Bild
Grönsallad
Foto: Pixabay
Länkstig

Kan man odla utan bekämpningsmedel?

Vi pratade med Julia Osterman, forskare vid Göteborgs universitet och knuten till FRAM, Centrum för framtidens kemiska riskanalyser och styrning, om bekämpningsmedel, mördarsniglar och biologisk mångfald. Enligt henne kan ett mer naturvänligt sätt att odla bidra till både friskare och mer hållbara trädgårdar.

Många upplever problem med skadedjur och använder bekämpningsmedel. Vilka konsekvenser kan det ha?

– Jag känner verkligen igen problemet eftersom jag älskar trädgårdsodling och ofta stöter på samma utmaningar. Min grönkål äts upp av kålfjärilslarver, salladen försvinner på grund av sniglar och jordgubbarna plockas snabbt av skator. Ibland känns det som att det knappt blir något kvar till mig själv.

– Men som hobbyodlare är det viktigt att komma ihåg att odlingen främst är just en hobby och inte vår försörjning. För lantbrukare ser situationen helt annorlunda ut eftersom deras inkomster är beroende av skördarna. Även om jag ibland känner mig frestad att använda bekämpningsmedel väljer jag att avstå, eftersom de också kan skada andra organismer än de skadedjur man vill bli av med.

– Bekämpningsmedel är utvecklade för att döda skadegörare men de påverkar ofta många andra arter samtidigt. Ett insektsmedel som används mot en skadeinsekt kan, till exempel, också skada viktiga pollinatörer, som vilda bin och fjärilar.

– Det kan också hjälpa att se trädgården ur ett annat perspektiv, vi delar den med många andra organismer. Växterna vi odlar ger inte bara mat åt oss människor utan också åt djurlivet. Larverna hos den vackra makaonfjärilen (Papilio machaon) lever, till exempel, på fänkål innan de förvandlas till en av våra mest spektakulära fjärilar.

Många ser mördarsniglar som ett stort problem. Finns det något sätt att bli av med dem utan att använda skadliga kemikalier?

– De är verkligen min mardröm! Jag är absolut ingen expert på området men det jag brukar göra är att plocka dem för hand i skymningen och leta under träplankor eller andra skyddade platser, där de gärna gömmer sig under dagen. 

– Ett annat sätt är att plantera växter som sniglar tycker extra mycket om, till exempel, tagetes, som kan fungera som en slags ”fångstväxt” och locka bort dem från känsligare grödor som sallad. En viktig strategi är också att börja samla sniglar tidigt på säsongen innan de hinner föröka sig och bli fler.

– Jag är säker på att det finns många fler sätt att hantera sniglar utan att använda bekämpningsmedel och ofta är det mest effektivt att kombinera flera olika metoder.

Om man vill undvika att använda bekämpningsmedel, går det att förebygga skadedjur på andra sätt?

– Absolut! Ett enkelt sätt att skydda grönkål från kålfjärilslarver är att täcka plantorna med nät så att fjärilarna inte kan lägga ägg på dem. När det gäller jordgubbar och skator finns också ett smart knep: att måla små stenar röda och lägga dem bland plantorna. Då vänjer sig skatorna vid att de röda “jordgubbarna” inte går att äta och kan därför låta de riktiga bären vara när de mognar.

Vad är biologisk mångfald och varför är det viktigt?

– Biologisk mångfald handlar om variationen av liv omkring oss, till exempel, olika arter av växter, djur, svampar och mikroorganismer, men också de livsmiljöer och ekosystem som de tillsammans bildar. Den biologiska mångfalden är viktig eftersom den hjälper ekosystem att fungera och vara motståndskraftiga. En artrik trädgård är ofta bättre på att naturligt hålla skadedjur i schack, pollinera grödor och blommor, förbättra jordhälsan, hålla kvar vatten och klara miljöförändringar som torka eller sjukdomsutbrott. Om en trädgård, till exempel, har många olika blommande växter kan den ge mat åt fler vilda bin och andra pollinatörer under hela säsongen.

– I trädgården kan man gynna biologisk mångfald genom enkla åtgärder, som att plantera olika inhemska och pollinatörsvänliga växter, undvika bekämpningsmedel, låta vissa områden vara lite vildare eller skapa livsmiljöer som högar av död ved, dammar eller blommande ängar. Även små trädgårdar och balkonger kan bli värdefulla fristäder för insekter och fåglar i stadsmiljöer.

– På lång sikt är biologisk mångfald viktig inte bara för naturen i sig, utan också för människors välbefinnande, livsmedelsproduktion och de friska ekosystem som vi är beroende av varje dag.

Vilka växter passar bäst i svenska odlingszoner och varför är det viktigt för biologisk mångfald?

– Växter som är anpassade till det lokala klimatet och de förhållanden som finns på platsen fungerar oftast bäst i svenska odlingszoner. Eftersom Sveriges klimat skiljer sig mycket mellan landets olika delar, från mildare kustklimat i söder till betydligt kallare områden i norr, är det viktigt att välja tåliga växter, som trivs naturligt där de planteras. Det gör odlingen mer hållbar och lättare att lyckas med.

– Inhemska växter och äldre trädgårdsväxter är ofta extra värdefulla i svenska trädgårdar. Det kan, till exempel, vara sälg (Salix), rönn (Sorbus aucuparia), hagtorn (Crataegus), ljung, klöver, timjan och olika ängsblommor som klint. Eftersom de är anpassade till svenska förhållanden fungerar de bra som både föda och livsmiljö för många insekter, fåglar och andra djur. Växter som blommar tidigt på året är särskilt viktiga för pollinatörer, som vaknar på våren, medan sent blommande arter ger mat längre fram under säsongen.

– Valet av växter spelar stor roll för den biologiska mångfalden. Trädgårdar som mest består av exotiska prydnadsväxter med lite pollen och nektar ger ofta betydligt sämre förutsättningar för pollinatörer och andra insekter än trädgårdar med varierade, blommande och lokalt anpassade växter.

– Samtidigt är variation i sig viktigt för den biologiska mångfalden. En trädgård med träd, buskar, blommande växter, marktäckare och områden som får växa lite friare skapar många olika livsmiljöer. Genom att välja växter som passar den lokala odlingszonen minskar också behovet av bevattning, gödsel och bekämpningsmedel, vilket gör trädgården både mer tålig och mer miljövänlig.

Om du bara fick ge ett råd till någon som vill odla hållbart hemma, vad skulle det vara?

– Om jag bara fick ge ett enda råd skulle det vara att försöka arbeta med naturen istället för mot den. Det handlar om att skapa en trädgård med variation och att inte känna att allt måste vara perfekt och kontrollerat hela tiden.

– Trädgårdar med många olika blommande växter, buskar, träd och lite mer ”vilda” partier blir ofta mer motståndskraftiga. De gynnar också pollinatörer, fåglar och nyttiga insekter som hjälper till att hålla skadedjur i balans. Samtidigt förbättras jordhälsan och behovet av bekämpningsmedel, gödsel och mycket bevattning minskar.

– Även små saker kan göra stor skillnad, som att plantera blommor som lockar pollinatörer, låta löv ligga kvar eller låta en del av gräsmattan växa lite friare. Hållbar trädgårdsodling handlar ofta mindre om perfektion och mer om att skapa balans och ge plats åt livet runt omkring oss.

Vill du veta mer om invasiva arter?