Bild
Plantering av valnötter i pallkragar med jord
Plantering av valnötsträd ihop med Matskog
Länkstig

Kan Göteborg bli självförsörjande på mat?

I ljuset av klimatförändringar, minskad biologisk mångfald och sårbara globala leveranskedjor väcks alltmer akuta frågor om framtidens livsmedelsförsörjning. I sitt masterprojekt Rehearsing Resilience undersöker HDK-Valand-studenten Kata Virág hur design, stadsodling och lokala gemenskaper skulle kunna hjälpa städer att bli mer resilienta.

Kata Virágs masterprojekt utforskar hur design kan hjälpa städer att bli mer motståndskraftiga inför klimatförändringar och framtida matbrist. I designprojektet Rehearsing Resilience, som utvecklats inom masterprogrammet Embedded Design på HDK-Valand, föreställer hon sig hur Göteborg skulle kunna se ut om lokal matproduktion blev en naturlig del av stadslivet.

En person håller upp en broschyr med texten "In case the carrot cake becomes critical"
Omarbetad version av broschyren Om krisen eller kriget kommer.

Projektet tar inspiration från Matskog, en gräsrotsrörelse i Göteborg som planterar nötträd i offentliga miljöer för att försörja framtida generationer. Genom att använda Matskogs vision som spekulativt material undersöker Virag hur enkla praktiker som odling, frösparande och urban matproduktion kan hjälpa människor att förbereda sig för ekologiska och samhälleliga förändringar.

– Sverige är idag självförsörjande på ett fåtal råvaror, bland annat morötter, spannmål som vete, korn och havre, ägg och socker – som råkar vara några av ingredienserna i en morotskaka. Men det räcker inte för att hantera störningar i de globala leveranskedjorna. Även om vi producerar stora mängder av dessa livsmedel är vi beroende av import av exempelvis utsäde, gödningsmedel och bekämpningsmedel, säger Kata Virág.

Inte bara en hobby

Hennes arbete kommer i en tid då frågor om livsmedelssäkerhet och ekologisk resiliens blir alltmer angelägna. Men resiliens handlar inte bara om praktisk beredskap, utan också om relationer, föreställningsförmåga och kollektivt lärande.

– Vi behöver platser där vi kan öva på andra sätt att leva och relatera till varandra och vår omgivning. Att odla mat är inte bara en hobby. Det lär oss tålamod, omsorg och uppmärksamhet – egenskaper som också är nödvändiga för samhällsförändring.

Bild på ett grönt fiktivt trädplanteringskit
Trädplanteringskit som i framtiden kanske skulle kunna skickas ut till alla nyblivna föräldrar?

Projektet undersöker också odling som en politisk handling. Genom att odla mat lokalt kan människor återta inflytande över hur maten produceras och samtidigt minska beroendet av industriella system där ekonomisk vinst prioriteras framför ekologisk hälsa. Virág menar att design kan spela en viktig roll i sådana omställningar.

– Jag tror att vi bara kan skapa de framtider som vi kan föreställa oss. Design kan hjälpa oss att pröva nya sociala normer, skapa nya berättelser och göra alternativa sätt att leva möjliga att föreställa sig.

Börja i liten skala

I hennes vision av framtidens Göteborg fångar växthus på tak upp spillvärme, mat odlas i övergivna stadsmiljöer, grannar odlar tillsammans och stormarknader ersätts av lokala marknader där människor känner dem som producerat maten. Offentliga ytor återtas från biltrafik och omvandlas till miljöer som gynnar både människor och biologisk mångfald.

Även om vissa av idéerna kan låta utopiska påpekar Virág att mycket redan existerar i liten skala i dag.

– Jag tror att samhällsförändring ofta börjar i vardagliga praktiker. Många människor experimenterar redan med sådana sätt att leva – ofta trots motstånd.

Som ett första steg uppmuntrar hon människor att börja i liten skala.

– Om du har plats för några krukor, köp kulturarvsfrön från lokala producenter som Nordfrö eller Runåbergs Fröer och plantera dem. Spara fröerna efter skörden och använd dem igen nästa år.