Hoppa till huvudinnehåll
Länkstig

Så går det till när digitala arkiv skapas

Ett arkiv för avantgardekultur, en databas för litteraturklassiker och en samling med Selma Lagerlöfs brev – många digitaliseringsprojekt pågår på Göteborgs universitet. Men hur går det till i praktiken när dessa genomförs? Under en heldag om humaniora och digitalisering fick både allmänhet och studenter på masterprogrammet i digital humaniora veta mer.

I projektet Minnen av Selma Lagerlöf har man samlat in tusentals brev från allmänheten till Lagerlöf om alltifrån kommentarer på hennes böcker till vädjan om pengar. Breven visar att hon ofta svarade, men dessa svar finns oftast kvar hos familjerna som fått breven.

– Projektet har inneburit en unik interaktion med allmänheten. Det har blivit allt vanligare att använda citizen science-metoder för att samla in data till projekt, säger projektledaren Jenny Bergenmar.

Media och sociala medier hjälpte till

Projektet presenteras på en enkel webbplats med en banner som uppmanar allmänheten att skicka in material och ett formulär där man kan skicka in sina filer.

– Den stora utmaningen var att nå folk som kunde tänkas ha material. Som tur är var media intresserade av vårt projekt och så fort en intervju sänts på radio, hörde folk av sig, säger Jenny Bergenmar.

Sociala medier har också varit till hjälp för att sprida ryktet om projektet, annonsera och presentera nytt material.

Utmaningar med digitalisering

Litteraturbanken publicerar svenska litterära klassiker i digital form. Här finns hittills 2954 verk av 1798 författare. Huvudsakligen publiceras verk som haft betydelse för litteraturen, böcker som är av intresse för forskare och studenter, referenslitteratur med mera.

Nyligen gjordes en satsning på Gunnar Ekelöfs debutdiktsamling Sent på jorden. Här finns inte bara det färdiga verket utan också utgåvor och manuskript med anteckningar i marginalen gjorda av författaren själv.

– Det är utmaning att digitalisera manuskripten för vi vill göra dem sökbara. Men det finns ingen teknologi i världen som kan plocka ut vad det står i marginalen, utan man får transkribera det, säger Dick Claésson från Litteraturbanken.

manuskript

Noggrannhet kontra massdigitalisering

Det är heller inte alltid enkelt att avgöra om man bör göra ett noggrant urval av verk eller massdigitalisera.

– Vi behöver hitta en gyllene medelväg. Det finns för- och nackdelar med att vara noggrann, du får stor kontroll och god kvalitet på materialet men det kommer att gå långsamt och det kanske inte har så stor samhällsnytta. Massdigitalisering har fördelen att man får ut materialet snabbt, men man kan inte lägga ner lika mycket tid på metadata, så det blir svårare att hitta och det kommer bli många fel, säger Dick Claésson.

Litteraturbankens fula syskon

Ett projekt som samlar avantgarde- och experimentella texter, ljud och filer har alldeles nyligen startat där Nils Olsson och Jonas Ingvarsson deltar. Plattformen ska fungera som ett akademiskt, pedagogiskt och publikt digitalt arkiv med syfte att göra svårtillgängligt material från experimentell konst tillgänglig.

– Vi vill vara Litteraturbankens fula syskon. Vi ska inte göra fullständiga verk tillgängliga, utan snarare presentera kontextualiserade artefakter och sådant som aldrig nått ut till allmänheten, säger Nils Olsson.