Socialt arbete behöver ta plats i klimatfrågan

– Jag tänkte att klimatforskarna skulle ha många svar att ge oss, men insåg att de framför allt är experter på själva klimatvetenskapen. På konferensen försökte de resonera kring sociala konsekvenser av klimatförändringar, men det låg utanför deras expertområde. I stället var de väldigt intresserade av vad jag som forskare inom socialt arbete hade att säga.

Det säger Stephanie Rost, doktorand i socialt arbete vid Göteborgs universitet. Hon forskar om livsmedelsförsörjning och klimatförändringar i Sverige, bland annat om hur det svenska samhället och vi som bor här skulle påverkas om havsströmssystemet AMOC, där Golfströmmen ingår, skulle kollapsa. Innan Stephanie Rost började forska arbetade hon under åtta år som socialarbetare och chef inom socialt arbete i Skottland, där hon är född.

Vid konferensen i Helsingfors, arrangerad av Nordiska ministerrådet, samlades några av världens ledande klimatforskare. De skulle diskutera så kallade ”tipping points” för klimatet, alltså det som översätts med ”tröskelvärden” eller ”brytpunkter”, och som kan leda till förändringar som både är väldigt snabba och väldigt stora. 

Klimatfrågan handlar om – människor

I nyhetsrapportering om klimatförändringar hör vi ofta om temperaturhöjningar, torka och extrema väderhändelser. Men de påverkar både samhällen och enskilda människor, till exempel när det gäller hälsa, ekonomi, utbildning, boende och sociala relationer. Samtalen som Stephanie Rost lyssnade på och själv deltog i på konferensen väckte olika tankar. 

– Det var både intressant och oroande att klimatforskarna var så nyfikna på vad en forskare inom socialt arbete har att säga. Klimatförändringar kan beskrivas som ”threat multiplier”, alltså att de förstärker problem som redan finns. Den eller det som är sårbart riskerar att bli ännu mer sårbart. Det blev väldigt tydligt för mig att kunskap inom socialt arbete har en väldigt viktig roll att spela. 

Viktigt bidrag till samtal om klimatet

Stephanie Rost är tydlig med att mer av samtal, dialog och samarbete mellan personer från olika ämnesområden inte betyder att det finns något krav på socialarbetare att bli ”klimatexperter” – lika lite som att klimatforskare ska bli experter på socialt arbete. 

– Precis, för det är ju vi som har kunskaper om utsatthet, fattigdom, exkludering och ojämlikhet, kunskaper som är viktiga för att kunna förstå klimatförändringarnas konsekvenser. Vi behövs vid borden för att diskutera och planera för framtiden.

Nyligen kom hon ut med boken The Climate Resilience Guide for Social Workers, där hon har samlat konkreta råd om hur yrkesverksamma kan bidra till att stärka samhällets motståndskraft inför klimatförändringarna.

– Klimatförändringarna är inte ett problem långt borta, utan de påverkar redan människors vardag. Vi är många som behöver arbeta tillsammans, över ämnesgränserna, för att möta utmaningarna.

Text: Anna Vörös, kommunikatör