Ny rapport om skillnader mellan stad och landsbygd över tid

Under 00-talet har på många håll, både internationellt och i Sverige, skillnader mellan landsbygds- och storstadsbor målats upp som växande och alltmer polariserade. De årligen återkommande nationella SOM-undersökningarna ger en unik möjlighet att studera vanor och attityder utifrån olika demografiska faktorer. Precis innan valet 2026 publicerar SOM-institutet nu Svenska stad-land-trender 1986-2025, en tidserierapport med utvalda frågor för att studera den omdebatterade stad-land-skiljelinjen i svensk opinion.

Syftet med rapporten är att erbjuda en nyanserad och närmast heltäckande bild av åsikts- och livsstilsskillnaderna mellan boende i de tre storstäderna, boende i tätorter och boende på landsbygden. Fokus ligger på hur dessa har utvecklats under de senaste 40 åren - en period som präglats av en långsam urbanisering med inflyttning till storstäder, men också av förändrade levnadsmönster och diskussion kring försämrad service på landsbygden. 

Rapporten ska ses som en lättillgänglig resurs för att åskådliggöra såväl stabilitet som polarisering över tid samt som stöd för att kunna identifiera frågor där laddningen mellan stad och land är särskilt påtaglig. Nedan listas tematiskt några av de många resultat som framkommer i rapporten.

Demokrati och politik inför valet

• Övergripande är landsbygdsbor mindre intresserade av och diskuterar mer sällan politik än boende i städer och storstäder. Dessa mönster är stabila över tid. I storstäderna svarar personer i klart högre grad än på landsbygden att de förstår de flesta politiska frågor som diskuteras i media.
• Landsbygdsbor är även mindre nöjda med demokratin i Sverige och betydligt mindre oroade för den. Över hälften av boende i Stockholm, Göteborg och Malmö uttrycker nu mycket stor oro för försvagad demokrati.
• Rapporten åskådliggör den tydliga vänster-högerförflyttning som skett mellan stad och landsbygd under 00- och 10-talet. Under 90-talet stod personer i storstad betydligt mer till höger politiskt än personer i städer och på landsbygden. Svensk borgerlighet återfanns i storstäderna. Mellan åren 2013 och 2021 förändrades detta och sedan 2022 identifierar storstadsbor sig som höger i lägre utsträckning än övriga grupper. Istället står nu en närmast rekordhög andel storstadsbor, 43 procent, till vänster i svensk politik. På landsbygden lutar 38 procent åt höger och 31 procent åt vänster.

• Trots detta finns ingen självuttalad konservatism på landsbygden. Det är faktiskt något färre landsbygds- än storstadsbor som helt och hållet identifierar sig som konservativa. Dubbelt så många storstadsbor som landsbygdsbor är liberala eller feminister. Emellertid är det 13 procent av landsbygdsborna som identifierar sig som nationalister jämfört med 11 procent i städer och 7 procent i storstäderna.
• I flyktingfrågan utmärker sig storstadsborna som minst restriktiva och på detta område är det nu förhållandevis små skillnader mellan boende i tätorter och boende på landsbygden.
• Vad gäller införande av sex timmars arbetsdag är skillnaderna mellan grupperna idag väldigt små. En intressant förändring är att storstadsbor historiskt utmärkt sig som något mindre positiva till förslaget men är nu sedan ett par år tillbaka den grupp som är mest positiva.
• Landsbygdsbor är den grupp som är mest negativa till att satsa mer på vindkraft och mest positiva till att satsa mer på kärnkraft. I kärnkraftsfrågan är stadsborna med på tåget, i vindkraftsfrågan ligger stadsborna betydligt närmre storstadsborna. Just frågan om vindkraft är ett av förhållandevis få exempel i rapporten där man kan tala om en ökande polarisering mellan stad och land - från och med år 2014 har skillnaderna mellan grupperna ökat.
• I väldigt många valrelaterade frågor är emellertid skillnaderna mellan storstad, stad och landsbygd i Sverige väldigt små. Det gäller centrala mätningar som synen på Sveriges utveckling och inte minst vilka samhällsproblem som är viktigast idag. Kontentan är att årets val sannolikt inte kommer att gå till historien som något stad-land-val.

