Förhör är en viktig del i brottsutredningar och rättegångar. Det är dock ofta svårt att få brottsmisstänkta att dela med sig av korrekt information som för utredningen framåt, därför behövs det mer effektiva förhörsmetoder. Ett sätt kan vara att inrikta sig på strategierna som skyldiga använder för att uppfattas som oskyldiga under förhör.
Förhörstekniken som motiverar misstänkta att berätta mer
Lina Nyström, doktorand på Psykologiska institutionen, har i sitt avhandlingsarbete vidareutvecklat och testat ”The Shift-of-Strategy-approach”, även kallad SoS-metoden. Utgångspunkten för den här förhörstekniken är att strategierna som misstänkta använder kan påverkas av deras uppfattning om vilken bevisning som förhörsledaren redan har.
– Syftet med ”The Shift-of-Strategy-approach” är att genom att strategiskt presentera bevis förmå brottsmisstänkta som frivilligt deltar i förhör att byta strategi och dela med sig av mer användbar information till utredningen och att även förhindra undanflykter och intetsägande svar, säger Lina Nyström.
Tillvägagångssättet gör att de misstänkta upplever en undanhållande strategi som mer riskfylld och blir därför mer motiverade att berätta fler detaljer för att framstå som oskyldiga. Uppgifterna som framkommer är viktiga delar i pusslet som utredarna försöker lägga.
Utvärderingen visade att SoS-metoden fungerar väl i flera sammanhang och att brottsmisstänkta som är skyldiga byter strategi och delar med sig av mer användbar information till utredningen. Det framkom även att de som förhördes med SoS-metoden upplevde sig vara mer framgångsrika med att framstå som oskyldiga när de delade mer information, vilket är den psykologiska mekanism som metoden bygger på.
Jämförelser gjordes med en metod där förhörsledaren ställde frågor utan att någon gång under förhöret avslöja vilka bevis som redan fanns.
– En förutsättning för att SoS-metoden ska fungera bra är dock att det finns en tillräcklig mängd bevisning att presentera och strukturera frågeställningen runt när förhöret genomförs, förklarar Lina Nyström.
I en av studierna ingick både skyldiga och oskyldiga personer, detta för att ta reda på om de oskyldigas berättelser påverkas och blir sämre av ”The Shift-of-Strategy-approach”. Undersökningen visade att oskyldiga delar med sig av lika mycket information, oavsett om bevis presenteras under förhöret eller inte, det är alltså inte problematiskt att använda SoS-metoden med oskyldiga misstänkta.
Randomiserade kontrollerade studier med 800 förhör
Avhandlingen består av tre delstudier med fem experiment. Samtliga studier är randomiserade kontrollerade studier (så kallad RCT) med experimentell design med syfte att utvärdera en förhörsteknik. Det genomfördes drygt 800 förhör inom ramen för de tre delstudierna.
Deltagare rekryterades dels på nätet, dels i Psykologiska institutionens lokaler. Deltagarna fick genomföra flera fiktiva brott som de sedan förhördes om.
Det insamlade materialet från förhören analyserades utifrån hur mycket sann information deltagarna avslöjade om varje händelse och hur mycket ny information som framkom i förhören.
Deltagarna fick även fylla i en enkät om hur de upplevde förhören och sin egen prestation att framstå som oskyldig, om de hade någon strategi och om de bytte strategi under tiden.
Rättsväsendet behöver fler evidensbaserade förhörsmetoder
– Den här utvärderingen av ”The Shift-of-Strategy-approach” är värdefull eftersom det är viktigt att ta fram effektiva och rättssäkra förhörsmetoder som rättsväsendet kan använda. Metoderna som används måste även vara etiskt hållbara, det vill säga att förhörsledare inte ljuger om bevis eller anklagar brottsmisstänkta för att ljuga eller för att vara skyldiga, säger Lina Nyström.
Text: Katarina Englund
