Klassrumsdeltagande via skolrobot: Från stödinsats till elevers upplevelser
Kort beskrivning
Projektet undersöker hur skolroboten AV1 används i Göteborgs grundskolor för att stödja elever med långvarig eller risk för långvarig skolfrånvaro. Projektet kartlägger när, hur och varför robotarna används, och hur elever, vårdnadshavare, elevassistenter och lärare upplever denna form av deltagande. Målet är att ge kunskap som kan bidra till mer likvärdiga, etiskt genomtänkta och evidensbaserade insatser.
Bakgrund
Långvarig skolfrånvaro är en växande samhällsutmaning som kan få stora konsekvenser för barns lärande, sociala delaktighet, hälsa och framtida möjligheter. Elever kan vara frånvarande från skolan av många olika skäl, till exempel sjukdom, psykisk ohälsa, social oro, neuropsykiatriska svårigheter eller andra omständigheter som gör det svårt att delta i ordinarie undervisning.
I flera svenska kommuner används så kallade skolrobotar som ett sätt att göra det möjligt för elever att delta i undervisningen från en annan plats. En sådan robot är AV1, som eleven styr via en surfplatta. Roboten placeras i klassrummet och fungerar som en fysisk representation av eleven. Genom roboten kan eleven lyssna, tala och på vissa sätt signalera närvaro, till exempel genom att ”räcka upp handen” eller visa enkla känslouttryck.
Trots att tekniken redan används i många skolor saknas fortfarande tillräcklig vetenskaplig kunskap om när, hur och för vilka elever den fungerar bäst. Det behövs mer kunskap om både möjligheter och begränsningar, och om hur tekniken påverkar elevens delaktighet, klassrumspraktiken och de personer som finns runt eleven.
Syfte
Syftet med projektet är att utveckla kunskap om hur telenärvarorobotar används för att stödja elever med långvarig skolfrånvaro eller risk för långvarig skolfrånvaro. Projektet undersöker både organisatoriska, pedagogiska och sociala aspekter av användningen av AV1 i Göteborgs grundskolor.
Projektet fokuserar särskilt på hur olika berörda grupper uppfattar insatsen: elever som använder eller har använt roboten, deras vårdnadshavare, elevassistenter och lärare. Genom att kombinera olika typer av data ska projektet bidra med kunskap som kan stödja skolor, kommuner och beslutsfattare i arbetet med att utveckla mer genomtänkta och evidensbaserade insatser.
På längre sikt kan resultaten bidra till riktlinjer och goda exempel för hur telenärvarorobotar kan användas på ett sätt som stärker elevers delaktighet och samtidigt tar hänsyn till pedagogiska, sociala och etiska frågor.
Forskningsfrågor
Projektet utgår från följande forskningsfrågor:
- Vilka sociala, pedagogiska och organisatoriska skäl ligger bakom användningen av telenärvarorobotar för att hantera långvarig skolfrånvaro i Göteborg?
- Hur uppfattas långvarig skolfrånvaro och användningen av telenärvarorobotar av elever, vårdnadshavare, elevassistenter och lärare?
- Hur skiljer sig användningen av telenärvarorobotar åt socialt och pedagogiskt beroende på målgrupp och situation, till exempel om roboten används av en elev i hemmet, på sjukhus eller i ett särskilt rum i skolan?
Metod
Projektet använder en kombination av kvantitativa och kvalitativa metoder. Projektet består av två delstudier som tillsammans ger en bred bild av hur AV1 används och upplevs.
Den första delstudien kartlägger användningen av AV1 i Göteborgs grundskolor. Projektet analyserar befintligt material från Grundskoleförvaltningen, till exempel användningsloggar från robotarna, dokumentation från skolor, uppgifter om frånvaro, information om varför roboten används och uppgifter om huruvida insatsen bedömts som framgångsrik eller inte. Analysen ska visa när, hur länge och i vilka situationer robotarna används, samt vilka faktorer som kan påverka utfallet.
Den andra delstudien undersöker hur olika grupper upplever användningen av AV1. Projektet genomför intervjuer med elever som använder eller har använt roboten, deras vårdnadshavare, lärare och i vissa fall elevassistenter. Intervjuerna anpassas efter deltagarnas behov. Elever kan även erbjudas andra sätt att uttrycka sina erfarenheter, till exempel genom skriftliga svar, digital intervju, anteckningar, skisser eller teckningar.
Genom att kombinera resultaten från de två delstudierna kan projektet analysera hur tekniken fungerar i olika sammanhang och för olika elevgrupper. Särskild vikt läggs vid barns egna erfarenheter och vid de sociala och pedagogiska villkor som påverkar om roboten stärker eller begränsar elevens delaktighet.
Deltagare
Martyna Galazka
Sara Ljungblad
Sofia Thunberg Chalmers, Uppsala universitet