Klimatpolitik och hållbart skogsbruk i prisbelönta uppsatser

Evelina Utterdahl och David Staxler är två av de fem studenter vid Göteborgs universitet som i år tilldelas GUSTA-priset. Båda tillhörde den första årskullen på Kandidatprogrammet i hållbar utveckling, samhällsförändring och klimatomställning vid Institutionen för globala studier och tog examen i juni 2026.

För Evelina som drömmer om att bli forskare betyder priset mycket.

– Otroligt mycket! Dels är det en bekräftelse på att jag är kapabel att skriva en bra uppsats. Men kanske framför allt att de frågor som jag tycker är så viktiga också uppmärksammas av andra. Det gör mig väldigt glad och jag hoppas att fler blir nyfikna på att lära sig mer om dem.

Även David är glad över utmärkelsen.

– Det är ett fantastiskt kvitto på den tid man lagt på planering, logistik och utförande. Det är också roligt att någon tagit sig tid att läsa min kandidatuppsats och att få träffa övriga vinnare av GUSTA!

Evelina Utterdahl: Får urfolks kunskap påverka klimatlösningarna?

I sin uppsats har Evelina undersökt hur urfolks kunskap och perspektiv ges utrymme i en av FN klimatpanels (IPCC) rapporter om åtgärder mot klimatförändringarna.

Bild

Vad handlar din uppsats om?

– Jag gjorde en feministisk kritisk diskursanalys av en av IPCC:s sammanfattande rapporter för beslutsfattare. Efter flera decennier av globalt samarbete fortsätter utsläppen att öka, och kraven på att börja lyssna på och lära oss av de ursprungsfolk som lever i balans och ömsesidig relation med resten av naturen har ökat världen över. IPCC har plockat upp detta och ökat hur mycket de refererar till ursprungsfolk och ursprungsfolks kunskap. I min uppsats undersöker jag hur två olika världsbilder kan samexistera i samma rapport: en där människan ses som separerad från naturen, och en, som många ursprungsfolk lever efter, där människan är en obrytbar del av naturen.  

– Eftersom just denna sammanfattningsrapport är ett av de viktigaste dokumenten policymakers har att utgå ifrån i hur vi ska åtgärda klimatförändringarna, spelar det stor roll vilka slags lösningar de lyfter fram, och vilka som inte lyfts fram. 

Vad är det viktigaste du kom fram till?

– Att ursprungsfolk och deras kunskap enbart lyfts fram när de kan bidra till de teknologiska lösningar som redan pekats ut som nödvändiga. Ingenstans i rapporten finns det utrymme för dem att säga emot eller avvisa dessa lösningar.

– Att inkludera fler röster och perspektiv har inget syfte om de inte får möjlighet att utmana de lösningar och handlingar som redan ligger på bordet.

Bild

Vilket råd skulle du ge till studenter som snart ska skriva sin egen uppsats?

– Skriv om någonting där du har frågor som du är genuint intresserad av att få svar på, samtidigt som du måste vara öppen för att svaret kanske inte är vad du anar. Var också öppen för att ändra dina forskningsfrågor under processen. Jag gjorde det själv när jag upptäckte ett mer intressant fokusområde. Det blev mer arbete, men så mycket bättre, roligare och mer intressant.

– Läs gärna på om lite kringliggande ämnen som kanske inte nödvändigtvis kommer med i uppsatsen, men som ändå relaterar till den. Då får du bättre förståelse för hur ditt ämne hänger ihop med annat. 

– Och om du som mig tycker det är lättare att läsa och anteckna på papper än dator, skriv ut och förvara dina källor i en pärm!

David Staxler: Hållbart skogsbruk i Slovenien

David reste till Slovenien för att undersöka hur landets regelverk för hållbart skogsbruk upplevs av dem som arbetar med skogen.

Bild

Vad handlar din uppsats om?

– Slovenien arbetar med ett ekosystembaserat skogsbruk som efterliknar naturliga processer i skogen och strävar efter att stärka den biologiska mångfalden samtidigt som skogen brukas. Min uppsats undersöker hur olika grupper av skogsbrukare upplever de regelverk som styr skogsbruket och i vilken grad de upplever att de kan delta och påverka utformningen av dem, säger David Staxler. 

– Jag fascineras över hur bristfälligt det svenska skogsbruket är ur ett hållbarhetsperspektiv och ville därför undersöka och kritiskt granska ett system som aktivt strävar efter hälsosamma skogar parallellt med skogsbruk. Jag hade även en ambition om att förstå hur europeiska regelverk uppfattas från ett lokalt perspektiv. 

Vad är det viktigaste du kom fram till?

– Resultaten tyder på att uppfattningen om regelverken skiljer sig mellan privata och statliga skogsbrukare. Privata skogsbrukare upplever generellt mindre friktion gentemot regelverken och en bättre relation till myndigheterna. De statliga skogsbrukarna upplever större svårigheter, framför allt kopplade till ekonomiska intressen.

– En intressant insikt är att statliga skogsbrukares missnöje varken handlar om bristfällig kommunikation från myndigheterna eller bristen på möjligheter att delta i utformningen av dessa regelverk, utan främst upplevelsen av att egna åsikter inte speglas i själva resultaten av dessa processer.

Vilket råd skulle du ge till studenter som snart ska skriva sin egen uppsats?

– Se uppsatsskrivandet som en lärandeprocess. Det kan vara en krokig process som är klurig att navigera i när man inte har skrivit en akademisk uppsats tidigare. Var inte rädd för att ta hjälp av din handledare! Om du har möjlighet rekommenderar jag också att skriva uppsatsen i en ny miljö, eftersom jag upplever att det bidrar till matnyttig livserfarenhet. 
 

Av: Linda Genborg