Hur kan digital teknik bidra till en hållbar återgång i arbete?
Forskare ska tillsammans med vården och andra samhällsaktörer undersöka hur digitala verktyg kan göra återgången till arbete efter långvarig sjukskrivning enklare och mer hållbar.
Intervju med Alexandra Weilenmann och Aleksandre Asatiani, verksamma vid Institutionen för tillämpad informationsteknologi, som är aktiva vid det nya tvärvetenskapliga forskningscentrumet UGot ReWork.
Vad är den viktigaste frågan som UGot ReWork försöker besvara?
– Forskningscentrumet fokuserar på hur vi kan skapa bättre och mer hållbara förutsättningar för människor att återgå i arbete efter en längre sjukskrivning på grund av muskuloskeletala besvär eller psykisk ohälsa. Tillsammans med centrala aktörer inom primärvården och socialförsäkringssystemet utvecklar vi lösningar som kan stödja den här processen. Ambitionen är att ta ett helhetsgrepp om frågan. Forskningscentrumet samlar ledande forskare från flera olika områden, från medicin till digitalisering.
Vid Institutionen för tillämpad IT leder vi ett arbetspaket som undersöker hur digitala verktyg kan underlätta eller försvåra återgången i arbete. Vi studerar hur sjukskrivna använder digital information, appar, självskattningsverktyg och AI-baserade tjänster när de försöker hitta tillbaka till arbetslivet. Vi tittar också på hur dessa verktyg påverkar deras syn på hälsa, arbetsförmåga, återhämtning och nästa steg.
Vi kommer också att undersöka hur digitala kommunikations- och samordningsverktyg används mellan individen, arbetsgivaren, hälso- och sjukvården, företagshälsovården och aktörer inom socialförsäkringssystemet. Utifrån dessa kunskaper ska vi tillsammans utveckla och utvärdera digitala lösningar som hjälper människor att navigera sin återgång till arbete och samtidigt förbättrar kommunikationen och samordningen mellan de olika aktörerna.
Varför behövs mer forskning om återgång i arbete?
– Långtidssjukskrivning är ett ständigt samhällsproblem. Muskuloskeletala besvär och psykisk ohälsa är de vanligaste orsakerna till längre sjukskrivningar, det vill säga sjukskrivningar som varar i 60 dagar eller mer. Ju längre en person är borta från arbetet, desto svårare blir det ofta att återgå. Risken för återfall efter en första återgång ökar också, vilket kan leda till ännu längre sjukskrivningar.
Det finns mycket forskning om behandlingar som lindrar symtomen vid de bakomliggande tillstånden, men dessa insatser har begränsad effekt när det gäller att skapa en långsiktigt hållbar återgång till arbete.
Vi behöver därför ett mer systematiskt angreppssätt som inte enbart fokuserar på medicinsk behandling, utan ser till hela systemet. Primärvård, företagshälsovård, arbetsplatsens förutsättningar, individuella faktorer och den digitala tekniken som kan påverka återgången till arbete.
Vem påverkas mest av de här frågorna?
– De som påverkas mest är naturligtvis de personer som ska återgå i arbete efter en sjukskrivning. Men det här är också en bred samhällsfråga. Långtidssjukskrivningar påverkar hälso- och sjukvården, socialförsäkringssystemet och arbetsgivare.
Det ligger i allas intresse att skapa arbetsmiljöer som förebygger sjukskrivningar när det är möjligt, och att de system som finns ger rätt stöd när människor väl behöver återvända till arbetslivet.
Vilken roll kan digital teknik spela vid återgång i arbete?
– Digital teknik spelar en viktig roll på flera nivåer. Mobiltelefoner, sociala medier och på senare tid artificiell intelligens har haft stor påverkan på människors psykiska hälsa, både hemma och på arbetsplatsen. Även om tekniken kan vara till stor hjälp kan den också bidra till informationsöverflöd och teknikrelaterad stress.
Allt fler använder internet och AI för att söka hälsoinformation eller få stöd kring psykisk hälsa. Samtidigt kan sådan användning ibland påverka återhämtningen negativt och motverka de insatser som hälso- och sjukvården erbjuder.
Samtidigt finns stora möjligheter. Rätt utformad kan digital teknik skapa bättre förutsättningar för återhämtning och en smidig återgång till arbete. Men vi behöver mer forskning om hur dessa möjligheter kan tas till vara samtidigt som riskerna minimeras.
Digital teknik utgör också infrastrukturen för hur hälso- och sjukvården, arbetsgivare och Försäkringskassan hanterar sjukskrivningar. Väl utformade digitala system som stödjer individen och underlättar övergången mellan sjukskrivning och arbete är därför mycket viktiga.
Vad är nästa steg i projektet?
– Vi befinner oss fortfarande i ett tidigt skede, så vi har många spännande år framför oss. Just nu arbetar vi med att kartlägga tidigare forskning, etablera samarbeten och bygga upp projektgruppen.
Vi har för närvarande en utlysning för en postdoktorstjänst inom människa–datorinteraktion. Under nästa år kommer vi även att rekrytera en doktorand som ska arbeta heltid i projektet.
