Cherubini och hans forskarkollegor vid Swiss Federal Institute for Forest, Snow and Landscape Research (WSL) har utvecklat metoder som gör det möjligt att upptäcka förfalskningar av några av historiens mest värdefulla stränginstrument. De använder trädringforskning, så kallad dendrokronologi, för att jämföra mönstret i violinernas trädringar med omfattande europeiska trädringdatabaser. I flera fall har forskarna visat att trä som påstods vara från 1700-talet i själva verket kom från träd som växte mycket senare – ibland mer än ett sekel senare. Årsringarna i ett träd fungerar som ett historiskt arkiv som avslöjar vilket år de värdefulla stränginstrumenten tillverkades.
– 2010 var jag sakkunnig vittne i en rättsprocess om åldern på en värdefull viola. Den påstods ha tillverkats på 1500-talet av Gasparo da Salò. En violinist hade köpt instrumentet för över 200 000 euro, men började sedan misstänka att det inte var äkta, säger Paolo Cherubini.
Klimtförhållanden - en förklaring till världsberömd klang
Violan undersöktes i två laboratorier som daterade föremål genom trädringsanalys. Båda kom fram till att instrumentet härstammade från slutet av 1600-talet eller början av 1700-talet. Eftersom instrumentbyggaren Gasparo dog 1609 innebar detta att violan hade tillverkats efter hans död. Efter analysen visade sig instrumentet vara värt ungefär en tiondel av sitt ursprungliga värde.
I nya studier har Cherubini, tillsammans med forskarkollegor från olika delar av Europa, kombinerat data om trädets årsringar med klimatmodeller. Ringbredd och densitet hos årsringarna i musikinstrumentet ger information om de klimat- och väderförhållandena som rådde under trädets tillväxtår. Det kan också förklara varför Stradivaris material – som bildats genom långsam tillväxt under hårda klimatförhållanden på hög höjd – gav upphov till en klang som fortfarande fascinerar forskare och musiker.
– Det här är det första storskaliga dendrokronologiska beviset som tydligt pekar ut det geografiska och miljömässiga ursprunget för Stradivaris trä. Det ger oss nya insikter om historisk instrumenttillverkning och om hur klimat, material och musikaliskt hantverk hänger samman, säger Paolo Cherubini.
Stradivari valde gran från höghöjdsskogarna i Trentino i norra Italien – troligen från Val di Fiemme
Tack vare trädringsanalyserna vet forskarna också att Stradivari, under sin mest produktiva period i början av 1700-talet och framåt, konsekvent valde gran från höghöjdsskogarna i Trentino i norra Italien – troligen från Val di Fiemme.
Onsdagen den 4 mars kl. 12.15 besöker professor Paolo Cherubini Göteborgs universitet, Institutionen för geovenskaper, och håller ett seminarium med titeln: The secrets behind the tree rings of Stradivari's violins. Plats: Korallrevet, Natrium, Campus Medicinareberget, Medicinaregatan 7B. Seminariet är kostnadsfritt, är öppet för alla och tillgängligt både på plats och digitalt.
För mer information om denna forskning, kontakta:
Paolo Cherubini, professor i skogsekologi, Swiss Federal Institute for Forest, Snow and Landscape Research (WSL), e-post: paolo.cherubini@wsl.ch
För information om trädringsforskning, dendrokronologi, vid Göteborgs universitet, kontakta hans.linderholm@gvc.gu.se
Text: Jenny Meyer Daneback
