Handledning, lärande och ledarskap inom skola och arbetsliv
Supervision, Learning and Leadership in School and Working Life
Om litteraturlistan
GU 2025/4175
Obligatorisk litteratur
Brodie, K. (2021). Teacher agency in professional learning communities, Professional Development in Education, 47(4), 560-573. https://doi.org/10.1080/19415257.2019.1689523 (13 s.)
Edwards-Groves, C., Grootenboer, P., Hardy, I., & Rönnerman, K. (2019). Driving change from ‘the middle’: middle leading for site based educational development. School Leadership & Management, 39(3-4), 315-333. https://doi.org/10.1080/13632434.2018.1525700 (18 s.)
Ellström, P.-E. (2005). Arbetsplatslärandets janusansikte. Pedagogisk forskning i Sverige, 10(3/4),182-194. (12 s.)
Ellström, E., & Ellström, P.-E. (2014). Learning outcomes of a work-based training programme. European Journal of Training and Development, 38(3), 180-197. https://doi.org/10.1108/EJTD-09-2013-0103 (18 s.)
Emstad, A. B., Birkeland, I. K., & Robinson, V. M. J. (2021). Lärande ledarskap – att leda professionell utveckling i skolan. Lärarförlaget. (200 s)
Handal, G., Lycke, K.H., & Lauvås, P. (2017). Kollegahandledning med kritiska *v*änner. Studentlitteratur. (262 s.)
Illeris, K. (2018). An overview of the history of learning. European Journal of Education, Research, *D*evelopment and Policy, 53(1), 86-101. https://doi.org/10.1111/ejed.12265 (15 s.)
Illeris, K. (2015). Lärande (3:e upplagan). Studentlitteratur. (341 s.)
Johannesson, I., & Olin, A. (2023) Teachers’ action research as a case of social learning: Exploring learning in between research and school practice, Scandinavian Journal of Educational Research. https://doi.org/10.1080/00313831.2023.2175253 (14 s.)
Kirsten, N., & Carlbaum, S. (2020). Kompetensutveckling för professionella lärare? Introduktionen av kollegialt lärande i svensk skola. Pedagogisk forskning i *Sverige* 25(1), 7-34. https://doi.org/10.15626/pfs25.01.01 (27 s.)
Langelotz, L. (2013). Så görs en (o)skicklig lärare. Pedagogisk forskning i Sverige, 18 (3-4), 258-279. (22 s.)
Leithwood, K., Harris, A., & Hopkins, D. (2019). Seven strong claims about successful school leadership revisited. School Leadership & Management, 40(1), 5–22. https://doi.org/10.1080/13632434.2019.1596077 (17 s.)
Lendahls Rosendahl, B., & Rönnerman, K. (2005). Med fokus på handledning i skolors förändringsarbete. Pedagogisk Forskning i Sverige, 10(1), 35-51. (17 s.)
Liljenberg, M. (2021). A professional development practice to enhance principals’ instructional leadership – enabling and constraining arrangements. Journal of Professional Capital and Community. 6(4), 354-366. https://doi.org/10.1108/JPCC-12-2020-0102 (12 s.)
Rönnerman, K. (2018). Vikten av teori i praktiknära forskning: Exemplet aktionsforskning och teorin om praktikarkitekturer. Utbildning & Lärande, 12(1), 41-54. http://du.diva-portal.org/smash/get/diva2:1271708/FULLTEXT01.pdf (13 s.)
Rönnerman, K., & Ohlin, A. (2014). Research Circles - Constructing a Space for Elaborating on being a Teacher Leader in Preschools. In K. Rönnerman & P. Salo (red.). Lost in Practice: Transforming Nordic Educational Action *R*esearch. Sense Publishers. (s. 95-112). (18 s.)
Samuelsson, K. (2018). Collegiality in Context of Institutional Logics: A Conceptual Review. Professions & *P*rofessionalism, 8(3). https://doi.org/10.7577/pp.2030 (20 s.)
Wallo, A., Ellström, P.-E., & Kock, H. (2013). Leadership as a balancing act between performance-and development orientation. Leadership and Organization Development Journal, 34(3), 222-237 https://doi.org/10.1108/01437731311326666 (16 s.)
Åberg, K. (2009). Anledning till handledning: Skolledares perspektiv på grupphand-ledning. Doktorsavhandling. Jönköping: Högskolan för lärande och kommunikation. Hämtad från: https://hj.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A290823&dswid=7342 (244 s.)
R**eferenslitteratur**
Johannessen, E., Kokkersvold, E., & Vedeler, L. (2010). Rådgivning. Tradisjoner, teoretiske perspektiver og praksis (3. Utgave). Gyldendal akademisk. (kapitel 1–9) (188 s)