Länkstig

Socialförsäkringen lever inte upp till sitt löfte om trygghet

Publicerad

I en ny rapport, skriven av Ruth Mannelqqvist, professor i rättsvetenskap vid Umeå universitet och Sara Stendahl, professor i offentlig rätt vid Göteborgs universitet, granskas hur väl socialförsäkringsbalken faktiskt uppfyller sitt syfte. Fokus ligger på tre centrala förmåner: sjukpenning, sjukersättning och bostadsbidrag.

Socialförsäkringen är en av hörnstenarna i den svenska välfärdsmodellen. Den ska ge människor ekonomisk trygghet vid sjukdom, arbetslöshet eller andra livsförändringar – ett uppdrag som är juridiskt och förankrat i svensk grundlag och internationella konventioner.

Bristande tydlighet och försvagat skydd

Rapporten visar att nivån av skydd i dagens socialförsäkring inte motsvarar vad begreppet social trygghet förutsätter. Reglerna beskrivs som otydliga, svårbegripliga och ibland direkt motstridiga – något som gör dem svåra att tillämpa för myndigheter och svårförutsägbara för enskilda.

Dessutom har inkomstbortfallsprincipen i sjukförsäkringen gradvis försvagats, vilket minskat tryggheten för personer som blir sjuka. Även bostadsbidraget pekas ut som problematiskt, med komplicerade regler och stor risk för återkrav – något som i värsta fall kan leda till skuldsättning.

Snabba förändringar – på bekostnad av tryggheten

Rapporten konstaterar också att socialförsäkringen förändrats många gånger, ofta snabbt. Kortsiktiga samhällsekonomiska hänsyn har fått gå före de försäkrades ekonomiska trygghet. Den långsiktiga stabiliteten i lagstiftningen har därmed urholkats.

– Vår slutsats är att socialförsäkringen inte uppfyller sitt syfte. Den präglas av brister i både omfattning och tydlighet. Socialförsäkringsbalken behöver en genomgripande översyn. Det finns också ett tydligt behov av en fördjupad politisk diskussion om innebörden av social trygghet och hur den ska säkerställas framöver, säger Sara Stendahl.