Ellen Backman

Om Ellen Backman

Ellen Backman är filosofie doktor i hälsa och livsstil med inriktning handikappvetenskap samt specialistlogoped med klinisk erfarenhet från barn- och ungdomshabiliteringen där hon också haft en roll som verksamhetsutvecklare och FOU-handledare. Ellen har ett stort intresse gällande barns delaktighet i sin vård och i vardagsaktiviteter.

Undervisning

Under flera år har Ellen arbetat med undervisning på grund- och avancerad nivå vid Göteborgs universitet, Högskolan i Halmstad och Jönköping University. I första hand har hon medverkat i kurser med inriktning mot barns ätutveckling och ätsvårigheter, kommunikationsutveckling samt kommunikationsstödjande strategier för personer med kommunikativa funktionsnedsättningar. Hon har också undervisat i kvalitativ metod och handleder regelbundet master- och magisteruppsatser.

Forskning

Ellens avhandling handlar om barn med ätsvårigheter som är beroende av en gastrostomiknapp på magen för att få den näring de behöver. I avhandlingen undersökte Ellen måltiden som gemensam aktivitet och hur sociala aspekter av ätande uppmärksammas i vården. Efter avhandlingen har Ellen varit involverad som forskare i projektet ”KomIgång Online, ett digitalt föräldrastöd om kommunikation”.

Ellen hade under 2023-2025 en anställning som postdoktor på Marie Cederschiöld högskola inom forskningsprogrammet MOD. Forskningen hade temat ”Rörelsehinder ur ett livsloppsperspektiv”. Postdoktor-projektet ”Vuxenblivande för personer med cerebral pares” syftade till att bredda kunskapen om övergången från barn- till vuxenliv med särskilt fokus på kommunikation och finansierades av Bidragsstiftelsen DHR. Projektet hade två delar:  en så kallad ”scoping review” och en tvärsnittsstudie. Projektet var en del av det större projektet ”Att leva som vuxen med cerebral pares i västra Sverige” och var ett samarbete mellan Marie Cederschiöld högskola och Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet.

Aktuell forskning

Ellen arbetar just nu som projektledare för projektet KomRätt – Främjande av kommunikativa rättigheter hos barn med funktionsnedsättning: Implementering och utvärdering av KomBo-programmet på korttidsboenden. Projektet finansieras av Fortes nationella program för tillämpad välfärdsforskning och genomförs i samarbete med Göteborgs universitet, Göteborgs stad, DART specialistenhet för kommunikationsstöd och digital delaktighet och Marie Cedershiöld högskola i Stockholm. 

Bakgrunden till projektet är att flera svenska rapporter visar på stora brister i kommunikationsstödjande insatser inom olika välfärdstjänster. Socialtjänstens verksamheter saknar ofta kunskap och arbetssätt för att tillgodose kommunikativa rättigheter och behov av AKK hos personer med funktionsnedsättning. Barn är särskilt utsatta utifrån både ålder och funktionsförmåga. Ökad personalkompetens inom kommunikation är särskilt prioriterat för att höja kvaliteten och minska risken för att personal använder tvångs- och begränsningsåtgärder. 

Detta tvärprofessionella projekt syftar till att undersöka 1)​​ vilka erfarenheter barn med funktionsnedsättningar har av delaktighet och självbestämmande; 2) vilka attityder till barns delaktighet, kommunikativa rättigheter och självbestämmande socialtjänstpersonal har och hur dessa rättigheter operationaliseras; och 3) hur programmet "KomBo" påverkar barns möjlighet att få sina kommunikativa rättigheter uppfyllda.

Barn och personal från korttidsboenden kommer att rekryteras till projektet. Barnens och personalens uppfattningar och erfarenheter kommer att utgöra utgångspunkten för forskningen och för undersökning av förändring då insatsen AKKtiv KomBo implementeras (akktiv.se). AKKtiv KomBo är en personalfokuserad insats där personalen utbildas i att använda kommunikationsstödjande strategier och AKK (alternativ och kompletterande kommunikation) vid 8 tillfällen á ca 2 timmar. Mellan tillfällena gör personalen uppgifter som filmas och sedan diskuteras tillsammans. 

Eftersom alla barn berättigade till korttidsboende har kommunikationssvårigheter kommer olika material användas för att stödja barnen att dela sina erfarenheter i projektet: fotografier, individuella intervjuer med stöd av det visuella ramverket Talking Mats och deltagande observationer. Personalen kommer att ges möjlighet att delge sina erfarenheter under gruppintervjuer. 

Projektet har en medskapande design där personer med egna erfarenheter finns representerande i såväl projektgruppen som i en referensgrupp.  Personer som har olika erfarenheter av LSS-verksamheter: barn och ungdomar, föräldrar, personal och beslutsfattare kommer alla bidra med kunskap och synpunkter på projektets genomförande. 

Publikationer

Backman, E. (2025). Mina möjligheter att leva det liv jag önskar : Om kommunikation och vuxenblivande för personer med cerebral pares. Marie Cederschiöld högskola arbetsrapportserie, E-ISSN 3035-8442

Backman, E., Andersz, C., & Tideman, M. (2025). Research Into Transition to Adulthood in Persons With Cerebral Palsy: A Scoping Review. Emerging Adulthood, 13(3), 748-767. doi: 10.1177/21676968251320226

Backman, E., Miniscalco, C., & Thunberg, G. (2024). Introducing a Self-Managed Early Communication Resource for Parents - A Mixed Methods Feasibility Study of the Swedish “ComAlong Online". Disability and Rehabilitation: Assistive Technology. 20(3), 598-610. doi: 10.1080/17483107.2024.2398606

Backman, E., Johnels Åsberg, J., & Thunberg, G. (2023). Parental Perceptions of Social Life Before and After Attending a Parent Training Program for Children with Complex Communication Needs: The ComAlong Example. Augmentative and Alternative Communication. 40(1), 46-56. doi: 10.1080/07434618.2023.2262036

Backman, E., Granlund, M. & Karlsson, A-K. (2021). Parental Perspectives on Family Mealtimes Related to Gastrostomy Tube Feeding in Children. Qualitative Health Research. 31(9), 1596-1608. doi:10.1177/1049732321997133. 

Backman, E. & Karlsson, A-K. (2020). Children's Perspectives on Mealtimes When Living with a Gastrostomy Tube: A Qualitative Study. Journal of Pediatric Nursing, 12(58), 53-59. doi:10.1016/j.pedn.2020.11.018. 

Backman, E. & Sjögreen, L. (2020). Gastrostomy Tube Insertion in Children With Developmental or Acquired Disorders: A Register‐Based Study. Developmental Medicine & Child Neurology, 62(10), 1191-1197. doi:10.1111/dmcn.14634

Backman, E., Granlund, M. & Karlsson, A-K. (2020). Documentation of Everyday Life and Health Care following Gastrostomy Tube Placement in Children: A Content Analysis of Medical Records. Disability and Rehabilitation. 42(19), 2747-2755. doi:10.1080/09638288.2019.1573383

Backman, E., Karlsson, A-K. & Sjögreen, L. (2018). Gastrostomy Tube Feeding in Children with Developmental or Acquired Disorders: A Longitudinal Comparison on Healthcare Provision and Eating Outcomes 4 Years After Gastrostomy. Nutrition in Clinical Practice, 33(4), 576-583. doi:10.1002/ncp.10056.

Saldert, C., Backman, E. & Hartelius, L. (2013). Conversation Partner Training With Spouses of Persons With Aphasia: A Pilot Study Using a Protocol to Trace Relevant Characteristics. Aphasiology, 27(3), 271-292.