Biokemisk och klinisk-kemisk metodik
Biochemical and Clinical Chemical Methodology
Om kursplanen
Betygsskala
Kursens moduler
Inplacering
Kursen ges under termin 3, inriktning laboratoriemedicin. Kursen kan ingå i följande program: Biomedicinska analytikerprogrammet (M1BMA).
Fördjupning
G2F, Grundnivå, har minst 60 hp kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav
Huvudområde med fördjupning
Behörighetskrav
Behörig till kursen är med godkänt resultat på kurserna under termin 1 och 2 samt som har genomgått tidigare kurs under termin 3, på biomedicinska analytikerprogrammet, 180 hp, inriktning laboratoriemedicin.
Innehåll
Separationsmetoder: jonbyteskromatografi, gelfiltrering, affiniteskromatografi, högtrycksvätske-kromatografi (HPLC), gaskromatografi (GC), tunnskiktskromatografi (TLC), centrifugering
Detektionsmetoder: spektrofotometri, flamjonisationsdetektor (FID), electron capture (EC), masspektrometri, immunofixation, specifika färgningsmetoder, spektroskopi, fluorescensspektro-fotometri, atomabsorption och atomemission
Proteinstudier: strategier för rening och karakterisering, bestämning av primär- och rymdstruktur, proteomik
Enzymkinetiska mätmetoder: enzymaktivitetsbestämningar, enzymatiska metoder för koncentrationsbestämning av analyter
Klinisk-kemiska analyser baserade på separationsmetoder: jonbyteskromatografi, GC- FID, GC-MS, LC-MS-MS, HPLC-EC/fluorescensdetektor
Radioaktiva isotoper: radionuklider, strålkälla, mättekniker, säkerhetsföreskrifter, avfallshantering, biokemiska användningsområden
Tolkning av analysresultat: dokumentation, tillförlitlighet, kvalitetssäkring,
Databaserat arbete: litteratursökning, proteindatabassökning.
Säkerhetsrisker: isotoper, radioaktivt avfall, härdplaster, lösningsmedel
Mål
Efter avslutad kurs förväntas studenten kunna:
Kunskap och förståelse
• förklara principerna för olika separationsmetoder för biomolekyler
• beskriva några klinisk-kemiska analyser baserade på separationsmetoder
• redogöra för olika detektionsmetoder vid kromatografiska separationer
• beskriva olika metoder för bestämning av proteiners struktur
• redogöra för radioaktiva isotoper och säkerhetsrisker vid hanteringen av dessa
• förklara termer och begrepp inom kvalitetsarbete
• beskriva hur man hanterar larmgränser, metoddrift och andra avvikelser
Färdigheter och förmåga
• arbeta utifrån arbets- och metodbeskrivningar samt dokumentera arbetet enligt givna riktlinjer
• rena och identifiera protein med gängse metodik
• utföra analyser av biomolekyler i humana provmaterial
• bedöma tillförlitligheten hos erhållna laborations- och analysresultat
• använda litteratur- och proteindatabaser.
Värderingsförmåga och förhållningssätt
• resonera kring säkerhetsrisker vid laboratoriearbete
• planera sitt arbete med avseende på materialåtgång; hantering av avfall för att medverka till en hållbar utveckling
Hållbarhetsmärkning
Former för undervisning
Undervisningen sker i form av föreläsningar, laborationer och seminarium.
Undervisningsspråk: svenska
Undervisning på engelska kan förekomma.
Examinationsformer
Kursen examineras genom;
• 1 skriftlig salstentamen
• 1 praktisk examination
• 5 laborationer
• 6 uppgifter
• 1 skriftlig vetenskaplig rapport
Ej godkända moment tas igen enligt anvisning i aktuell studiehandledning.
Kompletteringar av rapporter: Examinator kan besluta att en enskild student kan få komplettera rapporter, då dessa utgör en del av kursens examinerande moment.
Komplettering används då examinator bedömer att studenten har goda förutsättningar att uppnå godkänt. En rapport som inte blivit godkänd efter två inskickade kompletteringar blir underkänd. Examinator beslutar om inlämningsdatum för eventuella kompletteringar. Student som underkänts på momentet måste utföra momentet igen för möjlighet till godkänt resultat, vilket kan ske vid nästa ordinarie tillfälle. Det är inte tillåtet att komplettera en redan godkänd rapport för att erhålla betyget väl godkänd.
Antalet tillfällen för praktisk laborativ examination är begränsat till fem.
Student som förbrukat de i kursplan angivna maximala antalet examinationstillfällen erhåller inga nya examinationstillfällen vid en eventuell omregistrering på kursen eller ny antagning till det aktuella utbildningsprogrammet. Kursledningen ska informera studenter vid kursstart om att examinationstillfällen är begränsade och erbjuda studenten stöd inför andra/sista examinationstillfället.
Om en student som har underkänts två gånger på samma examinerande moment önskar byta examinator inför nästa examinationstillfälle ska en sådan begäran bifallas om det inte finns särskilda skäl däremot (6 kap. 22 § HF).
Om en student har fått besked om pedagogiskt stöd från Göteborgs universitet med rekommendation om anpassad examination och/eller anpassad examinationsform kan examinator, i det fall det är förenligt med kursens lärandemål och förutsatt att inte orimliga resurser krävs, besluta att bevilja studenten anpassad examination och/eller anpassad examinationsform.
Om en kurs har avvecklats eller genomgått en större förändring ska studenten erbjudas minst två examinationstillfällen, utöver ordinarie examinationstillfälle. Dessa tillfällen fördelas under en tid av minst ett år, dock som längst två år efter det att kursen avvecklats/förändrats. Vad gäller praktik och verksamhetsförlagd utbildning (VFU) gäller motsvarande, men med begränsning till endast ett ytterligare examinationstillfälle.
Om en student har fått besked om att denne uppfyller kraven för att vara student vid Riksidrottsuniversitetet (RIU-student) har examinator rätt att besluta om anpassning vid examination, om detta görs i enlighet med Lokala regler gällande RIU-studenter vid Göteborgs universitet.
Betyg
På kursen ges något av betygen Väl godkänd (VG), Godkänd (G) och Underkänd (U).
För att få betyget Godkänd (G) på hel kurs krävs betyget G på samtliga Ladokmoduler.
För att få betyget Väl godkänd (VG) på hel kurs krävs att studenten har betyget VG på den skriftliga tentamen och den praktiska examinationen samt betyget G på övriga Ladokmoduler.
Kursvärdering
Kursvärdering sker genom en skriftlig enkät på studenternas lärplattform, samt muntligt i dialog med studenterna. Kursansvarig lärare sammanställer analys av kursvärdering och ger förslag till utveckling av kursen. Analys och förslag återkopplas till studenterna och publiceras på studenternas lärplattform, samt redovisas i samband med ny kursomgång.