Beredskapsveckan är en årlig nationell informations- och kommunikationsinsats som genomförs vecka 39, i år den 21–27 september. Den leds av Myndigheten för civilt försvar. Kommuner, myndigheter, organisationer, företag och andra aktörer genomför aktiviteter runt om i landet för att öka kunskapen om egenberedskap och stärka samhällets motståndskraft inför kriser och krig. Årets tema är ”Du är en del av Sveriges totalförsvar”.
– Budskapet visar tydligt att medborgaren inte bara framställs som någon som ska skyddas, utan som en aktiv del av samhällets beredskap, säger Pavel Rodin, forskare i journalistik, medier och kommunikation.
I studien har han undersökt riskkultur och hemberedskap i Sverige med fokus på hur människor uppfattar ansvarsfördelningen mellan medborgarna och myndigheterna när det gäller hemberedskap. Analyserna bygger på de nationella SOM-undersökningarna 2024 och 2025 samt på svar från sex fokusgrupper med personer födda utanför Europa.
– Resultaten visar att det finns ett starkt stöd för att individen ska ta ansvar för sin hemberedskap. Den senaste SOM-mätningen i slutet av 2025 visade att närmare 85 procent av svenskarna ansåg att medborgarna själva har ett ganska stort eller mycket stort ansvar för hemberedskapen, säger Pavel Rodin.
Myndigheterna tillskrivs störst ansvar
Samtidigt visar SOM-undersökningen 2025 att närmare 95 procent av svenskarna ansåg att myndigheterna har ett ganska stort eller mycket stort ansvar.
Historiskt har Sverige präglats av en statsorienterad riskkultur, där staten och myndigheterna har setts som de centrala aktörerna som ska förebygga och hantera kriser och skydda befolkningen. Nu existerar den uppfattningen parallellt med uppfattningen om individens ansvar.
Hur stort ansvar som tillskrivs individen varierade dock mellan olika grupper.
– Äldre, kvinnor och högutbildade tillskrev medborgarna större ansvar för hemberedskap, liksom personer med högre självskattad beredskapsförmåga. Storstadsbor var däremot mindre benägna än landsbygdsbor att lägga ett stort ansvar på medborgarna.
Riskkommunikation bör anpassas till olika grupper
När det gäller de sex fokusgrupperna med personer födda utanför Europa visar studien att solidaritet, grannskap och medmänsklighet ansågs vara viktiga delar av beredskapen. Enligt studien kan tidigare erfarenheter av krig och kriser skapa hög krismedvetenhet hos människor, men också oro och motstånd mot att förbereda sig.
Resultaten visar därmed att människors syn på ansvar och deras förutsättningar för hemberedskap ser olika ut. Det behöver myndigheterna ta hänsyn till i sin kommunikation.
– Budskap om hemberedskap behöver tydliggöra både individens och samhällets ansvar. Kommunikationen behöver också anpassas till olika gruppers förutsättningar. Praktiska livsvillkor, som boendeform, hushållsstorlek och ekonomiska resurser, påverkar möjligheten att omsätta ansvar i handling, säger Pavel Rodin.
Text: Anna-Karin Lundell
