Bild
Foto av tre gipsmasker i grekisk/romersk stil
Foto: Canva.com
Länkstig

Rätt till sitt utseende – ny juridisk utveckling i Danmark

Publicerad

Ett nytt danskt lagförslag tar sikte på den snabbt växande problematiken med AI-genererade så kallade deepfakes. Genom att skapa en särskild rättighet kopplad till en persons utseende och röst vill lagstiftarna skydda både artister och privatpersoner från digitala imitationer som sprids utan samtycke.

Deepfakes kan bestå av bild, ljud eller video skapade med hjälp av djuplärande AI-verktyg – några vanliga exempel är ChatGPT, Midjourney och Sora AI.

Ny rättighet i upphovsrättslagen

Förslaget, som tar ett förhållandevis nyskapande grepp, innebär att Danmark inför nya bestämmelser i upphovsrättslagen.

Först och främst vill man stärka skyddet för artisters framföranden mot AI-genererade imitationer som görs tillgängliga för allmänheten utan tillstånd. Det ses som ett komplement till de rättigheter som redan finns, och en anpassning till ett snabbt föränderligt medielandskap.

Förslaget, som tar ett förhållandevis nyskapande grepp, innebär att Danmark inför nya bestämmelser i upphovsrättslagen.

Men det som väckt mest uppmärksamhet är att detta också innebär en helt ny bestämmelse som omfattar alla fysiska personers utseende. Enligt förslaget blir det otillåtet att sprida digitalt skapade, verklighetstrogna imitationer av någons röst, kropp eller ansikte utan medgivande. Den som bryter mot reglerna riskerar skadestånd, krav på radering och borttagning av material – men inte straffrättsligt ansvar. Samtidigt finns undantag för parodi, satir och samhällskritik, så länge materialet inte bedöms utgöra vilseledande information som kan orsaka allvarlig skada.

Nationell debatt och EU-perspektiv

Förslaget har vuxit fram ur en dansk samhällsdebatt och är nu ute på remiss. Det finns bred politisk enighet, och planen är att lagen ska träda i kraft i mars nästa år.
Den nya bestämmelsen måste dock förhålla sig till EU:s regler om upphovsrätt på den digitala marknaden, samt till lagstiftning kring artificiell intelligens, personuppgifter och vilseledande material.

Kritik: risk för inskränkt yttrandefrihet

Trots den politiska uppslutningen har reaktionerna inte låtit vänta på sig. Juridiska experter, medierättsorganisationer och tankesmedjor varnar för att lagen kan innebära en inskränkning i yttrandefriheten.

Samtidigt varnas det för att förslaget kan skapa en otydlig gräns mellan konstnärligt uttryck och otillåtna imitationer. 

Särskilt kritiseras undantaget för satir och parodi, som bara gäller när materialet inte anses vilseledande. Formuleringen ”vilseledande information” upplevs som vag och kan, menar kritikerna, leda till oproportionerliga inskränkningar i det fria ordet.

”Copyrightifiering” av personlig integritet

Flera jurister menar att Danmark redan har lagstiftning som skyddar individer mot otillåten användning av bild och röst, exempelvis genom dataskyddsrätten, marknadsföringsrätten och den allmänna straffrätten. Behovet av en ny ensamrätt ifrågasätts därför.

Samtidigt varnas det för att förslaget kan skapa en otydlig gräns mellan konstnärligt uttryck och otillåtna imitationer. Några akademiker har dessutom lyft risken för en så kallad ”copyrightifiering” av personlighetsrätten – att den personliga integriteten görs till en ekonomisk och överlåtbar rättighet, med möjliga följder som kollektiv rättighetsförvaltning och komplicerade licensfrågor långt efter en persons död.”

Risk för överblockering

En annan oro gäller plattformsoperatörerna, som enligt förslaget får ett större ansvar att ta bort olagligt innehåll. Kritiker varnar för att det kan leda till överblockering, där även lagligt eller gränsfallsmaterial tas bort för att undvika ansvar. 

Juridiska institutionen vid Göteborgs universitet fortsätter följa utvecklingen i Danmark med intresse. 

 

Kristoffer Schollin, doktor i immaterialrätt, vid Juridiska institutionen, Handelshögskolan i Göteborg.

Ida Torstensson, student på juristprogrammet, Juridiska institutionen, Handelshögkolan i Göteborg

Vad är Deepfake?

Deepfake är förfalskade videor, bilder eller ljud som genom maskininlärning kommit att bli så genomarbetade att de framstår som äkta.

Begreppet ”deepfake” började användas 2017 och tekniken har bland annat kommit att användas av bedragare för att begå olika digitala brott och har använts inom politiken för att påverka genom att sprida manipulerade videor av politiker där de framför åsikter som de inte står för.

För att skapa en deepfake tränas en maskinmodell med bilder på ett ansikte. Det behövs mellan 500 och 1 000 bilder från olika vinklar för att kunna skapa en trovärdig kopia av ansiktet. För en någorlunda trovärdig röstförfalskning räcker det med ett ljudklipp på tre sekunder.