Rätt tångart på rätt plats kan ha stor betydelse för hur väl ett marint ekosystem fungerar. Det visar forskning som sträcker sig från några klippstränder i Bohuslän till nästan 1 000 kilometer av brittisk kust.
Resultaten kan få betydelse för framtidens naturvård.
– Ett område kan fungera alldeles utmärkt med bara en dominerande art. Men när vi tittar på större områden ser vi att det är olika tångarter som dominerar beroende på var vi befinner oss, säger marinbiologen Ben Brunner, som i sin avhandling vid Göteborgs universitet har undersökt hur olika tångarters tillväxt påverkas av miljön och deras geografiska fördelning.
Bild
Ben Brunner försvarar sin doktorsavhandling på Tjärnö.
Foto: Mikael Andersson
Brunalger som blåstång, sågtång och knöltång bildar täta tångbälten och breder ut sig längs Bohusläns klippstränder, och liknande stränder runt hela Nordatlanten. De erbjuder skydd och föda för många marina arter och är viktiga uppväxtmiljöer för fisk.
– Man kan jämföra det med skogen på land. Jag studerar framför allt träden, fast under vattenytan, säger Ben Brunner.
Träd och skog under vattenytan
Tången har också ekonomisk betydelse. I många länder skördas tång, bland annat för att utvinna alginat, ett ämne som används som förtjocknings- och stabiliseringsmedel i olika produkter.
Precis som träden på land trivs de här tångarterna i olika miljöer. En art klarar sig flera dagar utan vatten, när vattenlinjen dragit sig tillbaka. Andra växer djupare och behöver vara mer eller mindre täckta av vatten hela tiden.
Bild
Flera olika tångarter finns med i undersökningen.
Foto: Benedikt Brunner
Ben Brunner har bland annat gjort experiment med fyra tångarter från fem klippstränder på Tjärnö och undersökt hur de klarar sig om de flyttas till delar av stranden där de normalt inte växer. Han har också vidgat sitt arbete till en analys av tång från över 1 600 provytor längs Storbritanniens nästan 1000 kilometer långa kust.
Med en datormodell undersökte han vad som skulle hända om de dominerande tångarterna fördelades om mellan olika miljöer, utan hänsyn till var de trivdes bäst. Då blev den beräknade biomassan från algerna drygt 40 procent lägre.
Växer bättre där den trivs
Ben Brunner poängterar att det handlar om en datormodellering.
– Det är ingen prognos över en framtida förlust av biomassa. Beräkningen visar hur stor del av biomassan som kan kopplas till att arterna finns på platser där miljön passar dem, säger han.
Men resultatet visar ändå hur viktigt det kan vara att olika arter av tång växer i rätt miljö. En minskad biomassa skulle kunna försämra tångbältets ekosystemfunktioner och även kunna påverka de arter som är beroende av livsmiljöerna tången skapar.
Bild
Ben Brunner gjorde flera fältexperiment under sitt arbete med doktorsavhandlingen.
Foto: Tom Fairchild
Kunskapen kan få betydelse för hur vi skyddar och förvaltar naturområden. Biologisk mångfald är redan en viktig del av naturvårdsarbetet där särskilt artrika områden ofta lyfts fram som skyddsvärda. Enligt Ben Brunner behöver man också ta hänsyn till variationen mellan olika livsmiljöer.
Hans forskning visar att en enda tångart kan stå för nästan all biomassa i ett område, utan att det behöver innebära att ekosystemet fungerar sämre där. Över större områden kan däremot olika arter behövas för att upprätthålla ekosystemets funktion.
– Jag tror att det viktigaste är att biologisk mångfald inte bara spelar roll lokalt, utan också över större områden. Vi behöver inte bara många arter på en viss plats, utan också rätt arter på rätt platser, säger han.
Biologisk mångfald (biodiversitet) Variationen av liv i naturen. Omfattar bland annat mångfalden av arter, genetiska skillnader inom arter och variationen av ekosystem. Även vilka arter som finns på olika platser är en del av den biologiska mångfalden.
Ekosystem Alla levande organismer inom ett område och den miljö de lever i, samt samspelet mellan dem. Exempelvis en skog, en sjö eller ett tångbälte.
Ekosystemfunktioner De naturliga processer som sker i ett ekosystem, exempelvis produktion av biomassa, nedbrytning av organiskt material och omsättning av näringsämnen. Mängden biomassa kan användas som ett mått på ekosystemets funktion.
Ekosystemtjänster Den nytta människor får från naturens ekosystem. Det kan handla om mat, råvaror, vattenrening och livsmiljöer som bidrar till fiskbestånd.
Brunalger (bruntång) En grupp alger som bland annat omfattar blåstång, sågtång och knöltång. Stora brunalger bildar täta tångbälten som ger skydd, föda och uppväxtmiljöer åt många marina organismer.
Biomassa Den sammanlagda mängden levande organiskt material inom ett område. I Brunners forskning används algernas biomassa som ett mått på ekosystemets funktion. Lägre biomassa kan innebära färre individer, mindre individer eller både och.