IT-humanisten Emma bytte Lindholmen mot Hongkong

Den perfekta mixen. Så beskriver Emma Carlsson, 24 år, systemvetarprogrammets inriktning mot både IT, människa och organisation. Efter utbytesstudier i Hongkong jobbar hon nu med sin kandidatuppsats.

– Jag är inte superteknisk på något sätt men jag är intresserad av IT och datorer. Och människor. Först tänkte jag läsa systemvetenskap i Lund men programmet där var mer inriktat på matte och programmering.

Emma Carlsson förklarar varför hon valde att flytta från Malmö för att läsa vid Göteborgs universitet. Det var systemvetarprogrammets koppling mellan it och människor som fick henne att bestämma sig för att lägga tre års studier i Göteborg.

Vad hon ska göra efter att hon tagit sin examen är inte bestämt än. Först gick tankarna mot en masterutbildning i IT och lärande, men efter att ha besökt IT-arbetsmarknadsdagen GÖSTA på Lindholmen under våren blev hon allt mer lockad av att istället söka jobb.
– Många systemvetare börjar som IT-konsulter efter sin utbildning. Så blir det antagligen för mig också men på sikt vill jag gärna jobba inom skola, vård eller omsorg med fokus på IT. Utbildningen är bred så vi har möjlighet att hamna vart vi vill. Det är både en stor frihet och ett dilemma, säger hon.

Långt bort från Sverige
Intresset för människor är påtagligt. Som utbytesstudent vid The Chinese University of Hongkong höstterminen 2017 valde Emma bort kurser som direkt relaterade till sin utbildning hemma i Göteborg. Istället valde hon att läsa humanistiska kurser i antropologi, sociologi och genusvetenskap som komplement till de IT-relaterade kurserna inom systemvetarprogrammet i Sverige.
– Antropologikurserna hjälpte mig verkligen att förstå den kulturen jag befann mig
i. Samtidigt fick vi i sociologikurserna möjlighet att reflektera mycket över våra egna upplevelser och jag blev medveten varför jag beter mig på ett visst sätt, både som människa och som kvinna. Det var riktiga aha-ögonblick beskriver Emma.

Nu i efterhand känns utlandsstudierna självklara med nya vänner från världens alla hörn och ett kulturellt miljöombyte. Men det var långt ifrån givet att det överhuvudtaget blev någon resa. De praktiska och logistiska delarna med att fixa boende, hyra ut lägenheten i Göteborg, ordna visum, beställa resa och välja kurser kändes från början övermäktiga. Sista dagen innan ansökan skulle vara inne fick hon till slut iväg en lista på önskvärda utbytesorter till Göteborgs universitets internationella center.

– När jag väl bestämt mig för att åka ville jag komma lång bort ifrån Sverige, jag ville ha kulturskillnaden och slippa möjligheten att kunna resa hem var och varannan helg. Så jag satte först Singapore och sen Hongkong på listan. Sen gick det som det gick, säger hon.

Första gången i Asien
Som ny student i Hongkong, och för första gången i Asien, upplevde Emma att hon blev väl omhändertagen. Ett utvecklat välkomstprogram och regelbundna aktiviteter på helger och kvällar tillsammans med lokala studenter från Kina och Hongkong fick utbytesstudenter från hela världen att slappna av och känna sig någorlunda som hemma så att studierna inte skulle bli lidande.

– En av de stora skillnaderna jämfört med att plugga i Sverige var studietakten, som var betydligt högre och rullade på med fem parallella kurser i stora klasser med regelbundna inlämningar, salstentor och seminarier. Sen var närvaron av andra människor påtaglig. Jag hade folk runt omkring mig hela tiden, både på dagarna i skolan och hemma på kvällarna. Jag bodde i ett litet rum på campus som jag delade med två kinesiska studenter där vi hade var sitt skrivbord, var sin säng och garderob. Korridorsköket delade vi med boende i andra rum. Det var väldigt ovant till en början och en stor skillnad jämfört med att bo i en egen lägenhet på Hisingen, minns Emma.

Framtiden
I december var utbytesterminen över och sista terminen på programmet med uppsats planeras. Ämnet för uppsatsen är inte bestämt.
– Vi funderar på att undersöka hur gamification används i skolan eller på en arbetsplats och analysera det ur ett etiskt perspektiv. Vi får se var det landar. Min uppsatskompis var på utbyte i Japan och har stannat kvar där och vi har inte hunnit diskutera igenom vårt upplägg än. Personligen vill jag stanna kvar i Göteborg efter att jag gått färdigt programmet eftersom jag fått bra kontakt med flera företag i stan och företagen vet vad vi gjort inom programmet och vad vi har lärt oss. Det känns som en stor trygghet, säger hon.