Göteborgs universitet
  2. Om universitetet
  3. Hitta person
  4. Natalia Riabogina

Natalia Riabogina

Forskare

Institutionen för historiska studier
E-post
natalia.riabogina@gu.se
Besöksadress
Renströmsgatan 6
41255 Göteborg
Postadress
Box 200
40530 Göteborg

Om Natalia Riabogina

Dr Natalia Ryabogina studerar pollen och växtrester som hittats på arkeologiska platser och i närliggande naturarkiv. Hennes forskning fokuserar på att belysa de komplexa relationerna mellan klimat, växtsamhällen (inklusive ekonomiskt viktiga arter) och människans anpassningsstrategier. Hennes arbete omfattar övergången från jakt- och samlarsamhällen till jordbrukssamhällen och de breda mellanstadierna däremellan. Dr Riabogina undersöker också hur intensifieringen av jordbruket och den därmed förknippade befolkningsökningen har drivit på ytterligare förändringar i vegetationssamhällen och landskapsförändringar från neolitikum till nutid. Mycket av hennes forskning är inriktad på den norra delen av den tempererade zonen i Eurasien, med pågående projekt i norra Eurasien, Centraleuropa, norra Kaukasus, Centralasien, västra Sibirien och ryska Fjärran Östern.

Dr Riabogina anslöt sig till det ERC-finansierade COREX-projektet vid Göteborgs universitet, där hon för närvarande ansvarar för Big Interdisciplinary Archaeological Database (BIAD). I denna roll harmoniserar och analyserar hon storskaliga arkeobotaniska och antrakologiska datamängder från europeiska arkeologiska kontexter.

FÄRDIGHETER OCH KOMPETENSER:

Palynologi: pollenanalys i över 20 år, inklusive icke-pollenpalynomorfer (NPP) och parasitägg i torv- och sjöavlagringar samt kulturlager från arkeologiska platser.

Arkeobotanik: erfarenhet av att extrahera makrorester av växter i olika jord- och kontextförhållanden på arkeologiska platser samt av att analysera arkeobotaniska datamängder.

Kolanalys: erfaren inom studier av lokal paleobrandaktivitet i det förflutna, baserat på makro- och mikrokolanalys i torv- eller sjösediment, samt analys av antrakologiska (kol)datamängder.

Kvantitativa metoder: erfarenhet av att bedöma marktäcke och vegetationsförändringar med hjälp av pollenindex, biomisering, REVEALS, statistisk analys samt kolmodellering.

Relationella databaser: erfarenhet av att kurera och samordna arkeobotaniska data (BIAD) samt väl förtrogen med harmonisering av data om kol, pollen och NPP (Neotoma).

Dr Riaboginas akademiska bakgrund omfattar avancerad utbildning vid Ryska vetenskapsakademien samt erfarenhet av europeiska och amerikanska vetenskapliga traditioner genom stipendier från DAAD vid universitetet i Heidelberg (Tyskland) och Fulbright-programmet vid Washington University i St. Louis.

Hon ledde Paleoanalytics Laboratory i Sibirien i över ett decennium, där hon utbildade tekniker och unga forskare i palynologiska och arkeobotaniska metoder. Hon har handlett studenter på kandidat-, master- och doktorandnivå och föreläser för närvarande i miljömetoder inom arkeologi vid Göteborgs universitet.

Hon har en omfattande meritlista med publikationer i peer review-granskade internationella tidskrifter, med över 20 artiklar. Hennes forskning har huvudsakligen fokuserat på Sibirien (Quaternary International, 2010 och 2019; Palaeogeography, Palaeoclimatology, Palaeoecology, 2022; Nature, 2025), men hon har nyligen utvidgat sitt arbete till att omfatta paleobranddynamik i boreala skogar (Journal of Quaternary Science, 2024; Limnology and Freshwater Biology, 2024). I norra Kaukasus har hon studerat pollen från bergstorfmarker och angränsande kaspiska låglandsmyrar för att rekonstruera den holocena miljön (Quaternary International, 2019; Quaternary Science Reviews, 2022; Grana, 2022). Hon har även undersökt spår av försök att införa jordbruk i Sibirien genom att kombinera pollen-, arkeobotaniska och fytolitdata (The Holocene; Archaeological Research in Asia). Hon deltog i studien av den kompletta sedimentsekvensen från Bodensjön (Grana, 2021), där hon analyserade vegetationsförändringar under holocen och sen glacial. Hon har bidragit med viktiga pollendata till stora internationella initiativ, bland annat Eurasian Modern Pollen Database Version 2 (Earth System Science Data, 2020), samt till omfattande översikter av vegetationsmönster i Eurasien (Quaternary Science Reviews, 2017).