Närheten till service och beslutsfattande

• Generellt har landsbygdsbor lägre förtroende för svenska myndigheter än övriga grupper, men de individuella mätningarna visar att detta gäller långt ifrån alla institutioner. I frågor om Polis, försvar och kungahus är det istället storstadsbor som utmärker sig med lägre förtroende. För Svenska kyrkan är det boende i städer som har högst förtroende.
• Landsbygden sticker ut i enskilda frågor om närhet till offentlig service ställda 2025 inom ramen för forskningsprojektet "Lokaliseringsutmaningen". Boende på landsbygd anser i högst utsträckning att avstånden till service är för långa och att den egna orten missgynnas. De anser också i lägst utsträckning att utbudet av service har förbättrats över tid.
• Trots minskade gruppskillnader över tid har landsbygdsborna fortsatt något lägre förtroende för svenska politiker och trots viss högerlutning har de också haft lägre förtroende för regeringen under hela mandatperioden. Vidare utmärker de sig också i frågor om EU, där endast hälften av landsbygdsborna har en positiv inställning till unionen att jämföras med 60-70 procent i övriga grupper. Likt nöjdhet med demokratin indikerar dessa bedömningar ett samband mellan missnöje och upplevt avstånd till beslutsfattande.

• Boende på landsbygden har sedan ett par år tillbaka lägre förtroende för grundskolan men är också den grupp som i lägst utsträckning är positiva till ett förstatligande av skolan. Samtidigt är storstadsbor de som är mest missnöjda när de skattar den egna kommunens grundskola och äldreomsorg. Endast 12 procent av boende i Stockholm/Göteborg/Malmö anser att den lokala äldreomsorgen fungerar bra.
• I övrigt syns inga större skillnader vad gäller åsikter om förstatligande. Om något utmärker sig landsbygdsborna som den grupp som i högst utsträckning (59 procent) önskar se ett återförstatligande av postväsendet. 

Mentalitet, kultur och livsstil

• En nyckelmätning i SOM-undersökningarna är tillit. Landsbygdsbor har överlag något lägre tillit till människor i allmänhet, men omvänt något högre tillit till människor i det egna närområdet. Därtill har en betydligt högre andel bland landsbygdsbor än bland övriga tillit till att deras grannar skulle hjälpa dem om de blev sjuka.
• Trots de demografiska skillnaderna är det jämnare än man kan tro vad gäller gudstron. I städer och på landsbygden är 36 procent troende och i storstäderna 33 procent. Det har historiskt varit något vanligare bland landsbygdsbor att vara medlemmar i en religiös organisation men det senaste mätåret syns en ökning både för stads- och storstadsbor och grupperna ligger nu väldigt nära varandra.
• Det finns stora skillnader i såväl kulturutövande som -deltagande och här spelar tillgången till vissa typer av kulturinstitutioner stor roll. Ju större stad man lever i desto mer regelbunden bio- och museibesökare är man. Att gå på rock- eller popkonsert är idag precis lika vanligt bland boende i städer som på landsbygd, men storstadsborna sticker ut som mest frekventa besökare.
• Vad gäller biblioteksbesök ligger stad och storstad på samma nivå men vi ser betydligt lägre andelar och dessutom en minskning över tid för landsbygdsbor. Idag besöker 46 procent av boende i landsbygd/småstad bibliotek någon gång per år eller oftare, på 90-talet var siffran upp emot 65 procent. Landsbygdsbor är också den grupp som läser böcker i lägst utsträckning men denna skillnad har varit stabil över tid.

• Landsbygdsbor är däremot överrepresenterade när det kommer till att vara ute i naturen och att syssla med handarbete/hantverk.
• Svenskarna umgås med vänner i lägre utsträckning idag än på nittiotalet, men minskningen över tid har varit störst på landsbygden. Idag svarar endast 53 procent av landsbygds- och småstadsborna att de umgås med vänner varje vecka eller oftare.
• Boende i storstad upplever sig överlag som något friskare än övriga, vilket sannolikt främst har att göra med att de i regel är något yngre. Däremot finns det inte och har i princip aldrig funnits några betydande skillnader i hur nöjda de olika grupperna är med sina liv.