Hoppa till huvudinnehåll
Bild
Isberg
Foto: Silje Bergum Kinsten/norden.org
Länkstig

Mediers roll viktig för att kommunicera klimatförändringar

Publicerad

Från lokaljournalistikens demokratiska funktion till polariseringen i klimatdebatten på Twitter. Ny forskning, publicerad av Nordicom vid Göteborgs universitet, belyser hur kunskap om klimatfrågorna formar och formas av dagens kommunikationslandskap.

Den senaste tiden har sett ännu en topp i global medieuppmärksamhet för klimatfrågan. Inte minst efter sommarens skogsbränder som härjat i Kanada, USA och Grekland, de katastrofala översvämningar som drabbat Tyskland och Kina och nya värmerekord som uppmätts runt hela jorden. Om inte förr så blev läget tydligt då IPCC i somras publicerade sin senaste, alarmerande, rapport om planetens tillstånd.

I ett nytt nummer av den vetenskapliga tidskriften Nordic Journal of Media Studies, som publiceras av Nordicom vid Göteborgs universitet, tar forskare utgångspunkt i den pågående klimatkrisen. Artiklarna illustrerar hur klimatfrågorna formar kommunikationslandskapet på olika sätt, från lokaljournalistik till globala plattformar, från bildkonst till vardagsbilder i sociala medier och från klimatförnekande nätverk till politisk klimataktivism.

Den lokala journalistikens avgörande roll

En av studierna som presenteras behandlar hur klimatförändringarna diskuteras i lokala nyhetsmedier i fyra svenska städer som alla strävar efter att vara förebilder i övergången till koldioxidneutralitet: Umeå, Uppsala, Enköping och Växjö.

Resultaten visar att lokalpressen upprätthåller en central demokratisk funktion. Men trots städernas ambitiösa planer på att bli helt klimatneutrala till år 2030 förblir strategierna för hur målen ska uppnås vaga för lokaljournalisterna, och förmodligen också för deras läsare.

− Om tidningsredaktionerna hade utpekade klimatreportrar eller regelbundet avsatte särskilda resurser för miljöområdet, så skulle möjligheterna att rapportera utifrån det lokala perspektivet om denna mycket komplexa globala fråga öka avsevärt, säger docent Annika Egan Sjölander, författare av artikeln och universitetslektor vid institutionen för kultur- och medievetenskaper vid Umeå universitet.

Klimatdebatten på Twitter

Diskussioner kring klimatförändringarna på Twitter lyfts också fram. En studie visar att klimataktivister och klimatskeptiker har en tendens att bara kommunicera med sin egen grupp, och att det finns en tydlig frånvaro av informationsdelning mellan grupperna.

Studien undersöker också vilken typ av tweets som blir virala i klimatdebatterna och finner att det i hög utsträckning handlar om sådant som stärker gruppernas interna gemenskap, och avvisar engagemang utifrån. Dessutom är det stor skillnad i vad som håller ihop de två grupperna. Diskussioner om klimatrörelsen blev virala bland klimataktivister, medan användningen av ociviliserat språk blev virala bland klimatskeptiker.

− Det här får konsekvenser i det bredare sammanhanget, då det avslöjar att tweets med stor viral spridning förvärrar polariseringen i klimatdebatten på Twitter, säger Yan Xia, huvudförfattare och doktorand vid Aalto Universitet.  

Samlar angelägna frågor och utmaningar

I tidskriften diskuteras också många andra angelägna frågor och utmaningar av både väletablerade och yngre forskare, som genom nya metoder och perspektiv erbjuder skarpa utmaningar för medierna, för politiska aktörer och för alla medborgare.

− Att tala om klimatfrågan som en kris belyser inte bara att tiden håller på att bli knapp för effektiva politiska åtgärder, utan också att hotet och osäkerheten som klimatförändringarna för med sig redan har förändrat samhället på alla nivåer, säger Risto Kunelius, professor i medie- och kommunikationsvetenskap vid Helsingfors universitet och en av redaktörerna för numret.

Läs mer:
Nordic Journal of Media Studies: Media and the Climate Crisis, redigerad av Risto Kunelius and Anna Roosvall. Publicerad av Nordicom vid Göteborgs universitet.

Kontakt:

  • Risto Kunelius, professor i medie- och kommunikationsvetenskap, Helsingfors universiteti, e-post: risto.kunelius@helsinki.fi, telefon: +35 840 190 4085
  • Anna Roosvall, professor i medie- och kommunikationsvetenskap, Stockholm Universitet, e-post: anna.roosvall@ims.su.se, telefon: +46 73 396 1220

AV: Mia Jonsson Lindell