Nobelpriset 2025 – enligt våra forskare
Måndagen den 6 oktober inleds årets Nobelvecka. Fram till dess pågår det många diskussioner kring vem eller vilka som kommer tillkännages. Vi har därför frågat några forskare vid Göteborgs universitet vilka insatser de tycker borde uppmärksammas.
Nobelpriset i fysiologi eller medicin
Ka-Wei Tang, adjungerad universitetslektor i infektionssjukdomar
”Inom mitt forskningsfält tumörvirologi finns det två uppenbara kandidater: Yuan Chang och Patrick Moore. De har tillsammans upptäckt två av de åtta virus som vi vet orsakar cancer. En av upptäckterna är ett herpesvirus som bland annat orsakar Kaposis sarkom och det andra är ett polyomavirus som orsakar en ovanlig typ av hudcancer, Merkelcellskarcinom.
Yuan Chang och Patrick Moore studerade patientgrupper som löpte större risk att få cancer på grund av försvagat immunförsvar. Genom att använda sig av sekvenseringstekniker kunde de hitta tidigare okända virus i tumörer från dessa patienter.”
Nobelpriset i fysik
Tom Blackburn, biträdande universitetslektor i fysik
”Jag har personligen alltid velat se Yakir Aharonov eller Michael Berry få Nobelpriset för upptäckterna som bär deras namn, nämligen Aharonov-Bohm-effekten och Berry-fasen. Båda fenomenen har gett oss viktiga inblickar i sambandet mellan kvantmekanik och topologi. Då 2025 är det internationella året för kvantvetenskap och teknik känns det som att tiden är inne.
Men på tal om tid skulle Nobelpriset i fysik i annat fall kunna tilldelas Hidetoshi Katori och Jun Ye för deras utveckling av atomuret ’optical lattice clock’. Det är en typ av klocka som skulle förlora mindre än en sekund om den börjat gå vid Big Bang, för 13 miljarder år sedan, fram till idag.”
Nobelpriset i kemi
Gisela Brändén, professor i biokemi
”Det skulle vara spännande om årets nobelpris handlade om hur elektronöverföringar sker inom biologin. Väldigt många viktiga reaktioner i levande celler är beroende av att elektroner förflyttas på ett kontrollerat sätt, alltså till exakt rätt plats vid exakt rätt tidpunkt. Den här typen av elektronöverföringar driver både fotosyntesen och cellandningen. Ett hett namn i så fall är Harry B. Gray.
En otroligt viktig upptäckt som ligger inom mitt eget forskningsområde strukturbiologi uppmärksammades faktiskt med nobelpriset i kemi förra året. Det handlade om hur man kan förutspå strukturen av olika proteiner med hjälp av en AI-baserad modell tränad på experimentella data. Detta är ett fantastiskt redskap eftersom vi genom att veta strukturen kan förstå hur ett protein fungerar och även designa nya läkemedel om proteinet är inblandat i en viss sjukdom.”
Nobelpriset i litteratur
Alice Duhan, biträdande universitetslektor i franska
”Efter att flera franska författare redan har prisats under de senaste decennierna – Le Clézio, Modiano, Ernaux – tror jag att chansen för ännu en fransk Nobelpristagare i år är liten. Men om det ändå skulle ske hoppas jag på Marie NDiaye, som dessutom var aktuell på årets Bokmässa här i Göteborg.
Marie NDiaye debuterade redan som 17-åring och har sedan dess förnyat både romanen och dramatiken. Hon är en författare med tvetydigheten som kännetecken; hennes verk rör sig mellan realism och det fantastiska och utforskar teman som klass, familjerelationer och utanförskap med språklig skärpa och psykologisk finkänslighet.”
Nobels fredspris
Helena Lindholm, professor i freds- och utvecklingsforskning
”Trots vår geopolitiskt turbulenta tid pågår det viktiga och uthålliga fredssträvanden överallt i världen. Det finns många värdiga mottagare av Nobels fredspris. Personligen skulle jag gärna se FN:s särskilda rapportör för de ockuperade palestinska områdena, Francesca Albanese, tilldelas priset i år.
Francesca Albanese har med mod och uthållighet betonat folkrätten och det internationella systemets ansvar. Detta i relation till det många nu bedömer är ett folkmord i Gaza, och även gällande Israels politik på Västbanken. Jag hoppas framför allt att fredspriset på ett tydligt sätt ges till någon som representerar ett försvar av folkrätt och mänskliga rättigheter.”
Sveriges riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne
Olof Johansson Stenman, professor i nationalekonomi
”Enligt mig bör Thomas Piketty och Emmanuel Saez tilldelas ekonomipriset för sina banbrytande bidrag till både empirisk och teoretisk analys av inkomst- och förmögenhetsojämlikhet. De har utvecklat nya metoder och tillgängliggjort ny data som ökat möjligheterna till jämförelser över tid och mellan länder.
De har också utvecklat teorin för optimal beskattning, det vill säga hur skatt kan tas ut på ett sätt som både är rättvist och effektivt, samt gett praktisk vägledning till politiken. Deras internationella jämförelser och öppna databaser har gjort debatten mer faktabaserad och stärkt förståelsen för hur olika skattesystem kan minska ojämlikheten utan att hämma ekonomisk utveckling.”
