"Universitetsstyrelsen ser det som problematiskt att regeringen väljer att förkorta mandatperioden för ordförande och styrelseledamöter från 3 år till 17 månader med hänvisning till att det säkerhetspolitiska läget kräver sådan kompetens på styrelsenivå.
Vi menar att det är att underkänna den nomineringsprocess som syftar till att upprätthålla en balans mellan allmänna intressen och akademisk autonomi. Såväl nomineringspersoner som de tillfrågade externa ledamöterna utgick från att mandatet handlade om ett treårsperspektiv. Vi förutsätter att regeringen inte avser ändra i Högskolelagen utan att styrelserna fortsatt inte ska ha en operativ roll eller fatta beslut som kräver vetenskaplig kompetens.
Akademisk verksamhet kräver långsiktighet i beslutsfattandet varför förkortade mandatperioder är till stor nackdel för att planera för och genomföra det strategiska arbete som åvilar en universitetsstyrelse.
Vår avsikt är att säkerställa att vederbörlig säkerhetspolitisk kompetens finns vid lärosätet.
Vi förutsätter att regeringen återgår till treåriga mandatperioder fortsättningsvis."
Regeringens beslut
I samband med utseendet av ordföranden och externa ledamöter till styrelserna för Sveriges lärosäten den 27 april beslutade regeringen att förkorta den kommande mandatperioden. Förklaringen som ges är att regeringen vill stärka upp lärosätenas säkerhetspolitiska kompetens.
Beslutet väckte stark kritik från lärosätena, bland annat mot regeringens sätt att bestämma över lärosätena men också mot den förkortade mandatperioden som försvårar arbetet för styrelserna.
Av: Karoline Axelson