I avhandlingen “Alternative, Mainstream, and Everything in Between: Information-Seeking Repertoires in Prolonged Crises” analyserar hon hur de fyra vågorna av COVID-19-pandemin, från april 2020 till april 2021, påverkade svenskarnas användning av traditionella nyhetsmedier, alternativa mediekanaler och personliga nätverk i deras försök att förstå vad som hände under perioden.
Ett nytt begrepp för informationssökande i ett medielandskap med stora valmöjligheter
Studien introducerar begreppet ”information-seeking repertoire”, som avser den aktiva process där individer söker information från flera källor genom att kombinera traditionella medier, alternativa kanaler och information från personliga kontakter. De källor som ingår i dessa ”iinformation-seeking repertoires” kan omfatta myndighetswebbplatser och nyhetsorganisationer, sociala medieplattformar, alternativa mediekanaler samt samtal med vänner eller familj – och varje källa fyller en specifik funktion i hur individer försöker förstå en kris.
– För att verkligen förstå hur publiker reagerar i kriser behöver vi publikorienterad forskning som undersöker hur individer tar del av krisrelaterad information i dagens medielandskap med stora valmöjligheter, där människor sannolikt kombinerar både officiella och alternativa nyhetskällor. Min avhandling syftar till att bidra till denna förståelse genom att undersöka hur individer kombinerar olika informationskällor i sitt sökande efter information, säger Sofia Johansson.
Att analysera informationssökande genom krisens olika faser
Till skillnad från tidigare forskning som ofta fokuserat på en enskild tidpunkt följer Johanssons studie informationssökandet genom flera faser av pandemin. Med hjälp av longitudinella data och avancerad statistisk modellering analyserar hon hur människors repertoarer förändrades i takt med att den upplevda hotnivån steg och sjönk.
Hon undersöker även hur känslor som ilska och oro påverkade informationssökandet. Resultaten visar att både känslor och tillit var betydelsefulla faktorer. Under perioder med hög upplevd hotnivå tenderade arga och oroliga individer att bredda sina repertoarer genom att inkludera ytterligare källor. Samtidigt stabiliserade tillit informationssökandet: personer med hög institutionell tillit vände sig huvudsakligen till officiella och etablerade källor, medan individer med låg tillit behöll en bred repertoar som omfattade både mainstream- och alternativmedier. Dessutom var individer med måttliga nivåer av tillit mest benägna att inkludera nya källor när hotet ökade.
Prisbelönt forskning
En av avhandlingens artiklar, “From low threat to high threat: a latent transition analysis of information-seeking repertoires during prolonged crises”, tilldelades Best PhD Paper Award av Crisis Communication Think Tank för dess innovativa angreppssätt för att studera informationsbeteenden under osäkra och föränderliga förhållanden.
Insikter för framtida kriskommunikation
Johanssons slutsatser sträcker sig bortom pandemin och visar hur kunskap om informationssökande kan användas för att utveckla mer effektiva strategier för kriskommunikation. Hon framhåller att informationssökande repertoarer har en dubbel natur: de är relativt stabila över tid, men samtidigt känsliga för kontextuella förändringar under en långvarig och skiftande kris.
Det traditionella sättet att sprida information via officiella kanaler kan därför vara otillräckligt för att nå individer med breda repertoarer och/eller låg institutionell tillit. Kommunikatörer kan exempelvis behöva bemöta alternativa och konkurrerande perspektiv som dessa individer exponeras för. Samtidigt betonar Johansson att breda repertoarer inte bör betraktas som något i grunden negativt, eftersom de också kan bidra till mer informerade beslut. För att utveckla praktiskt användbara och generaliserbara rekommendationer krävs därför fortsatt forskning om varför, när och för vilka ett brett informationssökande kan bli problematiskt.
Avhandlingen handleddes av Nicklas Håkansson och Orla Vigsø och försvarades vid JMG, Göteborgs universitet, i november 2025.
Läs avhandlingen här.
Text: Luiza Lafuente dos Santos
