Elevers socioekonomiska bakgrund har fortfarande stor betydelse för resultaten i naturvetenskap i svensk skola. Undervisningsmetoder som ofta lyfts fram som ett sätt att skapa mer likvärdiga resultat tycks inte heller minska skillnaderna. Det visar en ny avhandling från Göteborgs universitet.
Bild
– Socioekonomiska skillnader har fortfarande stor betydelse för elevers resultat i naturvetenskap, säger Zahra Hasani Yourdshahi.
– Elever i klassrum med mer gynnsamma socioekonomiska förutsättningar presterar i genomsnitt bättre i alla tre naturvetenskapliga ämnena, säger Zahra Hasani Yourdshahi, som har studerat undervisningskvalitet och likvärdighet i årskurs 8.
Överraskande resultat om undervisningsmetoder
Avhandlingen bygger på data från den internationella kunskapsundersökningen TIMSS och omfattar tusentals svenska elever i årskurs 8. Zahra Hasani Yourdshahi har analyserat resultat i biologi, kemi och fysik från undersökningarna 2015, 2019 och 2023 samt svar från elev- och lärarenkäter om undervisning, motivation och socioekonomiska förutsättningar.
Ett av de mest överraskande resultaten gäller så kallad kognitiv aktivering – undervisning där eleverna exempelvis får förklara sina svar, diskutera, resonera och arbeta undersökande.
– Utifrån tidigare forskning hade man kunnat förvänta sig att sådana arbetssätt skulle bidra till både högre prestationer och ökad likvärdighet. Men jag fann inget tydligt stöd för det i de data jag undersökte, säger Zahra Hasani Yourdshahi.
Hon betonar att resultaten inte betyder att kognitivt krävande undervisning är oviktig.
– TIMSS mäter främst hur ofta olika aktiviteter förekommer, inte kvaliteten i hur de genomförs. Resultaten tyder på att vi behöver förstå mer om hur undervisningen faktiskt går till i klassrummet.
Tydlig undervisning stärker motivationen
Samtidigt visar avhandlingen att elever som upplever undervisningen som tydlig också är mer motiverade. De rapporterar större intresse för naturvetenskap och större tilltro till sin egen förmåga.
– Tydlig undervisning verkar vara viktig för hur elever upplever sitt lärande och sin egen förmåga, även om den inte hade något direkt samband med högre prestationer när andra faktorer togs med i analyserna, säger Zahra Hasani Yourdshahi.
Skolans kompensatoriska uppdrag utmanas
Resultaten pekar också på att ansvaret för en likvärdig skola inte kan läggas enbart på enskilda lärare.
– Förbättrad undervisningskvalitet är viktig, men inte tillräcklig i sig för att minska socioekonomiska skillnader. Lärare och skolor behöver också få tid, resurser och stöd, särskilt i skolor med mer utmanande förutsättningar, säger Zahra Hasani Yourdshahi.
Text: Ragnhild Larsson
FAKTA OM AVHANDLINGEN
Länk till avhandlingen: Teaching Quality and Educational Equity: Evidence from TIMSS Grade Eight Science Classrooms in Sweden Författare: Zahra Hasani Yourdshahi Ämne: Pedagogik Institution: Institutionen för pedagogik och specialpedagogik, Göteborgs universitet Om avhandlingen: Undersöker sambanden mellan undervisningskvalitet, socioekonomisk bakgrund, motivation och prestationer i biologi, kemi och fysik i årskurs 8. Studien bygger på svenska data från TIMSS 2015, 2019 och 2023.