Väljarnas politiska identiteter är mer fragmenterade än polariserade

Tidigare forskning visar att identitet är en viktig drivkraft i politiken. Sociala medier har gjort det lättare för människor att hitta likasinnade och skapa nya gemenskaper. Samtidigt pekas sociala medier ofta ut som en faktor bakom ökad polarisering i Europa.

– Mot den bakgrunden har vi undersökt om människor främst organiserar sig i två tydliga politiska läger eller om deras identiteter är mer mångfacetterade, säger Nora Theorin, en av forskarna bakom studien.

Kan få betydelse i valrörelser

Forskarna har studerat hur människor identifierar sig med olika grupper, hur dessa identiteter hänger samman med politiska skiljelinjer och med användningen av sociala medier och alternativa medier. Analyserna bygger på enkätundersökningar med drygt 5 300 personer i Sverige, Tyskland, Polen, Spanien och Storbritannien under 2024.

Resultaten visar att bilden av ett alltmer polariserat Europa behöver nyanseras.

– Vi identifierade sex olika identitetsgrupper. Vissa lutar visserligen åt vänster eller höger, men flera passar inte in i en enkel uppdelning mellan två politiska block. Om de politiska identiteterna huvudsakligen hade varit polariserade skulle vi ha sett två tydliga läger med skilda värderingar och grupptillhörigheter kopplade till centrala skiljelinjer, som vänster–höger eller GAL–TAN. Men det gjorde vi inte, säger Nora Theorin.

Forskarna menar därför att fragmentering är en mer träffande beskrivning av människors politiska identiteter än polarisering. Resultaten kan också få betydelse för den svenska valrörelsen.

– Fragmenteringen bland väljarna gör det svårare för partierna att fånga upp alla frågor som människor anser vara viktiga. Det kan leda till att vissa grupper inte känner sig representerade, vilket på sikt kan minska intresset för och engagemanget i partipolitiken, säger Nora Theorin.

Medieanvändning och politisk identitet förstärker varandra

Forskarna fann också tydliga samband mellan politisk identitet och medieanvändning. Sambanden var särskilt starka när det gällde användningen av alternativa medier.

– Personer som identifierade sig med frågor som jämlikhet och jämställdhet mellan könen använde oftare vänsterorienterade alternativa medier, medan personer som betonade nationell identitet och var kritiska till feminism och politisk korrekthet oftare använde högerorienterade alternativa medier.

Studien visar också att personer som aktivt använde sociala medier – genom att exempelvis publicera inlägg, kommentera och delta i diskussioner – utvecklade en starkare identifikation med den grupp de kände störst samhörighet med, än personer som främst använde sociala medier passivt.

Sambandet verkar dessutom gå åt båda håll: en stark identitet leder till mer aktiv användning av sociala medier, vilket i sin tur ytterligare stärker identiteten.

– Våra resultat ger en mer nyanserad bild av hur identiteter hänger samman med medieanvändning i dagens Europa. Det har betydelse för hur vi förstår politiskt engagemang, alternativa medier och sociala mediers roll i samhället. Att aktiv användning av sociala medier kan stärka människors politiska identiteter över tid gör frågan viktig både för medieforskningen och för forskning inom socialpsykologi, säger Nora Theorin.

Text: Anna-Karin Lundell