Tidiga språksvårigheter kopplade till utmaningar senare i livet, visar svensk studie
Ny forskning från GNC om utvecklingsrelaterad språkstörning tyder på att tidiga språksvårigheter kan få bestående effekter senare i livet.
Språkstörning, eller med en nyare term, utvecklingsrelaterad språkstörning, är den vanligaste funktionsnedsättningen bland barn och kan förekomma isolerat eller tillsammans med andra funktionsnedsättningar. Utvecklingsrelaterad språkstörning (Developmental Language Disorder, DLD) förekommer hos 7–8 % av alla en- eller flerspråkiga barn vid tiden för skolstart.
Barn som visar tidiga tecken på språksvårigheter vid 2,5 års ålder kan löpa större risk för akademiska och psykiska utmaningar som unga vuxna, enligt en ny studie publicerad i Acta Paediatrica.
I studien, som genomfördes av forskare vid Gillbergcentrum, Göteborgs universitet och Stockholms universitet, följdes en grupp barn under nästan tre decennier för att öka kunskapen om hur tidiga språksvårigheter kan påverka aspekter av deras utveckling och vuxenliv. Resultaten visar på effekter inom utbildning och psykisk hälsa hos dem som haft tidiga språkproblem – även om inte alla skillnader nådde statistisk signifikans på grund av det lilla urvalet.
Från småbarnsåren till vuxenlivet
I studien analyserades nationella patientregister för 105 svenska barn födda i mitten av 1990-talet. Av dessa hade 25 barn vid 2,5 års ålder uppmärksammats av Barnhälsovården (BHV) för misstänkt utvecklingsrelaterad språkstörning/DLD – ett neuroutvecklingsrelaterat tillstånd som påverkar tal, ordförråd och språkförståelse. De återstående 80 barnen, som hade en typisk språkutveckling, fungerade som kontrollgrupp.
Forskarna jämförde grupperna inom flera områden: utvecklingsbedömning på BHV vid 4 års ålder, behörighet till gymnasieskolan vid 16 års ålder, psykiatriska diagnoser och medicinering, arbetslöshet och ekonomiskt stöd i slutet av 20-årsåldern.
Tidiga varningssignaler bestod över tid
Vid 4 års ålder hade nästan en tredjedel (29 %) av barnen i DLD-gruppen inte klarat utvecklingskontrollen – mer än tre gånger så många som bland barn utan tidiga språksvårigheter (9 %).
Vid 16 års ålder uppfyllde endast 24 % av barnen i DLD-gruppen de akademiska kraven för gymnasiebehörighet, jämfört med 11 % av deras jämnåriga utan språkstörning.
I slutet av 20-årsåldern hade 40 % av dem med tidiga språksvårigheter fått minst en psykiatrisk diagnos – nästan dubbelt så många som bland dem utan DLD (22 %). Cirka 16 % av DLD-gruppen fick ekonomiskt bistånd som vuxna, jämfört med 9 % i kontrollgruppen.
Intressant nog var nivåerna av arbetslöshet och psykiatrisk medicinering ungefär lika mellan grupperna.
Ett subtilt men tydligt mönster
Även om många av skillnaderna inte var statistiskt signifikanta noterade forskarna en tydlig trend: barn som hade språksvårigheter tidigt i livet löpte större risk för neuropsykiatriska, akademiska och psykiska problem senare i livet.
Huvudförfattaren, professor och logoped Carmela Miniscalco vid Gillbergcentrum, förklarade att resultaten utmanar uppfattningen att barn ”växer ifrån” tidiga språkproblem.
”För många barn försvinner inte tidiga språksvårigheter bara av sig själva”, säger Miniscalco. ”De kan spegla bredare neuroutvecklingsrelaterade sårbarheter och funktionsnedsättningar som kvarstår in i vuxenlivet.”
Utvecklingsrelaterad språkstörning drabbar cirka 7–8 % av alla förskolebarn – ungefär ett av 14 barn – men är fortfarande underidentifierad jämfört med andra neuropsykiatriska tillstånd som ADHD eller autism.
I Sverige ingår tidig språkscreening som en del av den rutinmässiga barnhälsovården, som når omkring 98 % av alla förskolebarn. Ändå är DLD fortfarande inte formellt erkänd i de svenska vårdkodningssystemen och förväntas införas i den nationella diagnosmanualen (ICD-11) senast 2028.
Forskarna menar att tidig identifiering och stöd till barn med kommunikationssvårigheter kan förebygga senare problem inom utbildning och psykisk hälsa. De efterlyser också storskaliga longitudinella studier för att bättre förstå DLD:s fulla påverkan under uppväxten och genom vuxenlivet.
Det större perspektivet
Tidigare forskning har kopplat språkstörningar i barndomen till senare svårigheter med läs- och skrivförmåga, anställning och självkänsla. Denna nya svenska studie stärker dessa samband och antyder att även subtila språkliga förseningar tidigt i livet kan få påverkan in i vuxen ålder.
”Vi behöver omvärdera begreppet ’språkliga svårigheter’, skriver forskarna. ”För många handlar det inte om tillfälliga förseningar, utan om tecken på en utvecklingsbana som kräver långsiktigt stöd.”
Studien finansierades av Vetenskapsrådet för medicin och Västra Götalandsregionens Avtal om Läkarutbildning och Forskning (ALF). Den publicerades med öppen tillgång i Acta Paediatrica den 8 maj 2025.
Länk till artikeln: Miniscalco C, Westerlund J, Hagberg B, Gillberg C, Fernell E. Life Outcomes in Young Adults With Early Language Difficulties: A County-Based Register Study. Acta Paediatr. 2025 Oct;114(10):2551-2557. doi: 10.1111/apa.70134. Epub 2025 May 15. PMID: 40370291; PMCID: PMC12420890.
Text av Anna Spyrou, Kommunikatör
