Kroppsburen kamera kan både skydda och kontrollera ordningsvakter
Det är idag vanligt att patrullerande ordningsvakter bär kroppskamera. Det är även något som nyss har införts för poliser i yttre tjänst. Men hur kameran egentligen ska användas är fortfarande otydligt. Inom säkerhetsbranschen finns motstridiga sätt att se på och motivera användningen av kroppskamera, visar en forskningsrapport från Göteborgs universitet.
På senare år har ordningsvakter fått allt fler uppdrag att upprätthålla ordning på allmän plats. Att lokal polisiär kontroll tillhandahålls av ordningsvakter snarare än av patrullerande poliser har blivit den nya normen. Det är också unikt för Sverige.
Det utökade ansvaret innebär samtidigt att yrkesgruppen på olika sätt blivit mer utsatt, och det har blivit vanligare att vakterna bär kamera för att dokumentera det som sker under arbetet.
– Ordningsvakters ingripanden har filmats med mobilkameror och spridits, vilket gett upphov till mediala skandaler. I skandalernas kölvatten har vakternas användning av övervåld debatterats, men även deras utsatthet för hot och våld i tjänsten, säger Cecilia Hansen Löfstrand, docent i sociologi.
I en ny rapport undersöker hon, tillsammans med kollegan Christel Backman, konsekvenser av införandet av kroppsburna kameror inom yrkesgruppen. Rapporten bygger på studier där forskarna dels analyserat policydokument, dels intervjuat de berörda aktörerna: ordningsvakterna själva, deras arbetsgivare och personalansvariga, fackliga representanter, bransch- och arbetsgivarorganisationer, säljare av kroppskameror samt en representant från polisen.
Kameran ger ordningsvakterna visst skydd
I de intervjuer som forskarna gjort framkommer att det finns olika, och ibland motstridiga, användningsområden för kroppskameran.
Det som ofta motiverar införandet handlar om att skydda ordningsvakterna mot hot och våld. Personer som förväntas ställa till med oordning kan med kamerans hjälp förmås att avlägsna sig, antingen genom att ordningsvakten faktiskt spelar in, eller genom att låta personer tro att inspelning sker.
Kameran upplevs av ordningsvakterna lugna ned aggressiva personer och fungera avvisande. När hotfulla situationer inte kan undvikas används den i stället för att dokumentera vakternas utsatthet.
– Kameran upplevs av ordningsvakterna lugna ned aggressiva personer och fungera avvisande. När hotfulla situationer inte kan undvikas används den i stället för att dokumentera vakternas utsatthet. Möjligheten att få erkännande som brottsoffer ses som en viktig del i arbetet med att förbättra arbetsmiljön inom branschen, säger Christel Backman.
Kameran har också blivit ett sätt för vakterna att praktiskt hantera misstro och ifrågasättanden från allmänheten.
– Den kan användas för att motbevisa anklagelser om felaktig eller brottslig tjänsteutövning. Det förekommer också att dold inspelning används mot grupper som inte erkänner ordningsvakter som legitim ordningsmakt, säger Christel Backman.
Arbetsgivaren kan övervaka anställda
Men kameran har inte bara positiva effekter på ordningsvakternas arbetsmiljö. I rapporten visar forskarna att vissa arbetsgivare förespråkar kroppskameror som ett sätt att kontrollera de anställda genom att hålla dem ansvariga för deras handlande och disciplinera dem.
Det finns en oro bland ordningsvakter för hur arbetsgivare och rättsväsendets aktörer ska tolka deras ageranden inspelade med kroppskameran.
– Det finns en oro bland ordningsvakter för hur arbetsgivare och rättsväsendets aktörer ska tolka deras ageranden inspelade med kroppskameran, säger Cecilia Hansen Löfstrand.
Vakter som inte vill bära kamera kan även bli misstänkliggjorda av chefer och kollegor eftersom det kan tolkas som att de har något att dölja. Forskarna har också sett att kameran kan bli ett sätt för arbetsgivaren att spara pengar, i de fall en anställd utrustad med kamera anses kunna göra det arbete som tidigare gjordes av två medarbetare.
En balans mellan kontroll och omsorg
Även om teknologin införs med den bästa av intentioner – exempelvis för att skydda mot hot och våld – går det enligt forskarna aldrig på förhand att veta vilka syften som styr användningen i praktiken eller vilka användningsområden som utvecklas över tid.
– Införandet av övervakningsteknologi sker alltid i spänningen mellan kontroll och omsorg, säger Christel Backman.
De menar att säkerhetsbranschen och i förlängningen lagstiftarna bör vara vaksamma på utvecklingen, speciellt kring hur kroppskameran används i brottsbekämpande syfte.
– Att som ordningsvakt till exempel samla bevis för en eventuell framtida polisutredning genom dolda ljud- och bildupptagningar är tveksamt ur både ett etiskt perspektiv och ett rättssäkerhetsperspektiv, säger Cecilia Hansen Löfstrand.
Digital publicering: Patrullerande ordningsvakt: kroppskamera för skydd, kontroll och brottsbekämpning
Kontakt:
Cecilia Hansen Löfstrand, docent i sociologi, e-post: cecilia.lofstrand@socav.gu.se
Christel Backman, docent i sociologi, e-post: christel.backman@socav.gu.se
Rapporten är resultatet av forskningsprojektet Bärbara kroppskameror: implikationer för väktares och ordningsvakters arbetsmiljö som finansierats av AFA Försäkring. Inom projektet har forskarna även publicerat tre vetenskapliga artiklar:
Organizational legitimation of body-worn camera use in the Swedish private security industry (Cecilia Hansen Löfstrand & Christel Backman, 2022)
Representations of Policing Problems and Body-Worn Cameras in Existing Research (Christel Backman & Cecilia Hansen Löfstrand, 2021)
Control or protection? Work environment implications of police body- worn cameras (Cecilia Hansen Löfstrand & Christel Backman, 2021)