Även om lärosätesbibliotek har stor betydelse för den högre utbildning och forskning som bedrivs vid svenska lärosäten, är den allmänna kunskapen om denna bibliotekstyp ofta låg.
– Vår upplevelse har länge varit att det finns en stor nyfikenhet bland bibliotekariestudenter på lärosätesbibliotek men att kunskapen många gånger är liten, mycket på grund av att bibliotekarieutbildningarna riktar fokus mot framför allt folkbibliotek och skolbibliotek. Den primära målgruppen för antologin är just bibliotekariestudenter, men också andra som vill öka sin förståelse för lärosätesbibliotek, som personer i ledande ställning vid universitet och högskolor och yrkesverksamma bibliotekarier, säger Katarina Michnik som är en av redaktörerna.
I antologin samlas texter som beskriver skillnaden mellan olika typer av lärosätesbibliotek och de gemensamma utmaningar som biblioteken möter, inte minst genom de förändringar som digitalisering och omställning till öppen vetenskap medför för forskning och högre utbildning. Antologin tar också upp frågor om hur lärosätenas bibliotek ingår i det allmänna biblioteksväsendet tillsammans med folk-, skol- och specialbibliotek samt centrala arbetsuppgifter som undervisning, stöd till forskare och samlingsutveckling.
Författarna representerar en bred erfarenhet av verksamheten vid lärosätesbibliotek, både i roller som personal och ledning vid biblioteken och som användare i form av forskare.
Stöd för forskning och utbildning: lärosätesbiblioteken i Sverige:
1. För forskning och den högre utbildningen – en historisk återblick
Tomas Lidman (tidigare Kungliga biblioteket)
2. Lärosätesbibliotek i det allmänna biblioteksväsendet
Morgan Palmqvist (Göteborgs UB)
3. Lärosätesbiblioteket i sitt lokala sammanhang
Jonas Gilbert (Högskolan i Borås) och Mauritza Jadefrid (Göteborgs UB och Linnéuniversitetet)
4. Tankar om ett lärosätesbibliotek – exemplet Högskolan i Halmstad
Catarina Coquand (Högskolan i Halmstad) och Catta Torhell (Högskolan i Halmstad)
5. Det stora universitetsbiblioteket – exemplet Uppsala universitetsbibliotek
Johanna Hansson (Uppsala UB)
6. Lärosätesbiblioteken i framtiden
Lars Burman (Uppsala UB)
7. Den undervisande bibliotekarien
Linn Bech-Hanssen (Göteborgs UB), Louise Bjur (Göteborgs UB) och Karin Pettersson (Göteborgs UB)
8. Bibliotekarier i forskningsprocesser – möjligheter och utmaningar för professionen
Pieta Eklund (Högskolan i Borås)
9. Varför doktorera som universitetsbibliotekarie?
Hanna Hallnäs (Högskolan i Borås) och Camilla Lindelöw (Högskolan i Borås)
10. Den disputerade forskaren på ett bibliotek i förändring
Jens Eriksson (Uppsala UB) och Börje Dahrén (Uppsala UB)
11. Bibliotek som humanistisk forskningsmiljö
Betraktelser av Sven-Eric Liedman (Göteborgs universitet) och Per Magnus Johansson (Göteborgs universitet)
12. Bibliotek på lärosäten med naturvetenskaplig inriktning och stort fokus på forskning
Maria Haglund (KTH)
13. Öppen vetenskap i ett biblioteksperspektiv
Helena Francke (Göteborgs UB och Högskolan i Borås)
14. Studenters användning och behov av lärosätesbibliotek
Linda Borg (Karlstads UB) och Emil Näslund (Göteborgs UB)
15. Några ord om skapande rum: om konsten att ta ett lärosätesbibliotek in i framtiden
Niklas Ferdinand Carlsson (Linköpings UB)
16. Samlingsutveckling på lärosätesbibliotek
Karin Byström (Uppsala UB) och Andrea Carozzi Bjurström (Göteborgs UB)
17. Handskrifts- och specialsamlingar vid svenska lärosätesbibliotek
Anders Larsson (Göteborgs UB)
18. Förlagens roll och arbetsprocesser idag
Pamela Schultz Nybacka (Södertörns högskola) och Arwid Lund (Södertörns högskola)
Ta del av antologin
Stöd för forskning och utbildning: lärosätesbiblioteken i Sverige
Antologin är publicerad inom Göteborgs universitetsbiblioteks Acta-serie och finns fritt tillgänglig digitalt via: https://gupea.ub.gu.se/handle/2077/82531
Från och med 21 augusti kan enstaka tryckta exemplar beställas via acta@ub.gu.se
