Tvångsvårdsutredningen: Bra med stärkt barnperspektiv och möjlighet att överklaga, men även ökad kontinuitet och personcentrering behövs

Den statliga utredningen om vissa tvångsvårdsfrågor tillsattes i maj 2021. Sommaren 2022 kom betänkandet God tvångsvård – trygghet, säkerhet och rättssäkerhet vid psykiatrisk tvångsvård och rättspsykiatrisk vård, SOU 2022:40. Det är nu ute på remiss. Centrum för personcentrerad vård GPCC, som länge har forskat på området, har skickat in ett remissvar.

GPCC välkomnar de förslag om stärkt barnperspektiv och utökade och tydligare överklagansmöjligheter som läggs fram i betänkandet, men tycker att kontinuitet och ökad personcentrering behövs.

Sammanfattning

Centrum för personcentrerad vård vid Göteborgs universitet (GPCC) har granskat detta betänkande huvudsakligen utifrån forsknings- och utvecklingsarbete avseende personcentrerad vård. Vi lämnar övergripande kommentarer, samt kommentarer på vissa förslag i betänkandet. Sammantaget är vi positiva, men har en rad förslag som vi tycker skulle ytterligare förbättra betänkandet.

Allmänt

 ”Utredningen om vissa tvångsvårdsfrågor har sett över vissa frågor om psykiatrisk tvångsvård och rättspsykiatrisk vård. Meningen med översynen har varit att ytterligare stärka barnrättsperspektivet, rättssäkerheten och säkerheten i vården för de personer som tvångsvårdas”.

Kommentar: Det är bra att barnperspektivet stärks i denna utredning, särskilt för de som tvångsvårdas. Utredningen öppnar för fler möjligheter att överklaga till förvaltningsdomstol vid tvångsåtgärder och ett personcentrerat förhållningssätt kan få ökad möjlighet att ta plats inom den psykiatriska tvångsvården.

Kommentarer på specifika förslag:

Utredningens förslag: Barn får inte tvångsvårdas tillsammans med vuxna.

Kommentar: Det är bra att förstärka barnens säkerhet inom den psykiatriska vården som ofta inrymmer tvångsvård och med kan det ofta få till följd en minskad autonomi för patienten. I förslaget står det att undantag kan förekomma om det bedöms vara till barnets bästa. Sådana bestämmelser riskerar idag att utnyttjas då resurserna oftast är begränsade och då ofta föranleder till att sådana beslut idag tas, särskilt gällande barn som är utåtagerande. Vi hade gärna sett en mera restriktiv formulering gällande detta undantag.

Utredningens förslag: Beslut om tvångsåtgärder för att upprätthålla ordning eller säkerhet ska kunna överklagas.

Kommentar: Tvångsvård inrymmer ofta ett inskränkande på människors integritet. Det är därför viktigt att det ska finnas rättigheter för patienten, särskilt när de bedömts behöva tvångsvård och där tvångsåtgärder kan komma att utföras. Utredningens förslag om att fler tvångsåtgärder kan överklagas öppnar upp för möjligheter för patienterna att kunna få rättvisa för handlingar som de inte är tillfreds med. Däremot är det tveksamt om en förvaltningsdomstol är rätt instans och inte IVO i frågan. Däremot hade förslag på hur exempelvis kontinuitet ska kunna upprätthållas och motverka tvångsåtgärder har varit välkommet i frågan om att upprätthålla ordning och säkerhet genom genuina vårdkontakter särskilt vid tvångsvård.

Kommentar: Bra att kunna överklaga. Dagens system för klagomål där man går till vårdenheten i fråga i första hand och Patientnämnden i andra hand är inte tillfyllest, eftersom det kan vara väldigt svårt för patienter i den positionen att våga uttrycka klagomål till den vårdenhet där de i egen mening felaktigt utförda eller dåligt motiverade tvångsåtgärderna utfördes.

Utredningens förslag: Prövning av beslut om behandling utan samtycke – två alternativ:

• Alternativ 1 är att den nuvarande reglering lämnas oförändrad.
• Alternativ 2 är att nya bestämmelser förs in där patienterna får överklaga till allmän förvaltningsdomstol.

Kommentar: Att se över vilka möjligheter patienter har som vill överklaga behandlingar som givits utan samtycke är viktigt. Det råder idag stor osäkerhet bland personalen vad man får och inte får göra. Därför finns ett behov av en utredning som förtydligar rättsliga förutsättningar för behandling utan samtycke och där också förtydliga vilka insatser som kan göras för att upprätthålla patienternas värdighet och integritet under ett sådant beslut.

Utredningens förslag: Patienter ska informeras om möjligheterna att få ett beslut om tvångsåtgärd prövat av en oberoende instans.

Kommentar: Vi stödjer förslaget. Alla möjligheter som tilldelas patienterna för att få rättvisa ökar även personcentreringen.

Utredningens förslag: Rättsläget när det gäller tvång vid behandling utan samtycke behöver tydliggöras.

Kommentar: Vi stödjer förslaget. Det är angeläget att se över detta.

Utredningens förslag: En patient som vårdas enligt LPT eller LRV har rätt till dagliga aktiviteter och att vistas utomhus minst en timme varje dag

Kommentar: Det borde vara en självklarhet att vårdtiden inom den psykiatriska tvångsvården för alla patienter fylls med ett personcentrerat behandlingsinnehåll. Denna reglering bör gälla för alla som vårdas under tvångsvård oavsett ålder.

Utredningens förslag: Endast patienter som anges i 1 § andra stycket LRV får placeras på LRV-inrättningar.

Kommentar: Vi stödjer förslaget att enbart LRV-patienter ska vårdas på LRV-inrättningar. Däremot bör det förtydligas ytterligare i förslaget hur patienter med ett självdestruktivt beteende ska få den personcentrerade vården genom att det satsas mera på insatser inom den allmänpsykiatriska vården som ska motverka att de patienterna flyttas till LRV-inrättningar på grund av resursbrister.

Utredningens förslag: Allmän inpasseringskontroll möjliggörs på samtliga LRV-inrättningar.

Kommentar: Det är bra att säkerheten förstärks, däremot ska patientens integritet under kontrollen säkerställas.

Detta yttrande har beretts av:

Christopher Holmberg, forskare, universitetslektor, docent i vårdvetenskap, Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, Institutionen för vårdvetenskap och hälsa. Psykiatri psykos, Sahlgrenska universitetssjukhuset.

Lilas Ali, forskare, docent i vårdvetenskap, Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, Institutionen för vårdvetenskap och hälsa, Centrum för personcentrerad vård vid Göteborgs universitet GPCC. Sakkunnig, Statens medicinsk-etiska råd.

Mikaela Javinger, patientrepresentant knuten till GPCC. Föreläsare och skribent med egna erfarenheter av psykisk ohälsa. Arbetslivserfarenhet inom psykiatrin, bland annat som Peer Support inom FACT (Flexible Assertive Community Treatment) för patienter i allmänpsykiatrin och som behandlare i öppen beroendevård. Student på grundläggande psykoterapiutbildningen (KBT).

FAKTA:

Information om utredningen och betänkandet: God tvångsvård – trygghet, säkerhet och rättssäkerhet i psykiatrisk tvångsvård och rättspsykiatrisk vård - Regeringen.se

Information om forskning som bedrivs om tvångsvård på Sahlgrenska universitetssjukhuset, tillsammans med GPCC.