Normer kan hindra elevers lärande i matematik
Lärare kan ge elever återkoppling som visar vad de redan kan, vad de behöver utveckla och hur de kan komma vidare. Men trots att informationen är tänkt att stödja lärandet engagerar den inte alltid elever på det sätt som läraren avsett. Det visar en avhandling från Göteborgs universitet.
Jenny Green har undersökt varför elever engagerar sig på olika sätt i återkopplingssituationer under matematiklektioner. Resultaten visar att normer i klassrummet och elevernas uppfattningar om matematik, matematiklärande och matematikundervisning kan påverka hur de tar till sig lärarens information i återkopplingssituationer.
– Återkoppling i sig garanterar inte lärande. Det avgörande är hur eleverna tar emot, förstår och använder informationen, säger Jenny Green.
Fokus på rätt svar kan bli ett hinder
I matematikklassrummet finns normer för vad som förväntas av eleverna och vad som räknas som ett bra sätt att arbeta i matematikundervisning. Det kan exempelvis handla om föreställningen att matematik framför allt går ut på att snabbt komma fram till rätt svar.
Men när läraren återkopplar information kan syftet vara att eleverna ska reflektera över sina lösningar, förstå sina misstag och utveckla nya strategier. Om det inte stämmer med elevernas uppfattning om vad matematik handlar om kan det bli svårare för dem att använda informationen för att utveckla sina kunskaper.
– I stället för att se bristande engagemang som ett problem hos eleverna visar avhandlingen att det kan handla om hur återkopplingen samspelar med de normer som redan finns i klassrummet, säger Jenny Green.
Ett exempel är att vissa lågstadieelever förväntade sig att läraren skulle visa hur de skulle lösa en uppgift. Men i stället återkopplade läraren med information som uppmuntrade dem att själva hitta och förklara sina lösningar. Det skapade en osäkerhet hos vissa elever, eftersom de var vana vid en annan ansvarsfördelning.
Inställningen till lärande spelar roll
Studien visar också att elevernas inställning till lärande har betydelse. Elever som framför allt vill utveckla sina kunskaper tycks i högre grad använda informationen i återkopplingen på ett sätt som hjälper dem vidare. Detsamma gäller elever som har strategier för att själva planera och följa upp sitt lärande samt anpassa hur de arbetar för att lära sig.
Elever som däremot främst fokuserar på att prestera, visa vad de kan eller jämföra sig med andra kan ha svårare att dra nytta av information i återkopplingen.
Lärare kan behöva ändra fokus
En slutsats är att lärare behöver vara uppmärksamma på vilka föreställningar om matematik och lärande som finns i klassrummet. För att återkoppling ska fungera kan både lärare och elever behöva förändra sina förväntningar på undervisningen.
– En viktig anpassning är att flytta fokus från resultat, som enbart korrekta lösningar, till de matematiska processerna, säger Jenny Green.
Resultaten visar därmed att det inte räcker att ge eleverna information om hur de kan förbättra sina kunskaper. Undervisningen behöver också ge dem förutsättningar att förstå och använda informationen i återkopplingen.
Så gjordes studien:
Avhandlingen bygger på två delstudier med sammanlagt 30 elever: 15 gymnasieelever och 15 elever i årskurs två.
Eleverna fick lösa matematiska problem och ta emot information med syfte att stödja det fortsatta lärandet i återkopplingssituationer. Gymnasieeleverna fick skriftlig information på sina lösningar, medan lågstadieeleverna fick muntlig information från sina lärare under arbetets gång.
Genom intervjuer och, i den andra delstudien, videoobservationer undersökte forskaren hur eleverna uppfattade och engagerade sig i återkopplingssituationerna. Särskilt fokus låg på vad som kunde förklara skillnader i deras engagemang.