Forskarskolan FUDEM, som har sitt säte vid Institutionen för kulturvetenskaper, har som ambition att undersöka populismens konsekvenser för demokratin i tider av kris. Forskarskolan är tvärvetenskaplig och samlar flera humanistiska ämnen, däribland etnologi, genusvetenskap, kulturstudier och musikvetenskap. Med och doktorander från sex svenska lärosäten utgör forskarskolan ett omfattande nationellt nätverk.
Nu ger nya forskningsmedel FUDEM utökade möjligheter att utveckla tätare internationella samarbeten.
I januari 2026 arrangerar FUDEM en internationell workshop på Göteborgs universitet som möjliggjorts genom medel från Riksbankens Jubileumsfond. Initiativtagare är FUDEM:s projektledare och koordinator Olga Sasunkevich, universitetslektor i genusvetenskap vid Göteborgs universitet.
– Nu får vi möjligheten att stärka vår nationella profil och kompetenser i en internationell omgivning, säger hon.
Workshopen inleds den 14 januari 2026 med en publik keynote-föreläsning av Mercedes Barros, verksam vid det argentinska forskningsrådet CONICET.
Det är ingen tillfällighet.
– Eftersom populistisk politik överskrider gränserna mellan det globala nord och syd, och mellan väst och öst, anser vi att det latinamerikanska perspektiv är helt centralt, säger Olga Sasunkevich. Dessutom har en stor del av teoribildningen kring populism och demokrati sitt ursprung i den här regionen.
Mycket av den etablerade forskningen om populism är inriktad på storpolitik, politiska partier och inte minst starka personligheter som Trump, Bolsonaro och Orbán.
Enligt Olga Sasunkevich ska workshopen snarare möjliggöra en forskningssatsning som ger nya perspektiv på populism utifrån en humanistisk infallsvinkel. Det handlar om att förstå hur populistiska idéer formas och sprids i vardagsnära sociala sammanhang, samt inom områden som kultur och utbildning.
Fyra teman ska belysas under workshopen:
- Hur populistiska idéer talar till våra känslor, stärker känslan av gemenskap och uttrycks genom språk, musik och bilder.
- Hur populistiska idéer bygger på föreställningar om ”sunt förnuft” som både kan leda till misstro mot forskning och skapa grogrund för konspirationsteorier.
- Hur populistisk politik formas i vardagen – i hemmet, skolan och på arbetsplatser.
- Hur populism ofta beskrivs som en kris för demokratin, samtidigt som det är viktigt att undersöka vilka nya former av motstånd och alternativa sätt att tänka om demokrati som kan växa fram.
– Vi menar att det är omöjligt att förstå det nuvarande politiska läget utan att noggrant undersöka konst, kultur och vardagliga praktiker, säger Olga Sasunkevich. Vi vill förstå både större samhälleliga och politiska men framför allt kulturella förändringar som gör det möjligt för odemokratiska ledare att ta makten via demokratiska processer.
Ambitionen är att det internationella nätverket tillsammans ska ingå långsiktiga samarbeten, arbeta fram gemensamma publikationer och tillsammans skapa nya forskningsansökningar. Det ger särskilt forskarskolans doktorander tillfälle att knyta internationella kontakter.
– Vi vill hitta nya strategier för att bemöta auktoritära strömningar i samhället. Och lägga grunden för ett nytt tvärvetenskapligt perspektiv på populistisk politik, säger Olga Sasunkevich.
Av: Erik Pedersen
