Studie undersöker nyttan med skolrobotar
Göteborgs universitet och grundskoleförvaltningen i Göteborgs stad genomför nu en forskningsstudie om hur skolrobotar används för att stödja elever med problematisk skolfrånvaro. Samtidigt undersöks om tekniken kan användas för att förebygga frånvaro.
Många svenska kommuner använder i dag skolrobotar, men det saknas vetenskapliga studier om när, hur och för vilka elever de fungerar bäst.
I Göteborgs stad används skolrobotar för elever som av olika skäl inte kan vara på plats i skolan, i ett nytt projekt ska de undersöka om robotarna också kan bidra till att förebygga problematisk frånvaro. Samtidigt startar Göteborgs universitet en forskningsstudie om hur robotarna används, upplevs och fungerar i olika situationer.
Olika elever, olika behov
– Roboten utvecklades ursprungligen för elever som på grund av sjukdom inte kan vara i skolan. I dag används den även av elever som är hemma av andra skäl och har en problematisk frånvaro, till exempel på grund av sociala eller psykologiska omständigheter. I forskningsstudien vill vi bland annat undersöka hur robotarna används i olika situationer, hur de upplevs och hur behoven skiljer sig åt mellan olika elevgrupper, säger Sofia Serholt, docent i informationsteknologi och lärande vid Göteborgs universitet.
Grundskoleförvaltningen i Göteborgs stad har sedan tidigare 25 skolrobotar som lånas ut till elever som inte kan vara på plats i skolan, till exempel på grund av sjukdom eller problematisk skolfrånvaro. Sedan januari används ytterligare 25 robotar som stöd för elever som riskerar att utveckla problematisk frånvaro.
Elever intervjuas
– På 15 skolor testar vi om robotarna kan göra det möjligt för elever att delta i undervisningen från en annan del av skolan. Målet är att hjälpa elever att fortsätta komma till skolan och vara delaktiga i undervisningen, säger Anna-Carin Öhman, elevhälsochef på grundskoleförvaltningen.
Tillsammans med forskare från Göteborgs universitet vill grundskoleförvaltningen få mer kunskap om hur de 50 skolrobotarna används i praktiken och vilken betydelse de kan ha för elevernas möjlighet att delta i undervisningen.
– Studien genomförs genom att vi intervjuar elever som använder eller tidigare använt en skolrobot, deras vårdnadshavare och lärare. Även elevassistenter som närvarar när eleven använder roboten på plats i skolan ingår i detta. Vi kartlägger även användningen av skolrobotar inom kommunen för att förstå under vilka omständigheter man väljer att implementera dessa, hur mycket de faktiskt används och vad utfallet blir, säger Sofia Serholt.
Forskningsstudien startade i januari 2026 och pågår under ett år.
Problematisk frånvaro innebär att en elev har en omfattande, upprepad eller långvarig frånvaro från skolan som negativt påverkar eleven kunskapsmässigt eller socialt.
Det finns ingen nationellt fastställd gräns för när frånvaro ska betraktas som problematisk. Orsakerna till frånvaron kan vara många och varierar mellan olika elever. För att förstå orsakerna behöver skolan utreda elevens situation och vid behov sätta in stödinsatser för att öka närvaron.