Mer växtbaserad kost krävs – men unga behöver bättre stöd
För att möta både klimatutmaningar och förbättra folkhälsan behöver vi äta mer växtbaserat. Men omställningen kräver kunskap. Det visar en avhandling i kostvetenskap vid Göteborgs universitet, som undersökt vad unga med olika typ av kosthållning i Sverige äter och hur deras näringsintag och näringsstatus ser ut.
– En mer växtbaserad kost kan vara både hälsosam och hållbar, men den behöver vara välplanerad, säger Isabelle Mulkerrins, som skrivit avhandlingen.
I studien, som omfattar 235 personer i åldern 16–24 år, jämförs vegansk, lakto-ovo-vegetarisk, pescetarisk och blandkost. Resultaten visar att unga som äter växtbaserat inte per automatik har sämre näringsintag än allätare. Samtidigt finns det näringsmässiga fördelar och utmaningar med respektive kosthållning.
– På gruppnivå såg vi att även vegansk och lakto-ovo-vegetarisk kost kan ge tillräckligt med de flesta näringsämnen, vilket är i linje med tidigare forskning, säger Isabelle Mulkerrins.
Samtidigt visar resultaten att det ofta förutsätter aktiva val, som att välja berikade livsmedel eller använda kosttillskott.
Få följer kostråden
Trots att många når upp till näringsrekommendationerna framträder tydliga brister i vad unga faktiskt äter. Bara omkring en av tio deltagare åt den rekommenderade mängden på minst 500 gram frukt, grönsaker och bär per dag. Lika få nådde rekommendationen för fullkorn. Även intaget av nötter och frön var lågt, medan få klarade gränsen för saltintag.
– Att många når upp till näringsrekommendationerna betyder dock inte att kosten är optimal. De livsmedelsbaserade kostråden syftar till att minska risken för sjukdom på lång sikt och där visar resultaten tydliga brister.
Olika utmaningar beroende på kost
Studien visar också att det finns specifika näringsmässiga utmaningar kopplade till olika kosttyper. Unga som äter växtbaserat hade högre risk för lågt intag av vissa näringsämnen, som vitamin B12, kalcium och vitamin A. Samtidigt hade de som åt mer animaliska livsmedel oftare ett för högt intag av mättat fett och för lite kostfiber.
D-vitamin var en utmaning i alla kostgrupper. Blodprover visade att flera deltagare hade nivåer som tyder på otillräcklig D-vitaminstatus, särskilt bland veganer. Även resultaten kring jod pekar på möjliga brister, men där behövs större studier för säkrare slutsatser.
Behov av kunskap och vägledning
Enligt Isabelle Mulkerrins indikerar resultaten att det inte räcker att rekommendera en mer växtbaserad kost. För att omställningen ska bli både hälsosam och hållbar krävs mer konkret stöd.
– Unga behöver kunskap och praktiska färdigheter för att kunna sätta ihop välplanerade och näringsrika måltider, särskilt när animaliska livsmedel ersätts med växtbaserade alternativ, säger hon.
Avhandlingen pekar också på behovet av mer specifika kostråd som visar hur olika typer av växtbaserad kost kan komponeras för att bli näringsmässigt adekvata.
Kontakt Isabelle Mulkerrins: isabelle.mulkerrins@gu.se
Text: Ragnhild Larsson
Fakta: Avhandlingen i korthet
• Länk till avhandlingen: Dietary intake, nutritional status, and food literacy competencies among youth adhering to vegan, lacto-ovo-vegetarian, pescatarian or omnivorous diets in Sweden
• Bygger på en studie av 235 personer (78% tjejer) i åldern 16–24 år i Göteborgsområdet som hade följt sin kosthållning i minst sex månader.
• Utgår från behovet av en övergång till mer växtbaserad kost för hälsa och miljö
• Visar att växtbaserad kost kan vara näringsmässigt tillräcklig – om den är välplanerad
• Endast cirka 1 av 10 unga når rekommendationen för frukt och grönsaker, och lika få når rekommendationen för fullkorn.
• Identifierar näringsmässiga utmaningar i alla kostgrupper.
Fakta: Olika typer av växtbaserad kost
• Vegansk kost: Innehåller endast vegetabiliska livsmedel - utesluter alla animaliska livsmedel, som kött, fisk, mejeriprodukter, ägg och honung.
• Lakto-ovo-vegetarisk kost: Innehåller vegetabiliska livsmedel samt mejeriprodukter (mjölk, ost) och ägg, men inte kött eller fisk.
• Pescetarisk kost: Innehåller vegetabiliska livsmedel samt fisk och skaldjur, men inte kött från landlevande djur. Ofta inkluderas också mejeriprodukter och ägg.