa tillfällen fördelas under en tid av minst ett år, dock som längst två år efter det att kursen avvecklats/förändrats. Vad gäller praktik och verksamhetsförlagd utbildning (VFU) gäller motsvarande, men med begränsning till endast ett ytterligare examinationstillfälle.

Om en student har fått besked om att denne uppfyller kraven för att vara student vid Riksidrottsuniversitetet (RIU-student) har examinator rätt att besluta om anpassning vid examination, om detta görs i enlighet med Lokala regler gällande RIU-studenter vid Göteborgs universitet.

På kursen ges något av betygen Väl godkänd (VG), Godkänd (G) och Underkänd (U). För betyget VG på kursen krävs VG på den skriftliga avslutande tentamen.

Resultatet och eventuella förändringar i kursens upplägg ska förmedlas både till de studenter som genomförde värderingen och till de studenter som ska påbörja kursen.

Likabehandlingsaspekter skall beaktas i innehåll, litteratur, undervisning och utvärdering.

För nätbaserad kurs krävs tillgång till dator, webbkamera och stabil bredbandsuppkoppling.