Relationer hjälper unga att bryta utbildningsmönster
Stöd och höga förväntningar från föräldrar och lärare har stor betydelse för att unga ska gå vidare till högre studier. Samtidigt kan högskolans sätt att organisera undervisningen förstärka ojämlika förutsättningar. Det visar en ny avhandling från Göteborgs universitet.
Föräldrarnas utbildningsnivå har ett starkt samband med vilka unga som går vidare till högre utbildning. Caroline Önnebro har i sin avhandling i Barn- och ungdomsvetenskap följt ungdomar som bryter mot det mönstret.
– Det jag främst vill lyfta är att ungdomarnas utbildningsvägar inte bara är individuella framgångssagor. De omges av trygga och betydelsefulla relationer, oftast både i skolan och hemma, där de får uppmuntran, bekräftelse och höga förväntningar, säger Caroline Önnebro.
Hon har intervjuat tretton ungdomar som antagits till gymnasieprogram med särskilt höga antagningspoäng och som strävat mot högre utbildning. Gemensamt för dem är att deras föräldrar som högst har gymnasieexamen. Ungdomarna intervjuades återkommande under tre till fyra år, vilket gjorde det möjligt att följa dem från gymnasiet till högre studier eller annan sysselsättning.
Mammorna har stor betydelse
Ett resultat som förvånade Caroline Önnebro var hur betydelsefulla föräldrarna var för ungdomarnas skolgång och utbildningsambitioner, i synnerhet mammorna.
– Eftersom studien utgår från det starka sambandet mellan föräldrars utbildningsnivå och vilka unga som går vidare till högre utbildning var det överraskande att föräldrarna framträdde som så betydelsefulla. Mammorna visade sig ha särskilt stor betydelse.
Även lärare spelar en viktig roll. Ungdomarnas berättelser visar betydelsen av kompetenta lärare som förebilder och av skolans relationella arbete. Men samtidigt formas ungdomarnas möjligheter av bland annat föräldrarnas utbildningsbakgrund och boende- och skolsegregation.
– De unga som lyckas trots oddsen gör det inte i frånvaro av ojämlika sociala strukturer utan agerar i relation till dem.
Högskolan kan förstärka skillnader
För flera av ungdomarna innebär övergången till högre utbildning nya svårigheter. Få lärarledda timmar och mycket självstudier gör att resurser och stöd hemifrån kan få större betydelse för möjligheten att klara studierna.
Resultaten är därför relevanta även för högskolornas arbete med breddad rekrytering. Caroline Önnebro menar att det inte räcker att få fler studenter från studieovana hem att söka sig till högre utbildning. Lärosätena behöver också skapa förutsättningar för dem att lyckas när de väl är där.
– I den bästa av världar kan resultaten påverka beslutsfattare att motverka segregation, stärka skolornas relationella arbete och öka campusförlagda och lärarledda utbildningstimmar på högskolor och universitet.
Text: Ragnhild Larsson
Länk till avhandlingen: Att kliva ur föräldrars fotspår : Ungas berättelser längs vägen mot högre studier